Publikationer från Karlstads Universitet
Not a member yet
46094 research outputs found
Sort by
To Inform or to Influence? The Conflict Between the Dual Roles of Medical Influencer’s : A multimodal analysis of the medical influencer Dr. Tracy´s TikTok content
No full textTikTok is today a central platform for the dissemination of information as well as for entertainment. During the COVID-19 pandemic, a wave of medical misinformation emerged on social media, leading physician to begin using platforms such as TikTok to share medical information and counteract false claims. In TikTok content, physician appear not only as professional experts but also as influencers. The combination of these two roles can be viewed as a potential conflict of interest between the desire to educate the public and the ambition to build a profit-making personal brand. Using a multimodal text analysis, this study aims to examine how medical information is presented on TikTok and to highlight protentional conflicts that arise between medical communication and the commercial context of social media. Tracy Ghattas, better known as Dr. Tracy, is one of Sweden’s most well-known physician on TikTok. With Dr. Tracy’s content as point of departure, this study examines how medical information is presented through various semiotic resources and arguments, and how these representations relate to Dr. Tracy’s legitimacy as a physician and as an influencer. The study shows that Dr. Tracy does use different semiotic resources to communicate her message on TikTok. Through these, she can be perceived as both serious and authoritative, as well as approachable and relatable. Dr. Tracy moves between the medical field and the social-media-field and therefore needs to adapt to the doxa of each respective field. The analysis, based on interpretations of Bourdieu’s field theory, shows that she possesses high levels of capital in both fields, suggesting that she can reconcile her dual roles as an established physician and an influencer. Her title as a licensed specialist in general medicine is the primary element legitimizing her role as a physician, while her engaging style of speech and large number of followers indicate her legitimacy as an influencer. However, conflicts may arise from operating in two different fields simultaneously. The analysis reveals that Dr. Tracy engages in sponsored collaborations, which is a common practice within the social-media-field but is regarded as more problematic within the medical field. Based on the answers to the research questions, the study concludes with an in-depth discussion about three themes: Dr. Tracys strategy for navigating between the medical and social-media-fields; the relationship between her profit-driven business and her role as a physician; and a reflection on the possible emergence of a new doxa.TikTok är idag en central plattform för informationsspridning, såväl som för underhållning. Under Covid-19 uppstod en våg av medicinsk desinformation på sociala medier, vilket ledde till att läkare började använda bland annat TikTok för att sprida medicinsk information och bemöta felaktig information. I innehållet på TikTok framstår läkarna inte bara som professionella experter utan även som influencers. Kombinationen av dessa två roller kan ses som en intressekonflikt mellan viljan att allmänbilda och viljan att bygga ett vinstdrivande personligt varumärke. Med hjälp av en multimodal textanalys ämnar denna studie att undersöka hur medicinsk information framställs på TikTok, samt belysa eventuella konflikter som uppstår mellan den medicinska informationen och den kommersiella sociala-medier-kontexten. Tracy Ghattas, mer känd som Dr. Tracy, är en av Sveriges mest kända läkare på TikTok. Med utgångspunkt i Dr. Tracys innehåll undersöker vi hur medicinsk information framställs genom olika semiotiska resurser och argument, samt hur framställningen relaterar till Dr. Tracys legitimitet som läkare respektive influencer. Denna studie visar att Dr. Tracy använder olika semiotiska resurser för att nå ut med sitt budskap på TikTok. Genom dessa kan hon upplevas som både seriös och auktoritär, men även lättsam och nära. Dr. Tracy rör sig mellan ett medicinskt- och ett sociala-medier-fält och behöver därmed anpassa sig till respektive fälts doxa. Av studiens analys, som bygger på tolkningar utifrån Bourdieus fältteori, framgår det att hon innehar ett högt kapital inom båda fälten, vilket kan innebära att hon lyckas förena sina dubbla roller som etablerad läkare och influencer. Hennes titel som legitimerad specialist i allmänmedicin är det främsta element som legitimerar hennes roll som läkare medan det engagerande talet och den stora mängden följare tyder på hennes legitimitet som influencer. Det kan däremot uppstå konflikter av att närvara och vara verksam inom två olika fält samtidigt. I analysen framkommer det att Dr. Tracy gör sponsrade samarbeten vilket är en vanlig aktivitet inom sociala-medier-fältet, medan det anses som mer problematiskt inom det medicinska-fältet. Utifrån svaren på frågeställningarna avslutar vi studien med att djupare diskutera tre teman: Dr. Tracys strategi för att parera mellan det medicinska- och sociala-medier-fältet; förhållandet mellan hennes vinstdrivande företag och hennes roll som läkare; samt en reflektion kring framväxten av en eventuell ny doxa.
