Publikationer från Karlstads Universitet
Not a member yet
46094 research outputs found
Sort by
Ladino Learners’ Views on Learning Ladino: Challenges and Needs in Revitalizing a Threatened Language
No full textLadino or Judeo-Spanish is an endangered Jewish minority language based on fifteenth- century Spanish. Activities to revitalize Ladino have increased since 2020, including a growing number of heritage and new speakers learning the language. This study presents the views of 31 Ladino learners on challenges they have encountered in Ladino learning activities and what needs they perceive for continued language learning. Many of the participants learn Ladino to reconnect to their heritage language and family background, while others study it out of a general language interest or for language activism purposes. Challenges mentioned by the participants include crosslinguistic influences, normative attitudes on language authenticity, and difficulties in finding other speakers for interaction. The expressed needs are related to the challenges and include a wish for better learning resources, feedback, and, above all, for more opportunities online and in physical encounters to use the language in communication with other speakers. The results point to the importance of providing more and/or easier access to spaces where learners can use the language. A welcome result for the survival of Ladino is that a third of the participants see themselves as possible Ladino teachers in the future.El ladino o judeoespañol es una lengua minoritaria judía amenazada basada en el español del siglo XV. Desde 2020, las actividades para revitalizar el idioma han aumentado, incluyendo un número creciente de hablantes de herencia y nuevos hablantes que aprenden ladino. Este estudio presenta las opiniones de 31 estudiantes de ladino sobre los desafíos que han encontrado en las actividades de aprendizaje y qué necesidades perciben para continuar aprendiendo el idioma. Muchos de los participantes aprenden ladino para reconectarse con su lengua de herencia y su historia familiar, mientras que otros lo estudian por un interés general en los idiomas o por propósitos de activismo lingüístico. Los desafíos mencionados por los participantes incluyen influencias interlingüísticas, actitudes normativas sobre la autenticidad del lenguaje y dificultades para encontrar otros hablantes con quienes interactuar. Las necesidades expresadas están relacionadas con los desafíos e incluyen el deseo de mejores recursos de aprendizaje, retroalimentación y, sobre todo, más oportunidades en línea y en encuentros físicos para comunicarse con otros hablantes. Los resultados apuntan a la importancia de facilitar el acceso a más espacios donde los estudiantes puedan usar el idioma. Un resultado alentador para la supervivencia del ladino es que un tercio de los participantes se ven a sí mismos como posibles maestros de ladino en el futuro
Gifted students with dyslexia : Dual masking in tests and school practice
No full textThis thesis explores the interaction between dyslexia and giftedness in primary school students identified as twice-exceptional (2e). Gifted students with dyslexia may mask their reading and writing difficulties, and vice versa, making both identification and support challenging. The thesis examines how giftedness can mask dyslexia in screening and school practice, and how tests, rating scales, and classroom support address this complex profile. The thesis addresses five research questions concerning (1) the ability of reading and spelling tests to identify dyslexia in gifted students, (2) how giftedness may mask decoding difficulties, (3) the predictive value of Nissen´s rating scales for giftedness, (4) what support students receive, and (5) how they describe their text-related challenges and strategies. The theoretical framework combines the Differentiating Model of Giftedness and Talent with the Simple View of Reading. Twenty-four students, aged 10 to 16, participated in the study. All of them were identified as gifted, and many were diagnosed with dyslexia. Quantitative data from DLS and LOGOS reading and spelling tests were combined with