Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Mutual capabilities: digital platforms in unpredictable pedagogical encounters
No full textThis paper examines the implications of platforms as a repertoire for knowing and relating the intensities of pandemic restrictions on teaching and schoolwork. Building on platformisation in education, what work platforms do in unpredictable everyday pedagogical encounters is investigated. Specifically, the paper explores a methodological potential with platforms’ capabilities to pull some things together while supressing others. Drawing on ethnographic interviews with teachers and students in Sweden in 2021, everyday platform practices such as handling assignments, requests to connect online, and repetitive notifications are analysed with actor-network theory. Tensions of discomforts, resistance, and trust unfold critical acknowledgements of digital platforms as more complex objects than shaping pedagogical encounters prior to their practices. Instead, capabilities emerge as mutually rendered. The analysis shows that platforming well-bounded domains for clearer and more flexible teaching and schoolwork incoherently make educational practices less so, highlighting crucial openings to surprise and curiosity of pedagogical encounters.
”Reading aloud is one of our most important tools” : Preschool teachers' experiences of didactically planning and implementing reading aloud in preschool
No full textDenna studie handlar om högläsning och förskollärares beskrivningar av erfarenheter och didaktiska metoder vid högläsning. Studien är aktuell då läroplanen nyligen genomgått en revidering där det framkommer att en större vikt ska läggas vid högläsning och att barn ska erbjudas stimulerande läsmiljöer i förskolan. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares metoder vid högläsning i förskolan genom att undersöka deras erfarenheter av att didaktiskt planera och genomföra högläsning. Frågeställningarna denna studie utgått ifrån är: vad beskriver förskollärare vara väsentliga aspekter för att planera högläsning och vilka didaktiska metoder beskriver förskollärare att de använder sig av vid högläsning. Detta är en kvalitativ studie där elva legitimerade förskollärare har intervjuats med hjälp av metoden strukturerade skriftliga intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats och tolkats med hjälp av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning om ämnet högläsning. Resultatet har visat på stor variation av tillvägagångssätt och metoder som förskollärare använder sig av för att planera och genomföra högläsning tillsammans med barn i förskolan. Dessa metoder och tillvägagångssätt som vi upptäckt och analyserat handlar om aspekter inom tid och plats, gruppstorleken, bokval, att läsa boken innan, visa och presentera boken, användning av kulturella artefakter, att använda känslorelaterade och relationsskapande interaktioner, använda rösten och kroppsspråket samt att högläsningen bearbetas och ger upphov för olika uttrycksformer. Trots att denna studie inbegriper specifikt förskollärares erfarenheter och utsagor, så riktar sig resultatet i studien till alla som verkar inom förskolans didaktiska verksamhet
Comparative analysis of green hydrogen production and derivatives from wind and solar in the North and South of Chile
No full textGreen hydrogen is an important ingredient in the decarbonisation of energy use. The Chilean government has plans to increase its current hydrogen production by five times its current level. The national strategy outlines a plan to reduce the cost of hydrogen. This thesis compares the levelized cost of energy for the production of hydrogen in Chile. This thesis focuses on green hydrogen production from wind and solar energy, comparing production in the north and south of the country. The thesis utilizes the Levelized Cost of Hydrogen (LCOH) as a basis for comparing each type of green hydrogen production. The LCOH is evaluated from the conversion of hydrogen into ammonia gas and liquid hydrogen for export. The total cost of hydrogen is derived from the sum of capital expenditure, operational expenditure, and the cost to produce renewable energy sources, and includes government subsidies and taxes. The evaluation was done across three calculation tools from manual calculation, the European hydrogen observatory method, and the Chilean Ministry of Energy hydrogen explorer. It was found that the capital expenditure and the operational expenditure are the main driving figures in the equation. The results of the thesis demonstrate that Solar PV in the North of Chile had the lowest recorded levelized cost for green hydrogen. LCOH is in the range of 4,5 to 6,8 EUR/kgH2, which is still 3-4 times the target in the Chilean green hydrogen strategy for 2030.Thesis presented online</p
Sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation : En beskrivande kvalitativ litteraturstudie