AI and tort law : Swedish tort law in light of the EU regulation governing artificial intelligence
No full textAI-teknologin har utvecklats avsevärt under de senaste åren vilket har möjligheten att medföra både positiva och negativa samhällsförändringar. För att skydda personer mot de negativa effekterna av AI krävs det ett skadeståndsrättsligt system som fungerar så att personer kan erhålla skadestånd när ett AI-system orsakar en skada. Denna uppsats syftar i första hand till att undersöka just detta. Alltså hur anpassad den svenska skadeståndsrätten är för att kunna hantera skador orsakade av AI-system med fokus på produktansvarslagen och skadeståndslagen. Vid en undersökning av hur AI fungerar blir det snabbt tydligt att AI har vissa problematiska tekniska aspekter för den svenska skadeståndsrätten. Dessa ligger främst i många AI-systems opacitet och förmåga till självständigt lärande som kan försvåra delar av de traditionella skadeståndsbedömningarna som vid bevisning av en säkerhetsbrist eller adekvat kausalitet. För att anpassa skadeståndsrätten till den nya teknologiska utvecklingen har EU utvecklat tre nya regelverk i syfte att skapa ett bättre skydd mot AI-system. Av dessa har produktansvarsdirektivet och AI-förordningen blivit antagna och är snart fullt ut implementerade i svensk rätt. Dessa regelverk kommer till stor del att förbättra både skyddet mot AI-relaterade skador och en skadelidandes ersättningsmöjligheter vid AI-skador. Det tredje regelverket om ett skadeståndsdirektiv för AI-skador blev dock upphävt vilket medför att det kan bli svårt att erhålla skadestånd vid AI-skador enligt skadeståndslagens nuvarande bestämmelser. Denna uppsats kommer att undersöka vilka problem som AI-system skapar för den svenska skadeståndsrätten, hur EU:s nya regelverk kan komma att påverka den svenska skadeståndsrätten i relation till den nya teknologin och slutligen vilka problem som kvarstår samt vilka problem som skapas när de nya regelverken implementeras
"It's meme-culture, stupid!" : An analysis of internet memes - the Wojak case.
No full textSyftet med studien är att identifiera och tolka de semiotiska resurser som formar innehållet i Wojak-memes som ett uttryck för remix-kultur. . Genom att tillämpa en semiotisk bildanalys syftar undersökningen till att analysera hur mening skapas genom de visuella och narrativa element som förekommer i dessa memes. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de visuella koder, symboler och teckensystem som används för att uttrycka idéer, känslor och ideologiska ställningstaganden. Syftet med studien är att identifiera och tolka de semiotiska resurser som formar innehållet i Wojak-memes genom remixkultur Det teoretiska ramverket för denna studie utgår från Stuart Halls teorier om representation och stereotyper, samt Ferdinand de Saussures semiotiska teori och slutligen genom begreppet remixkultur. Frågeställningarna handlar om vilka konnotationer som står i centrum vid användningen av Wojaks samt vilka stereotyper som framkommer i användningen av Wojaks i relation till HBTQI+ frågor. Genom att kombinera Halls representationsteori med Saussures semiotik ges en analytisk grund för att tolka hur memes både reproducerar och omförhandlar kulturella betydelser i ett digitalt sammanhang. Vidare relateras analysen till begreppet remixkultur för att se hur det möjliggör det specifika språk som Wojaks utvecklar. Den metod som använts i denna studie är semiotisk bildanalys, med fokus på att undersöka hur mening konstrueras genom visuella och symboliska element i memes. Genom en systematisk tolkning av tecken, bildspråk och kulturella koder har analyserna syftat till att förstå hur Wojak-memes kommunicerar idéer, attityder och ideologiska positioner.Resultatet visar att de analyserade memesen präglas av visuell enkelhet och formmässig flexibilitet. De fungerar i praktiken som en form av digitala pappersdockor: en grundmall, ofta i form av Wojak-karaktärer, som modifieras, kombineras och kläs i olika attribut för att iscensätta specifika scenarier eller uttrycka olika budskap. Denna modularitet bidrar till att memesen snabbt kan anpassas till nya kontexter och därmed bli ett effektivt verktyg för både individuell och kollektiv kommunikation online. Vidare visar analysen att Wojaks har utvecklats till ett komplext och omfattande visuellt