rating scales for giftedness and qualitative interviews. Results show that although most students perform within the normal range on reading comprehension, all display weak decoding and spelling skills, indicating stealth dyslexia. Teachers often rated students below the giftedness threshold, while significant correlations emerged between students’ and guardians’ ratings. Interviews reveal that support for gifted students with dyslexia is often inadequate; their literacy difficulties mask their strengths, resulting in a lack of support for both areas. The findings underline the need for more nuanced identification and differentiated instruction that address both literacy challenges and giftedness. Assessment practices should consider multiple perspectives and recognise spelling as a key indicator of dyslexia, even when reading comprehension seems intact. Vanligt förekommande läsförståelsetest fångar inte alltid de avkodningssvårigheter som kännetecknar dyslexi. För elever med särskild begåvning kan det innebära att svårigheterna förblir dolda i skolan. I denna avhandling undersöks hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning. Fokus riktas mot begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality (2e). Avhandlingen bygger på läs- och skrivtester, skattningsskalor samt individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Majoriteten har dyslexidiagnos samt begåvningsutredning (IQ 120 eller högre) sedan tidigare. Testinstrumenten DLS och LOGOS används för att pröva deras potential att identifiera dyslexi hos elever med särskild begåvning. Skattningsskalor för elever, vårdnadshavare och lärare används för att identifiera särskild begåvning hos 2e-elever. Intervjuerna belyser elevernas skolvardag, stödinsatser samt deras upplevda utmaningar och strategier vid arbete med texter. Resultaten visar att de flesta elever, trots dyslexi, presterar inom eller över normalområdet på DLS läsförståelsetest med flervalsfrågor, medan samtliga uppvisar stora avkodningssvårigheter på LOGOS, vilket indikerar möjlig dold dyslexi. Stavningssvårigheter framträder tydligt i båda testerna. Flera har ett relativt starkt fonologiskt korttidsminne, vilket avviker från en typisk dyslexiprofil. Lärare tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare skattar den högre. I skolan riktas stödet främst mot svårigheterna, vilket gör att begåvningen ofta förbises, och de flesta elever får varken stimulans för begåvningen eller stöd för läs- och skrivsvårigheterna. Avhandlingen aktualiserar behovet av bättre sätt att identifiera och förstå 2e-elever med dyslexi. Den bidrar med ny kunskap till forskarsamhället såväl som till pedagogisk och klinisk praktik. Resultaten kan stärka kompetensen hos pedagoger, logopeder och andra yrkesgrupper med undervisande eller utredande uppdrag och ger även värdefulla insikter för föräldrar och beslutsfattare
Обґрунтування розробки науково-практичного коментаря до Закону України «Про сільськогосподарську кооперацію»
No full textПрийняття 21 липня 2020 року Закону України «Про сільськогосподарську кооперацію» у новій редакції та у зв’язку з цим подальше оновлення Закону України «Про кооперацію», Цивільного кодексу України та інших нормативно-правових актів, що регламентують діяльність сільськогосподарських кооперативів, зумовило настання нової віхи законодавчого забезпечення розвитку національної сільськогосподарської кооперації.
У зв’язку із введенням у дію Закону України «Про сільськогосподарську кооперацію» у новій редакції у кооператорів виникла необхідність у здійсненні перереєстрації протягом трьох років з дня набрання чинності цим Законом у сільськогосподарські кооперативи та сільськогосподарські кооперативні об’єднання сільськогосподарських виробничих кооперативів, сільськогосподарських обслуговуючих кооперативів та утворених відповідно до Закону України «Про сільськогосподарську кооперацію» від 17 липня 1997 року № 469/97-ВР кооперативних об’єднань сільськогосподарських обслуговуючих кооперативів, а також у приведенні положень статутів таких кооперативів та об’єднань, що не відповідають чинному Закону України «Про сільськогосподарську кооперацію», у відповідність з ним.
