Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Marketing and Communicating the Transition : Exploring the Sustainable Rebranding of Extractive Companies
No full textAim: This study aims to explore the branding practices of firms in the extractive industry (specifically, mining and oil & gas) and investigate how the firms can position themselves as sustainable firms. Methodology: From the lens of the Corporate Rebranding Framework and the Legitimacy Theory, the research adopts a qualitative approach, based on nine semi-structured interviews with professionals responsible for sustainability and corporate communications in extractive companies, complemented by document analysis. The findings are subsequently analysed using thematic analysis. Findings & Conclusion: The findings demonstrate that multinational extractive companies adopt a multidimensional approach in their transition toward sustainability. First, they implement sustainable working models comprehensively across departments and operational activities, ensuring genuine engagement with sustainable practices. Subsequently, these integrated practices are strategically communicated to all stakeholder groups through appropriate channels, as different stakeholders require different modes of communication. The strategic integration of sustainability into business models, combined with its targeted communication, enables extractive companies to rebrand themselves as sustainable. Contribution of the Study: This study contributes to academic theory, industry practice and the Sustainable Development Goals (SDGs). Theory-wise, it adds up to the existing store of knowledge pertaining to sustainability marketing in the extractive industry. Practically, firms in this industry can refer to this study to navigate the journey of sustainably rebranding. Lastly, this study contributes to SDG 12 and 13, which are Responsible Consumption and Production and Climate Action respectively. These goals address the need for the responsible production of resources as well as ensuring minimal carbon footprints in production processes. Reflections on the Study and Suggestions for Future Research: This study covers how extractive companies rebrand towards sustainability. Future research could look into how these companies balance sustainability and profitability, cross-country comparison of regulatory standards in the industry and the evolution of sustainability communication in the industry over time
Revisionsnätverks inverkan på efterlevnaden av ISQM 1 : En kvalitativ studie för att kartlägga revisionsnätverks inverkan på enmans- och småbyråers förmåga att uppfylla kraven i ISQM 1
No full textSyfte: Syftet med studien är att kartlägga vilken inverkan som revisionsnätverk har på enmans- och småbyråers förmåga att uppfylla kraven i ISQM 1. Metod: Det är en kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Respondenterna har varit medlemmar från fyra olika revisionsnätverk i Sverige. Resultat och slutsats: I resultatet framkommer det att tillgången av resurser kan anses vara nätverkens främsta fördel samt att flera mindre byråer har valt att ansluta sig till ett nätverk till följd av ISQM 1 och det ökade behovet av externa resurser. Nätverken uppvisar inga direkta nackdelar, bortsett från kostnadsaspekten. Nätverken kan bidra positivt genom resurskomplettering och tolkningsstabilisering, även om byråernas egen motivation och förståelse för standarden är avgörande för vilken nätverken får. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar teoretiskt genom att nyansera tidigare forskning om revisionsnätverks positiva fördelar genom att betrakta dessa som villkorade. Praktiskt bidrar studien genom att belysa tre identifierade agentkonflikter kopplade till den enskilda byrån, nätverken samt myndigheter och branschorganisationer. Förslag till fortsatt forskning: Med utgångspunkt i studiens resultat föreslås framtida forskning i huvudsak jämföra internationella och svenska nätverk samt undersöka skillnader mellan mindre byråer som är respektive inte är anslutna till nätverk.Aim: The purpose of this study is to examine how audit networks impact sole practitioners’ and small firms’ ability to meet the requirements of ISQM 1. Method: It is a qualitative study with an inductive research approach that is based on semi-structured interviews that have been analyzed using thematic analysis. The respondents were members of four different audit networks in Sweden. Results and conclusions: The result shows that the availability of resources can be considered the networks’ main advantage, and that several smaller firms have chosen to join a network as a consequence of ISQM 1 and the increased need for external resources. The networks display no direct disadvantages apart from the cost aspect. Networks can contribute positively through resource complementation and interpretive stabilization, although the firms’ own motivation and understanding of the standard are crucial in determining the extent of the networks’ impact. Contribution of the thesis: The study contributes theoretically by providing a more nuanced view of previous research on the positive benefits of audit networks, by considering these benefits as conditional. From a practical perspective, the study contributes by identifying three agency conflicts related to the individual audit firm, the networks, regulatory authorities, and professional bodies. Suggestions for future research: Based on the study's findings, future research is encouraged to compare international and Swedish networks, as well as to examine differences between smaller firms that are affiliated with networks and those that are not