språk inom digital kultur. Det rör sig om ett levande, deltagardrivet semiotiskt system där betydelser ständigt omförhandlas, omtolkas och omkodas i takt med att memesen cirkulerar i olika sociala och ideologiska sammanhang. Wojak fungerar därmed inte enbart som ett igenkännbart motiv, utan som ett semiotiskt ramverk för kulturell uttrycksförmåga och social positionering i nätbaserade diskussioner.The purpose of the study is to identify and interpret the semiotic resources that shape the content of Wojak memes as an expression of remix culture. By applying a semiotic image analysis, the study aims to examine how meaning is constructed through the visual and narrative elements present in these memes. Particular attention is paid to the visual codes, symbols, and sign systems used to express ideas, emotions, and ideological positions. The purpose of the study is to identify and interpret the semiotic resources that shape the content of Wojak memes through remix culture. The theoretical framework is based on Stuart Hall’s theories of representation and stereotypes, Ferdinand de Saussure’s semiotic theory, and the concept of remix culture. The research questions address which connotations are central in the use of Wojaks and which stereotypes emerge in the use of Wojaks in relation to LGBTQI+ issues. By combining Hall’s theory of representation with Saussure’s semiotics, an analytical foundation is established for interpreting how memes both reproduce and renegotiate cultural meanings in a digital context. Furthermore, the analysis is related to the concept of remix culture in order to examine how it enables the specific visual language that Wojaks develop. The method used in this study is semiotic image analysis, focusing on how meaning is constructed through visual and symbolic elements in memes. Through a systematic interpretation of signs, imagery, and cultural codes, the analysis seeks to understand how Wojak memes communicate ideas, attitudes, and ideological positions. The results show that the analyzed memes are characterized by visual simplicity and formal flexibility. In practice, they function as a form of digital paper dolls: a basic template, often in the form of Wojak characters, that is modified, combined, and dressed with different attributes to stage specific scenarios or convey different messages. This modularity allows the memes to be rapidly adapted to new contexts, making them an effective tool for both individual and collective online communication. Furthermore, the analysis demonstrates that Wojaks have evolved into a complex and extensive visual language within digital culture. This constitutes a living, participatory semiotic system in which meanings are constantly renegotiated, reinterpreted, and recoded as the memes circulate across different social and ideological contexts. Wojak thus functions not merely as a recognizable motif, but as a semiotic framework for cultural expression and social positioning in online discourse
Making Pedagogical Interaction Visible: CLASS as a tool for quality development in Early Childhood Education
No full textSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare erfar och använder CLASS (Classroom Assessment Scoring System) som stöd för att utveckla pedagogisk interaktion och stärka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där interaktion ses som en återkommande mekanism för lärande och meningsskapande. Metoden är kvalitativ och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av CLASS. Materialet har analyserats genom tematisk analys enligt Bryman, med fokus på hur förskollärarna beskriver redskapets betydelse för deras praktik och kollegiala lärande. Resultaten visar att CLASS fungerar som ett medierande redskap som synliggör interaktionskvalitet, skapar ett gemensamt professionellt språk och ger struktur åt kvalitetsarbetet. Förskollärarna upplever ökad medvetenhet om responsivitet, språkmodellering och relationsskapande, vilket leder till mer reflekterad och intentionell praktik. Samtidigt framträder organisatoriska utmaningar såsom tidsbrist och behov av begreppslig tillgänglighet. Studien bidrar med ny kunskap om hur CLASS kan användas i svensk förskola och pekar på förutsättningar för hållbar implementering.The aim of this study is to explore how preschool teachers experience and use CLASS (Classroom Assessment Scoring System) as a tool for developing pedagogical interaction and strengthening systematic quality work in Swedish preschools. The study is grounded in a sociocultural perspective, where interaction is understood as a key mechanism for learning and meaning-making. A qualitative approach was applied, based on twelve semi-structured interviews with preschool teachers familiar with CLASS. The data were analyzed using thematic analysis by Bryman, focusing on how teachers describe the role of CLASS in their practice and collegial learning. The findings indicate that CLASS functions as a mediating tool that makes interaction quality visible, provides a shared professional language, and structures quality development processes. Teachers report increased awareness of responsiveness, language modeling, and relationship-building, leading to more reflective and intentional practice. Organizational challenges such as time constraints and conceptual accessibility also emerged. The study contributes new knowledge on the use of CLASS in a Swedish context and highlights conditions for sustainable implementation
Vem är en duktig hund? En analys av identitetsförhandling i Dogs of War av Adrian Tchaikovsky
No full textThe purpose of this paper is to analyze how the identity status of two cyborg characters in Adrian Tchaikovsky's Dogs of War (2017) are negotiated. Based on Marxist labor theory combined with a reading of Foucault's theory of power, three possible categories of identity status are defined: person, animal, and thing. I find that the political and coercive power that human characters have over the cyborg characters informs their treatment of the cyborgs, which in turn affects the negotiations of the Bioforms' identity status. The cyborgs negotiate their identity status mainly by exercising their agency, for example through covert acts of resistance while being treated as things, which in one case reverses a power relation. Syftet med uppsatsen är att analysera förhandling av två cyborg-karaktärers identitetsstatus i Dogs of War (2017) av Adrian Tchaikovsky. Utifrån Marxistisk arbetsteori tillsammans med en läsning av Foucaults teori om makt definieras tre kategorier av identitetsstatus: person, djur och sak. Resultatet visar att den politiska och tvingande makten som mänskliga karaktärer har över cyborg-karaktärerna påverkar de mänskliga karaktärernas behandling av cyborg-karaktärerna, vilket i sig påverkar förhandlingen av identitetsstatus. Cyborgerna förhandlar om sin identitetsstatus genom att utöva sin agens, till exempel genom hemliga motståndshandlingar samtidigt som de behandlas som saker, vilket i ett fall vänder upp-och-ner på maktrelationen
Paper strength correlates with hornification for kraft pulps dried at different temperatures
No full textThis study examines the impact of hornification on the strength of paper made from chemical pulps. Two key aspects are examined: how varying degrees of hornification influence the mechanical properties of paper sheets, and how temperature affects hornification in papermaking pulps when water remains within the fibre structure. Experiments were conducted on hardwood and softwood kraft pulps that were dried and heated under controlled conditions. The results revealed that hornification reduces the strength of paper made from three different types of pulp. A local minimum of hornification and local maxima of tensile strength occurred around 40–60 °C. A strong linear correlation was observed between decreased tensile strength, decreased water retention, and the hornification ratio. Temperature treatments applied without water removal did not affect the water retention value (WRV) or the strength of the paper. This confirms that water removal is essential for hornification and strength loss to occur. These findings refine our understanding of hornification, suggesting that careful process control during drying can exploit the positive effects of moderate drying while minimizing hornification, and thus, the risk of excessive fibre closure. Such control strategies could improve strength optimization in industrial pulp and paper manufacturing
The message that stings. : A qualitative interview study on how young women perceive, interpret, and experience being influenced by different campaign versions on HPV vaccination.