Вище окреслені законодавчі зміни стали перепоною для діючих та потенційних кооператорів, оскільки станом на сьогодні, після спливу майже п’яти років з дати набрання чинності Законом України «Про сільськогосподарську кооперацію», бракує чіткої інформації, повноцінних роз’яснень та коментарів доступною для населення мовою про ті зміни, які передбачені Законом України «Про сільськогосподарську кооперацію» у новій редакції
Інновації у маркетингу та їх вплив на економічні результати підприємства
No full textВ умовах сьогодення, коли глобальна конкуренція загострюється, підприємства зобов’язані постійно впроваджувати інновації в усі аспекти своєї роботи, щоб зберігати та покращувати свої позиції на ринку. Налагоджене та ефективне управління взаємодією з клієнтами стає надзвичайно важливим. Сьогодні маркетинг вже не просто інструмент реклами, а ключовий фактор стабільності, конкурентоспроможності і навіть виживання підприємства. Нестабільне зовнішнє середовище, швидкий технологічний прогрес та радикальні зміни у вподобаннях і потребах споживачів змушують підприємства шукати нові інструменти для маркетингової діяльності
Doing It Wrong To Get It Right : Teaching and Learning Ergonomics in Vocational Education
No full textIn order for vocational teachers to figure out what their students need to learn about a specific vocational content, students should be given opportunities to experience variation, as well as express their knowledge and understanding of the specific content to be learned. This study examines the teaching and learning processes that are made possible when teachers work systematically with teaching based on educational theories that highlight dialogue and variation in interaction with students. The teaching theory CAVTA (Conversation Analysis and Variation Theory Approach) has been systematically implemented by vocational teachers aiming to increase vocational students’ learning by giving them opportunities to express their understanding of teaching content in interaction. In the teaching session selected for a detailed analysis in this article, the teacher systematically created a teaching situation in which a student worked in different working heights and compared them with each other, aiming to highlight working height as a critical aspect of working in an ergonomically sustainable working position when changing brake pads on a passenger car. The results show that it is possible for the teacher and the student to make visible, concretise, and specify the learning content to be learned in interaction through the simultaneous use of semiotic resources and contrast as teaching tools based on CAVTA. This enables the student to experience variation, something that is highlighted in variation theory as a necessary condition for learning.Approaches to subject-specific teaching for increasing opportunities for learning in vocational educatio
Operating room nurses’ experiences of infection prevention work intraoperatively : an integrative literature review
No full textIntroduktion: Vid alla kirurgiska ingrepp finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ökat lidande för patienten, ökade kostnader och förlängda vårdtider. Operationssjuksköterskans kunskap om hygien och förmåga att arbeta infektionsförebyggande är avgörande för att minimera risken för dessa infektioner, vilket uppnås genom noggrann följsamhet till hygienrutiner och upprätthållande av sterilitet under operation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av infektionsförebyggande arbete intraoperativt. Metod:. En integrativ litteraturstudie genomfördes med sökningar i Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen genomfördes enligt Whittemore och Knafls (2005) metod och resulterade i flera teman och underteman. Resultat: Totalt inkluderades 17 artiklar i resultatet, med både kvantitativa, kvalitativa och mixade metoder. Tre teman identifierades: att skapa och bevara ett sterilt område, teamets roll i infektionsförebyggande arbete samt strukturella förutsättningar och hinder. Operationssjuksköterskor beskrev betydelsen av vaksamhet, ledarskap, hudförberedelser och miljökontroll för att upprätthålla aseptik. Teamarbete ansågs avgörande men försvårades av bristande kommunikation och otydliga ansvarsområden. Strukturella hinder som stress, tidsbrist, otydliga riktlinjer och begränsad fortbildning framkom som negativa faktorer för ett konsekvent förebyggande arbete. Konklusion: Operationssjuksköterskan har en nyckelroll i att förebygga postoperativa infektioner, men arbetet påverkas av både samarbete i teamet och strukturella förutsättningar. Effektivt infektionsförebyggande arbete kräver därför kompetens, ledarskap, tydliga riktlinjer och organisatoriskt stöd.