När algoritmer vägleder omdömet : En experimentell studie av hur AI-systemets utformning och redovisningsstandarder påverkar revisorns professionella bedömningar
No full textTitel: När algoritmer vägleder omdömet - En experimentell studie av hur AI-systemets utformning och redovisningsstandarder påverkar revisorns professionella bedömningar. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Felicia Klingberg & Sebastian Lindgren Handledare: Jan Svanberg År: 2026 - Januari Syfte: Användningen av AI-baserade beslutsstöd inom revision har ökat, medan tidigare forskning främst fokuserat på effektivisering av revisionsprocessen. I mindre utsträckning har forskning uppmärksammat hur sådana system påverkar revisorns professionella omdöme och kritiska granskning i revisionsprocessen. Denna studie fokuserar därför på dessa aspekter, med särskilt fokus på samspelet mellan AI-systemets och redovisningsstandardernas utformning i professionella bedömningssituationer. Teoretisk ansats: Studien utgår från ett sammanhållet teoretiskt ramverk som integrerar perspektiv på karismatisk auktoritet, automation bias och legitimitetsteori med teorier om professionell skepticism och professionell identitet, för att analysera hur AI-baserade beslutsstöd påverkar professionella bedömningar inom revision samt upplevelse av professionellt ansvar. Metod: En kvantitativ experimentell vinjettdesign användes, där data samlades in genom en webbaserad enkät riktad till yrkesverksamma revisorer. Genom systematiska variationer i AI-systemets utformning och redovisningsstandardernas utformning möjliggjordes en analys av hur dessa faktorer påverkar revisorns bedömningar. Resultat & slutsats: Revisorns bedömningar påverkas i högre grad av AI-baserade beslutsstöd som framställs analytiskt avancerade än av mer regelorienterade AI-system. Effekten är särskilt tydlig i principbaserade redovisningsmiljöer med stort tolkningsutrymme, där mottagligheten för AI-systemets rekommendationer ökar. Sammantaget visar detta att AI-systemets utformning, i samspel med den normativa kontexten, påverkar hur professionellt omdöme och kritisk granskning utövas i revisionsprocessen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny empirisk kunskap om hur AI-baserade beslutsstöd, i samspel med normativa ramverk, påverkar professionellt omdöme, professionell skepticism och ansvar inom revision. Förslag till fortsatt forskning: För framtida forskning skulle det vara värdefullt att undersöka hur samspelet mellan AI-baserade beslutsstöd och professionellt omdöme utvecklas i praktisk revisionsverksamhet, särskilt genom studier som kombinerar experimentella och kvalitativa metoder. Nyckelbegrepp: AI-baserade beslutsstöd, professionellt omdöme, professionell skepticism, automation bias, karismatisk auktoritet, redovisningsstandarder, revision.Title: When Algorithms Guide Judgement - An Experimental Study of How AI system Design and Accounting Standard influence Auditors’ Professional Judgements Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration. Author: Felicia Klingberg & Sebastian Lindgren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2026 - January Purpose: The utilisation of AI-based decision supportsystems in auditing has increased significantly. However prior research has primarily focused on their potential to enhance audit efficiency. To a lesser extent, research has explored the impact of such systems on auditors’ professional judgement and critical evaluation in the audit process. This study therefore focuses on these aspects, with particular emphasis on the interaction between AI systemdesign and the nature of accounting standards in contexts requiring professional judgement. Theoretical approach: The study is grounded in an integrated theoretical framework that combines perspectives on charismatic authority, automation bias, and legitimacy theory alongside theories of professional skepticism and professional identity. This framework facilitates an analysis of how AI based decision supportsystems affect professional judgements in auditing and auditors’ perceptions of professional responsibility. Method: A quantitative experimental vignette design was employed, with data collected via a web-based survey targeting practicing auditors. Systematic variations in AI-systemdesign and the nature of accounting