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem som påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Sjuksköterskor har en nyckelroll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i vården. Deras erfarenheter av dessa möten är viktiga för att utveckla ett personcentrerat och empatiskt omhändertagande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har analyserats genom tematisk analys. Huvudresultat: Fyra teman identifierades i sjuksköterskors upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor: kommunikation – att skapa tillit genom empati, närvaro och lyhördhet; självkännedom – att förstå sig själv, sina reaktioner och inte låta egna värderingar påverka patienten; värderingar – att agera utifrån professionell etik snarare än personliga åsikter; samt engagemang – att vara närvarande och hängiven i mötet med patienten. Slutsats: Mötet med våldsutsatta kvinnor väcker starka känslor hos sjuksköterskor. Det krävs emotionell kompetens, yrkesmässig reflektion och organisatoriskt stöd för att möjliggöra ett professionellt, etiskt och tryggt bemötande. Ökad kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer är avgörande för att förbättra vårdens insatser. Background: Intimate partner violence is a serious public health issue that negatively affects women's physical and mental health. Nurses have a key role in identifying and supporting women exposed to violence. Their experiences are essential for developing person-centred and compassionate care. Aim: The aim of the study is to describe nurses’ experiences of encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted. Fifteen peer-reviewed articles using qualitative methods were analysed through thematic analysis. Main results: Four main themes were identified in nurses’ experiences of encounters with women exposed to violence: communication – building trust through empathy, presence, and responsiveness; self-awareness – understanding oneself and not letting personal values affect the patient; values – acting according to professional ethics rather than personal opinions; and engagement – being present and dedicated in the encounter. Conclusion: Encounters with women exposed to intimate partner violence evoke strong emotions in nurses. Emotional competence, professional reflection, and organisational support are needed to enable a professional, ethical, and safe response. Increased knowledge and training in the field of intimate partner violence are crucial for improving healthcare interventions
The Relationship Between Working Conditions and Infection Prevention Behaviours : Perspectives of nursing staff and managers in a hospital setting
No full textAim: To examine hospital nursing staff's working conditions in relation to infection prevention behaviours. Methods: Data were collected through observations, interviews, and questionnaires. The participants were nursing staff and managers at surgical and orthopaedic hospital units. Results: Nursing staff reported high self-efficacy in infection prevention behaviours, yet observational data revealed frequent lapses regardless of observed or perceived working conditions. Lapses were more frequent during interrupted tasks and when staff worked together, highlighting the influence of momentary situational factors. Lower work-related stress, greater access to structural empowerment, and stronger work engagement were found to have low but definite associations with higher levels of self-efficacy. Qualitative findings based on nursing staff perspectives showed that environmental design, workload, interruptions, knowledge, team dynamics, and leadership influenced infection prevention behaviours. Managers acknowledged these challenges and described strategies such as strengthening a supportive culture, adjusting staffing levels, and tailoring information. At the same time, they emphasised individual responsibility among staff. Conclusions: Favourable working conditions, such as adequate staffing and access to hygiene materials, do not automatically ensure safe infection prevention work. This thesis shows that situational and emergent factors can challenge behaviours. That infection prevention lapses were more common when nursing staff worked together is a novel contribution to the field. To strengthen infection prevention, strategies must move beyond routines and address how behaviours develop in relation to clinical contexts. The findings offer important insights for healthcare staff, clinical educators, quality developers, and managers, and can inform future interventions and quality improvement work, an area of societal relevance.Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonals arbetsförhållanden i relation till infektionsförebyggande beteenden. Metod: Data samlades in genom observationer, intervjuer och enkäter. Deltagarna var omvårdnadspersonal och chefer vid kirurgiska och ortopediska vårdavdelningar. Resultat: Omvårdnadspersonalen skattade hög tilltro till sin egen förmåga att arbeta infektionsförebyggande, men observationsdata visade på återkommande brister, oberoende av upplevda och observerade arbetsförhållanden. Brister inträffade oftare när omvårdnadspersonalen blev avbrutna i sina arbetsuppgifter eller arbetade tillsammans, vilket antyder att situationsbundna och oförutsedda faktorer var av betydelse. Lägre arbetsrelaterad stress, högre tillgång till strukturella förutsättningar och högre arbetsengagemang hade låga men definitiva samband med högre grad av självskattad förmåga. De kvalitativa resultaten visade att faktorer som miljöns utformning, arbetsbelastning, avbrott, kunskap, teamdynamik och ledarskap hade betydelse för hur infektionsförebyggande arbete utfördes i praktiken. Cheferna bekräftade dessa utmaningar och beskrev strategier som att stärka en god säkerhetskultur, justera bemanningen och anpassa information, samtidigt som de även betonade det individuella ansvaret hos personalen. Slutsatser: Gynnsamma arbetsförhållanden, såsom tillräcklig bemanning och tillgång till material, garanterar inte ett säkert infektionsförebyggande arbete. Avhandlingen visar att oförutsedda situationer kan vara utmanande för omvårdnadspersonalen. Att brister var vanligare när personal arbetade tillsammans är ett nytt forskningsbidrag från denna avhandling. För att stärka infektionsförebyggande arbete behöver det förebyggande arbetet gå bortom rutiner och fokusera på hur beteenden formas av den kliniska kontexten. Resultaten kan vara värdefulla för såväl vårdpersonal, utbildare, kvalitetsutvecklare och chefer, och kan användas i utformning av framtida interventioner och utvecklingsarbeten som främjar säkra beteenden, vilket är av samhällelig relevans
Vårdsökandes anmälningar till patientnämnden inom området digitalvård i två olika regioner
No full textBakgrund: Ökad digitalisering sker i samhället men så även inom vården. Detta för att öka effektiviteten för vårdsökande men även för vårdgivare. Detta ställer högre krav på vården då utbudet av hälsoinformation är mer tillgängligt för vårdsökande. Det finns en bristande förmåga hos många i samhället att kunna söka digital vård. Dessa grupper är bland annat äldre, låg inkomst, lägre utbildning, språkbrister och lägre läskunnighet. Syfte: Syftet är att beskriva vårdsökandes anmälningar till patientnämnden inom digital vård i två olika regioner samt vilka åtgärder som vidtagits. Metod: Studien har använt en deskriptiv design med kvalitativ ansats. 242 respektive 60 anmälningar analyserades med en summativ och manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att de två vanligaste anmälningsorsakerna inom båda regionerna var anmälningar gällande tillgänglighet till vården samt kommunikation. Den vanligaste förekommande åtgärden inom båda regioner var information. En skillnad mellan regionerna var att Region Stockholm rapporterade fler åtgärder för att förändra och utveckla sina rutiner och sitt förändringsarbete. Vidare hade de även fler åtgärder. Region Gävleborg bad om ursäkt och skulle framföra synpunkterna till berörda instanser. Region Stockholm visade med sin strävan att förändra och utveckla ett systematiskt arbete till att förbättra vården. Slutsats: Åtgärder som utförts efter en anmälan inkommit visade en skillnad mellan regionerna. Region Stockholm uppgav fler åtgärder mot vårdutveckling och systematiskt förändringsarbete i anmälningarna. Vidare kan brister i tillgängligheten till digitalvård uppfattas. Frånvaron av tydlig och respektfull kommunikation från vårdgivare som ligger till grund för tillfredsställd patientupplevelse och säkerhet för vårdsökande inom vården.Background: Digitalization is increasing across society, including within the healthcare sector. This development aims to enhance efficiency for both patients and healthcare providers. However, it also places greater demands on healthcare services, as the availability of health information has become more accessible to those seeking care. Many individuals still lack the ability to effectively access or use digital healthcare. These groups include, among others, older adults, people with low incomes, lower educational levels, limited language proficiency, and lower levels of literacy. Aim: The aim of this study was to describe patients’ complaints submitted to the Patient Advisory Committee concerning digital healthcare in two different regions, and to identify the measures taken in response to these complaints. Method: The study employed a descriptive design with a qualitative approach. A total of 242 and 60 complaints, respectively, were analyzed using summative and manifest content analysis. Main Results: The results showed that the two most common reasons for complaints in both regions concerned accessibility to healthcare services and communication. The most frequently implemented measure in both regions was the provision of information. A notable difference between the regions was that Region Stockholm reported a greater number of actions aimed at modifying and developing their routines and changing management processes. Furthermore, Region Stockholm implemented a wider range of measures. In contrast, Region Gävleborg generally issued apologies and forwarded the feedback to the relevant departments. Region Stockholm demonstrated a clearer ambition to engage in systematic efforts to improve healthcare services. Conclusion: The measures taken in response to complaints revealed differences between the regions. Region Stockholm reported more actions linked to healthcare development and systematic change management. Additionally, the findings indicate shortcomings in accessibility to digital healthcare services. The absence of clear and respectful communication from healthcare providers was also identified as a fundamental issue affecting patient experience and the perceived safety of individuals seeking care