Skillnader i evidensbaserade undervisningsmetoder : En interventionsstudie gällande olika undervisningsmetoder för prioriteringsregler
No full textShotgun metagenomics reveals distinct skin microbial species in allergen-sensitized individuals
No full textThe Karelian region, which spans the border between Finland and Russia, presents distinct environmental exposures and lifestyles on either side of the governmental border. In the more urbanized Finnish Karelia, allergic diseases are markedly more prevalent than in the more rural Russian Karelia. Prior studies, based on amplicon sequencing, have demonstrated major differences in skin microbiotas between the two populations. However, compositional differences in microbiota between sensitized and non-sensitized (NS) individuals have not been characterized. Here, in a selected population of 112 allergen-sensitized and NS adolescents, we used shotgun metagenomics to characterize the prokaryotic, eukaryotic and viral species in the skin potentially involved in allergic sensitization via distinct environmental exposures. In the more urban Finnish Karelia, the microbiome species composition was associated with IgE-mediated allergen sensitization status, while in the more rural Russian Karelia, the composition was associated with exposure to furry pets. Finnish participants showing high IgE-mediated sensitization to common allergens (allergen-specific IgE >7.5 kU/L) had less Cutibacterium acnes and Malassezia in their skin and displayed weaker interconnectedness of the microbial co-occurrence network compared with NS participants. Moreover, Malassezia restricta strain-level differences were related to allergen sensitization in both Finnish and Russian participants. In summary, we found distinct skin microbiomes between allergen-sensitized and NS participants and tracked the bacterial and fungal species associated with the degree of allergic sensitization in the more urbanized part of the Karelian region. These findings provide new insights into the factors that shape the human skin microbiome and influence allergic diseases
Gender Diversity in Collaborative Music-making in Norwegian Upper Secondary Schools
No full textThis article examines how students of diverse gender identities experience collaborative music-making in formal, informal, and non-formal music making contexts in and around the music program in Norwegian upper secondary schools. While previous research on gender in music education has largely relied on a binary understanding of gender, this study challenges such frameworks by conceptualizing gender as a spectrum, drawing on the theories of Judith Butler and Karen Barad on performativity. By investigating how gendered norms shape participation in different music-making contexts, the study contributes to a more nuanced understanding of the relationship between gender and collaborative music-making. Empirical material was generated through participatory observation and qualitative interviews with nine students (three girls, three nonbinary individuals, and three boys) specializing in electric guitar or bass across four schools.The insights indicate that gender identity is a key factor shaping access to music making contexts, musical roles, and collaborative experiences. Male students engaged actively across all three domains, female students primarily participated in formal and non-formal settings, while non-binary students gravitated toward informal contexts or sought greater involvement in them.The study underscores the need for more inclusive educational approaches that recognize gender diversity and critically address how different collaborativemusic-making contexts provide distinct performative possibilities. It highlights the importance of educators being aware of implicit gendered expectations in different music-making contexts and fostering opportunities for participation that do not reinforce exclusionary norms. By challenging traditional gender binaries in music education and conceptualizing gender performativity as a spectrum of lived experiences, this study calls for a rethinking of how music-making contexts can be more equitably structured and made accessible to students of allgender identities.“I can’t bring the same fuck-you attitude to school.” Collaborative music contexts, gender diversity, and deep learning in Norwegian upper secondary schools
Nurses’ experiences of moral distress : A literature study
No full textBakgrund: Sjuksköterskor har ett moraliskt ansvar och besitter en moralisk kompetens genom att sträva efter bättre vårdkvalitet. Sjuksköterskor ska förhålla sig till ett etiskt förhållningssätt och moraliskt handlade är en väsentlig del. Hindras sjuksköterskor att handla moraliskt kan det leda till moralisk stress. Moralisk stress är ett vanligt förekommande problem och kan skapa negativa konsekvenser hos sjuksköterskor. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metod: Litteraturstudien utfördes med Roséns (2023) granskningsprocess. Databaserna Cinahl och Medline användes för litteratursökningen. Tio artiklar inkluderades. Databearbetningen utfördes med en induktiv ansats genom att identifiera skillnader och likheter i artiklarnas resultat. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress när de inte räckte till för patienter, organisationen och kollegor på grund av bristande förutsättningar. Moralisk stress upplevdes när sjuksköterskor behövde gå emot professionella värderingar när de vårdade patienter, när patienter led eller när patienternas autonomi inte togs i beaktande. Dessutom upplevde sjuksköterskor moralisk stress när deras hälsa och åsikter inte togs på allvar på grund av läkarens auktoritet, anhörigas åsikter och organisationens utnyttjande av sjuksköterskan. Slutsats: Moralisk stress upplevdes när sjuksköterskor kände att de inte räckte till och när de behövde gå emot professionella värderingar. Dessutom upplevde sjuksköterskor moralisk stress när deras åsikt och hälsa inte togs på allvar