Publikationer från Konstfack
Not a member yet
2192 research outputs found
Sort by
Wilding Practices Through Design : Playful Encounters for Reframing Control in Multispecies Cohabitation
No full textThis article explores how design can reintroduce elements of wildness into urban environments through artifacts that foster multispecies interaction. Wildness is not defined as a return to nature, but as a relational and semiotic rupture of control. It is an opportunity for nonhuman agency to emerge within human-managed spaces. Drawing on theories of affordances, play, cultural heritage, and metacommunication, we investigate how artifacts can function as semiotic prompts for interspecies encounters, and how cultural familiarity can afford ecological disruption. We use design interventions in a Stockholm allotment garden as our example, where prototypes created as habitat elements for newts also provoked human curiosity, connections to gardening traditions, and multispecies activity. We argue that design should prioritize attunement, ambiguity, and divergence over mastery or harmony, thus supporting new forms of cohabitation within the constraints of urban life
Cruising with Craft to the Ends of the Worlds : Practices of shattering, becoming scyborg and dancing with dragons as possible cartographies
No full textCruising with Craft to the Ends of the Worlds: Practices of shattering, becoming scyborg and dancing with dragons as possible cartographies is an investigation of cruising with craft as a companion to explore how its languages and discourses contribute to processes of equity such as decolonization and can challenge ivory tower academic structures through its cracks and margins, the place of the undercommons. Thinking with craft becomes essential in scyborgism. As la paperson defines in A Third University is Possible a scyborg "is a queer turn of word that I offer to you to name the structural agency of persons who have picked colonial technologies and reassembled them to decolonizing purposes." la paperson uses the scyborg within the academic institution to use the resources given for decolonial purposes when reconfigured. There is interest in how this idea can be expanded to other institutions such as the archive and the museum as well as the academy and artistic practice-based research with craft as a companion. Craft becomes crucial for its direct connection to the colonial framing of human and non-human and forces the consideration of the individual as well as the collective simultaneously. Collaborating and kinship making with artists and institutions of a vast array of disciplines has the potential to reassemble or reconfigure the current cultural systems of queerness and body politics while shattering the boundaries academically imposed on craft as a field. Unpacking the witnessing of toxic intimacies and the embedded systems of oppression rooted into the geological strata of cultural institutions as unpacked by Kathryn Yousoff, there is an urgency to develop ways to disrupt and subvert these mechanisms. lambert deploys the shoal or sandbar in reference to the work of Tiffany Lethabo King’s work The Black Shoals: Offshore Formations of Black and Native Studies to allow for constant shifting(s) and assemblage(s) to produce vibrations, meanings and embodied understandings. Through Natalie Loveless’s development of polydisciplinamory, a chimerical practice of making, collaborating, writing and curating creates systems for platform building and methodologies to talk with and not at, in regard to the othered body. These methods centralize joy and pleasure, making them crucial in developing alternative models of institutional existence. The thesis is comprised of a miscellany of compositions such as texts, images, objects and prior publications that have been assembled together to form this publication with Patrick Lacey and Jens Schildt. In this, there is no ending, no beginning, no index, only choices to be made and actions to be considered. The process of this assemblage marks a moment where work becomes material, context and tool for cruising once again. The person who encounters this becomes the research, acting in solidarity with Loveless’ resistance to the monography that explains and instead centers the value and importance of practice as the research itself. Texts have been uploaded into DiVA using printers proofs for legibility purposes and Research Catalogue will contain material that gets as close as possible to understanding the physicalmateriality of the thesis, which is crucial as text does not explain, it is part of the work that offers moments to find explanations. By searching DiVA for the ISBN 978-91-85549-73-3 or "Cruising with Craft to the Ends of the Worlds" all components can be viewed.This is the outer component to matt lambert's PhD thesis which holds an assembly of multiple components each of which has been uploaded seperately as they exist as seperate components that can be combined and intersected with each other but can not be indexed in a specific order or hierarchy. By searching DiVA for the ISBN 978-91-85549-73-3 or "Cruising with Craft to the Ends of the Worlds" all components can be viewed. Material has been uploaded into DiVA for text legibility but does not convey the text to materiality relationship fully which can be experienced through the physical objects.</p
Making stencils. : A study about how practical and theoretical knowledge is used when making stencils
No full textSyftet med undersökningen har varit att jämföra hur den praktisk-produktiva kunskapsformen techne och vetenskaplig-teoretiska kunskapen episteme används vid tillverkning av schabloner med brytbladskniv jämfört med skärplottermaskin. Frågor som ställts i undersökningen är: Hur används kunskapsformerna episteme och techne vid tillverkning av schabloner? Hur skiljer sig användningen av kunskapsformerna episteme och techne vid manuell respektive digital tillverkning av schabloner? Fältanteckningar från arbetet har analyserats med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter har identifierats och sammanställts i tabeller för att synliggöra hur techne och episteme används i respektive process. Resultatet visar att i arbetet med brytbladskniv används episteme och techne till största del för säkerhetstänk, för att underlätta arbetet, samt för att få en schablon med rena snitt. Vid arbete med skärplotter används episteme och techne till största del för att kommunicera med mjukvaran för att skärplottern ska kunna skära ut motivet på det sättet man vill. Användningen av kunskapsformerna episteme och techne skiljer sig åt genom att i arbetet med skärplottermaskinen är variationen på techne liten jämfört med i arbetet med brytbladskniv. Arbete med skärplottermaskinen kräver heller inte lika väl utvecklad finmotorik. Där är istället den vetenskaplig-teoretiska kunskapen, episteme, avgörande för att arbetet ska gå smidigt. I arbetet med brytbladskniv är snarare den praktisk-produktiva kunskapen, techne, avgörande
Art education is unrestrained? : A discourse analysis of three syllabi in art education for compulsory school
No full textUndervisningen i grundskolans styrs genom en läroplan. Denna innefattar ämnesspecifika kursplaner vilka styr utformningen av dessa. Dessa har genom åren gjorts om helt och hållet eller reviderats för att bättre spegla hur undervisningen bör utformas. Syftet med denna studie är att undersöka hur bildämnets syfte beskrivs i kursplanerna från Kpl 2000, Lgr 11 och Lgr 22. Samt att med ett särskilt fokus på fritt skapande undersöka bildämnet som helhet i dessa tre kursplaner och hur det påverkar syftet. Den utgår från två frågeställningar: Hur har bildämnets syfte förändrats över tid? Samt, Hur kan förändringar i bildämnet urskiljas i diskurser om fritt skapande? Det empiriska materialet bestående av kursplanerna i bild från Kpl 2000, Lgr 11 och Lgr 22, samt deras tillhörande kommentarmaterial, nationella utvärderingar av bildämnet och statliga offentliga utredningar analyserades med teoretiska utgångspunkter och metod från diskursanalys med inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Samt med ett teoretiskt perspektiv på fritt skapande. Resultaten visade att bildämnets syfte över de tre kursplanernas tid förändrats från att ha ett större mått av kreativitet och personligt uttryck mot att lyfta kommunikation och ämnesspecifika förmågor, samtidigt som bildämnet och diskursen om fritt skapande omförhandlats mot att innefatta ett mer reglerat handlingsutrymme