No full textHPV-vaccination och hälsokommunikation är ett forskningsområde som har studerats i stor utsträckning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Denna studie syftar till att bidra med ett mottagarperspektiv, genom att undersöka hur yngre kvinnor uppfattar, tolkar och upplever sig påverkas av olika kampanjversioner om HPV-vaccination. Studien ämnar inte att generalisera resultaten, utan snarare att ge en inblick i hur mottagarna själva resonerar kring sina upplevelser, tolkningar och eventuella intentioner att agera i relation till kampanjerna. I jämförelse med tidigare forskning som i högre grad fokuserar på avsändarperspektivet, strategiskkampanjutformning och kommunikationseffekter. Riktar studien sitt fokus mot mottagarens egna upplevelser i relation till trovärdighet, relevans och intention att agera. Studiens forskningsfrågor besvaras genom det empiriska materialet bestående av nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kvinnor födda mellan 1994-2001, vilket motsvarar den målgrupp som den nationella satsningen på HPV-vaccination till en början utgick ifrån. Respondenterna delades in i tre undergrupper baserat på utbildnings- och yrkesbakgrund. Indelningen möjliggjorde en analys av hur sociala förutsättningar och grad av hälsolitteracitet påverkar tolkning, upplevelse och upplevd påverkan av olika kampanjversioner. Undergrupperna möjliggjorde att både likheter och variationer i mottagarnas resonemang kunde synliggöras. De två kampanjversioner som studien utgår ifrån är “Ta sticket mot HPV” och “Gratissprutan mot HPV”, vilket lanserades under den nationella satsningen 2021-2025, med syfte att utrota livmoderhalscancer. Kampanjerna representerar olika kommunikativa strategier inom samma kampanj och skiljer sig åt i språkbruk, tonalitet och grad av direkt uppmaning. Analysen genomförs med hjälp av tre teorier: Source Credibility Theory, Elaboration Likelihood Modeloch encoding/decoding-modell. Studiens resultat visar att tydlighet, tonalitet och avsändarens upplevda trovärdighet är faktorer för hur kampanjbudskapet uppfattas och hur det påverkar mottagarens intention att agera. Resultatet visade även att variationer i upplevelse och tolkning kan kopplas till sociala förutsättningar och hälsolitteracitet, vilket visar på att bristande mottagaranpassning i hälsokommunikation riskerar i större grad att förstärka ojämlikhet i folkhälsa, än vad det motverkar det.HPV vaccination and health communication compose a research field that has been broadly explored within media and communication studies. This study aims to contribute a recipient-oriented viewpoint by exploring how young women perceive, interpret and experience being influenced by different campaign versions concerning HPV vaccination. Rather than seeking to generalize the findings, the study aims to provide insight into how recipients themself reflect and reason about their experiences, interpretations and potential intentions to act in relation to the campaigns. In contrast to previous research, which has primarily focused on sender-oriented perspectives, strategic campaign design and communication effects, this study wants to give light toward recipient’s own experiences in relation to credibility, relevance and intention to act. The research questions are addressed through empirical material consisting of nine qualitative, semi-structured interviews with women born between 1994 and 2001, equivalent to the initial target group of the national HPV vaccination initiative. The respondents were divided into three subgroups based on educational and occupational background. This categorization enabled ananalysis of how social conditions and health literacy influence the interpretation, experience ,and perceived impact of different campaign versions. The subgroup structure made it possible to identify both similarities and variations in the participant’s reflections. The two campaign versions in this study are,“Ta sticker mot HPV” and “Gratissprutan mot HPV”, which were launched as part of the national initiative between 2021 and 2025 aimed at eliminating cervical cancer. The campaigns represent different communicative strategies within the same public health effort and differ in terms of language use, tone and the degree of direct call to action. The analysis is conducted using three theoretical frameworks: Source Credibility Theory, Elaboration Likelihood Model och encoding/decoding-model. The results show that clarity, tone and the perceived credibility of the sender are crucial factors in how the message is perceived and how it influences recipient’s intention to act. The findings also indicate that variations in experience and interpretation can be related to social conditions and levels of health literacy, indicating that limited audience adaptation in health communication risks reproducing inequality in public health rather than neutralizing it
Preschool- and individual-level socioeconomic deprivation in relation to mental disorders among children in Sweden