Ofrivillig ensamhet ett folkhälsoproblem : Sjuksköterskans upplevelser i arbetet med ofrivillig ensamhet hos äldre. En beskrivande litteraturstudie
No full textSammanfattning Bakgrund: Ensamhet är ett växande folkhälsoproblem som särskilt drabbar äldre. Begreppet är mångdimensionellt och förknippas med negativa konsekvenser för både fysik och psykisk hälsa. Dess negativa inverkan är jämförbar med välkända riskfaktorer för ohälsa såsom rökning, hög alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och fetma. Sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot ofrivillig ensamhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar hämtade från PubMed, publicerade mellan 2010 och 2025. Analysen genomfördes enligt Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) och sammanställdes sedan i kategorier och subkategorier. Huvudresultat: Ensamhet uppfattades av sjuksköterskor som en relevant omvårdnadsfråga, men ett svårt ämne att prata om. Äldre bedömdes ha ett större behov av stöd och omvårdnad relaterat till ensamhet och psykisk hälsa än vad resurser tillät. Detta skapade moralisk stress, då arbetet med ensamhet och psykisk hälsa uppfattades ha låg prioritering och hindrades av tidsbrist. Otillräcklig kunskap skapade osäkerhet och rädsla för att begå misstag. Samverkan mellan professioner ansågs vara avgörande för att förebygga ensamhet.Slutsats: Ensamhet är vanligt förekommande hos äldre och upplevs som en viktig men utmanande fråga i sjuksköterskors arbete. Tidsbrist, otillräcklig kunskap och att arbetet mot ensamhet prioriteras lågt skapar en moralisk stress. Resultatet betonar behovet av utbildning och ökad förbättrad samverkan för att stärka sjuksköterskans förebyggande arbete.Abstract Background: Loneliness is a growing public health concern, particularly among older adults. It is multidimensional and associated with negative consequences for both physical and mental health. Its impact is comparable to well-known risk factors such as smoking, high alcohol consumption, physical inactivity and obesity. Nurses play an important role in health promotion and prevention against involuntary loneliness.Aim: To describe nurses’ experiences of working to prevent involuntary loneliness among older adults. Method: A descriptive literature review based on nine qualitative articles retrieved from PubMed, published between 2010 and 2025. The analysis was conducted according to Popenoe, Langius- Eklöf, Stenwall and Jerveus (2021) and was compiled into categories and subcategories. Main results: Loneliness was perceived by nurses as a relevant issue in nursing care but also a difficult topic to discuss. Older adults were assessed as having greater needs for support and care related to loneliness and mental health than available resourses allowed. This led to moral distress, as work with loneliness and mental health was often hindered by lack of time and perceived as a low priority. Insufficient knowledge contributed to uncertainty and fear of making mistakes. Collaboration between professionals was considered crucial for preventing loneliness. Conclusion: Loneliness is common among older adults and perceived as an important but challenging aspect of nursing practice. Lack of time, insufficient knowledge, and low prioritization of loneliness contribute to moral distress. The result highlights the need for education and improved interprofessional collaboration to strengthen nurses’ preventive work
‘Wish you were here’: Managers’ experiences of hybrid work in higher education
No full textThe prevalence of telework increased dramatically during the COVID-19 pandemic, and today it is not uncommon to refer to hybrid work as “the new normal” in work life. Leadership plays a pivotal role in hybrid work transitions, underscoring the need for research on post-pandemic managerial practices. This qualitative interview study with 15 professional service managers at a Swedish medical university, working in either central administration or a research department, provides a nuanced understanding of the experiences of implementing hybrid work in a higher education setting. The qualitative content analysis resulted in three main themes and six sub-themes: New ways of organising work (sub-themes: Hybrid work brings new opportunities and needs, and Hybrid work as an ongoing process of change); Changes for employees (sub-themes: Social interaction and sense of community, and Increased work-life balance); and Changes in leadership (sub-themes: Communication with employees and New expectations on managers). The findings of this study provide a more fine-grained understanding of how managers experienced both challenges and opportunities in implementing and managing hybrid working arrangements. Challenges included managing employee expectations and relations, while opportunities included potential improvements in work-life balance. A key conclusion of this study is that managers in hybrid work environments adjust their leadership, especially when communicating and managing relationships within teams and across the organization. Despite the identified challenges and despite managers’ wish to see their employees in person and on site, the interviewed managers are generally optimistic about hybrid work and see it as the future. To address the identified challenges, managers may benefit from networking and exchanging information with other managers in similar situations, as well as support from their organisation
NAMNET SOM BARRIÄR? : En kvalitativ studie om hur socionomer med utländskt klingande namn upplever sina möjligheter till ett arbete i Sverige
No full textThe thesis is based on interviews with eleven social workers with foreign-sounding names. The aim is to investigate how social workers with foreign-sounding names perceive and experience their opportunities to find work in Sweden. The study adopts a qualitative methodology, using semi-structured interviews. The participants were selected through a criterion-based sampling, and the data was analysed to identify pattern of experiences. The empirical material was further examined in relation to previous research and theoretical framework: looking-glass self and symbolic interactionism. The findings reveal participants with double surnames, with both foreign-and Swedish sounding name don’t perceive their names as a barrier in the recruitment process or as something which prevents them from getting a job. However, when applying, they choose to only use their Swedish-sounding surname. Other participants with only foreign-sounding names perceive their names as a barrier, as applications frequently go unanswered, leading some to consider adopting Swedish-sounding names to improve their opportunities or applying strategies such as modifying their CVs to conceal aspects of their identities to improve their chances in the Swedish labour market. Language is another key factor, speaking “perfect Swedish” is perceived as a prerequisite for employability and engages in continuous “self-work”. Although social work is often regarded as a diversity friendly sector, participants with only foreign-sounding names describe discrimination, with those bearing Swedish names more likely to secure stable contracts. Throughout the study discrimination is expressed through feelings of inadequacy, deviance and lack of appreciation for social workers linguistic diversity, identity and background
What aspects promote health and well-being among autistic adults and how can they be incorporated into nursing care? A theoretical podcast-based study
No full textBackground: Nursing care aims to promote health and well-being among patients, but if nurses are to meet this requirement, they need to know the needs of the individual. Among autistic patients, health and well-being may be promoted using factors other than those used among other groups, indicating that their care needs may also differ. Aim: The aim of the study was to investigate what autistic adults need if they are to experience health and well-being. The aim was also to evaluate how nurses can use this information in nursing care based on the Fundamentals of Care framework. Methods: This was a qualitative-theoretical descriptive study incorporating elements of netnography. Podcasts in which autistic individuals discuss their health and well-being were listened to and qualitatively analyzed to address the first part of the aim. The Fundamentals of Care framework was then used to demonstrate how results from the first part of the aim could be applied in nursing care to meet the care needs of autistic patients. Results: The study reveals that when autistic adults speak freely about their life, they mention interests, pride, being a support to others, satisfying the body’s needs, health-promoting places, being alone, experiencing straightforward communication, receiving support from others and having routines as important to their health and well-being. All of these aspects are relevant to consider when trying to meet autistic patients’ nursing care needs. For example, minimizing sensory impressions and being able to have routines are important to physical well-being. Conclusions: The study reveals that adult autistic individuals may have partly different nursing care needs compared to most patients. Nurses can meet autistic patients’ needs using the Fundamentals of Care framework, adapted to autistic individuals, as a guide.