No full textAims: This study aimed to estimate the associations between preschool-level and individual- level socioeconomic deprivation and later mental disorders among children in a Swedish setting.Methods: The study used a longitudinal cohort study design including 2678 children, aged 3-5 years in Uppsala Municipality during 2017, with data on individual-level socioeconomic deprivation, and preschool-level socioeconomic deprivation. We followed the children for approximately five and a half years to assess later mental disorders, based on data from the Swedish National Patient Register. Frailty Cox regression models were used to analyse the data.Results: No associations were observed between preschool-level socioeconomic deprivation and subsequent mental disorders. In terms of individual-level deprivation, children whose parents had lower educational levels had a higher risk of receiving a diagnosis of any mental disorder (hazard ratio (HR: 1.40; 1.04-1.90)) and any attention deficit hyperactivity disorder or conduct disorder (HR: 1.87; 1.24-2.80) during follow-up than children whose parents had higher education levels.Conclusions: Single individual-level socioeconomic deprivation factors appear to be more important predictors of mental health outcomes in children than preschool-level socioeconomic deprivation. Children growing up in socioeconomically disadvantaged families may constitute a particular risk-group for developing mental disorders. Swedish preschools and child health services could implement appropriate interventions targeting healthy development for these children
How people with dementia experience healthcare : A litterature review
No full textIntroduktion: Personcentrerad vård är ett centralt begrepp när det kommer till omvårdnad idag. Distriktssköterskan ska arbeta personcentrerat med patientens delaktighet i fokus och bidra till hens egenvårdsförmåga. Forskning idag fokuserar ofta på vårdpersonal eller anhörigas upplevelser av vården av personer med demenssjukdom. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det viktigt att lyssna till vad personerna med demens upplever. Syfte: Att beskriva personer med demenssjukdoms upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt och induktiv ansats. 11 studier inkluderades som analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys 9stegsmetod. Resultat: Personer med demenssjukdom beskriver ett behov av att få vara delaktiga i sin vård, att känna sig utesluten bidrar till oro och känslor av ångest. De önskar att vården anpassade sig efter deras behov, som det är idag känner de ofta att de i stället anpassar sig för att passa in i vårdens ramar. De beskriver också svårigheter att få diagnos, att det finns en kunskapsbrist hos vårdpersonal kring demens. De beskriver att god omvårdnad är viktigare än miljön runt omkring dem. Dessutom saknar de konversation, att få prata med någon och bli lyssnad på. Konklusion: Mer forskning på området behövs. Personer med demenssjukdom har mycket information att bidra med för att kunna förbättra vården. Utöver forskning behövs mer utbildning av vårdpersonal samt mer utrymme för samtal som en del i omvårdnaden.
The importance of play for learning and development : A survey study on preschool teachers' perceptions of how to use play in teaching
No full textSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar användningen av lek i undervisningen. Studien bygger på en fenomenografisk analysmodell och baseras på en enkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Kombinationen av dessa frågetyper möjliggjorde en översikt över hur ofta lek används samt en fördjupad förståelse av variationer i hur fenomenet uppfattas. De kvantitativa och kvalitativa resultaten visar att lek används frekvent i undervisningen och att förskollärare ofta deltar i barnens lek för att stötta, utmana och tillföra undervisningsmoment. En mängd förskollärare anger att barns initiativ ofta påverkar undervisningens innehåll och att planering av lek utgår från barnens intresse, behov och läroplanens mål. Resultatet visar även att lärmiljöer organiseras medvetet och att mindre grupper och relationsskapande arbete ses som viktiga förutsättningar Den fenomenografiska analysen synliggör flera olika sätt att uppfatta lekens roll i undervisningen. Förskollärarna beskriver lek som en utgångspunkt för barns initiativ, som en arena där undervisning integreras i stunden, som ett planerat verktyg för specifika innehåll, som stöd i vardagliga rutiner och som ett relationsskapande arbetssätt. Vidare framträder både möjligheter och utmaningar med lek, där flexibilitet, engagemang och inkludering lyfts som styrkor, medan tidsbrist, varierande engagemang och svårigheter att fånga hela barngruppen beskrivs som utmaningar. Slutsatsen är att lek uppfattas som ett mångfacetterat och centralt inslag i undervisningen, där strukturerade, situationsbundna och relationsskapande dimensioner samspelar. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse av variationer i hur lek används och förstås i förskolans pedagogiskpraktik