standards enabled an analysis of how these factors influence auditors’ judgements. Result & conclusion: The findings reveal that auditors’ judgements are more substantially influenced by AI-based decision supportsystems characterised as analytically advanced, compared to those that are more rule-oriented. This effect is especially pronounced within principle-based accounting environment characterized by greater interpretative discretion, where receptiveness to AI-system recommendation increases. Overall, the results demonstrate that AI systemdesign, in interaction with the normative context, shapes the exercise of professional judgement and critical evaluation throughout the audit process. Contribution of the thesis: This study provides empirical insights into the manner in which AI based decision supportsystems, interacting with normative frameworks, influence professional judgement, professional skepticism, and accountability in auditing. Suggestions for future research: Future research would benefit from exploring the evolving interaction between AI based decision supportsystems and professional judgement in practical audit settings, particularly through supportsystems that integrate both experimental and qualitative methodologies. Keywords: AI-based decision supportsystems, professional judgement, professional skepticism, automation bias, charismatic authority, accounting standard, auditing
Improving Thermal and Electrical Performance of PV Panels Using Leaf Vein Fins
No full textThe electrical performance of photovoltaic (PV) modules is strongly dependent on operating temperature, with elevated cell temperatures causing significant efficiency losses. Passive air-cooled heat sinks offer a sustainable alternative to active cooling systems; however, identifying fin geometries that maximise heat dissipation remains a key challenge. This study numerically investigates the thermal and electrical performance of PV panels integrated with leaf vein–inspired fins in four configurations: parallel-I (PAR-I), parallel-II (PAR-II), pinnate (PIN), and reticulate (RET). Three-dimensional CFD simulations were conducted using ANSYS Fluent to evaluate the effects of fin spacing (0.02–0.07 m), height (0.02–0.07 m), and thickness (0.002–0.007 m). All leaf vein fin configurations significantly enhanced heat dissipation compared with the uncooled PV panel. Among the investigated designs, the RET configuration provided the most effective cooling due to its branched geometry. The optimal RET geometry, 0.03 m spacing, 0.05 m height, and 0.006 m thickness, achieved a maximum temperature reduction of approximately 33.6 °C relative to the uncooled panel and increased PV efficiency from 12.04% to 14.19%, corresponding to a relative improvement of about 18%. These findings demonstrate that leaf vein–inspired fin architectures provide an effective, low-cost, and maintenance-free solution for passive thermal management of PV systems operating in hot climates. The associated efficiency gains also imply potential economic savings and reduced CO2 emissions under hot-climate operating conditions
Research-Based Practice in Preschool Education : Perspectives of Principals and Preschool Teachers
No full textSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur policyn om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet möter förskollärare och rektorer i förskolans verksamhet, samt hur institutionella villkor påverkar deras möjligheter att tillämpa detta krav. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare och fem rektorer. Materialet har analyserats genom tematisk analys med policy enactment som teoretiskt ramverk. Vetenskaplig grund kopplas i studien främst till forskning, litteratur och fortbildningsinsatser som får betydelse genom att översättas och bearbetas gemensamt i den lokala praktiken, medan beprövad erfarenhet förstås som kunskap som prövas, reflekteras över och förankras kollegialt för att bli professionellt hållbar. Resultaten visar vidare att förskollärare och rektorer tolkar och använder dessa begrepp på olika sätt beroende på yrkesroll och organisatorisk kontext. Förskollärare relaterar begreppen till förskolans utbildning i sin helhet och beskriver dem som resurser för att förstå, motivera och utveckla pedagogiska val i vardagens praktik genom professionellt omdöme och kollegial reflektion. Rektorer betonar i högre grad begreppens funktion i relation till organisering, styrning och systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt fungerar begreppen för båda yrkesgrupperna som professionella resurser för att orientera arbetet och legitimera beslut i relation till styrdokumenten, snarare än som entydiga eller färdiga instruktioner. Begreppens öppna och tolkningsbara karaktär framträder därmed inte enbart som ett hinder, utan också som en resurs som möjliggör samtal, reflektion och gemensam professionell bearbetning i arbetslagen. Studien visar också att brist på tid, strukturer och stöd för reflektion försvårar arbetet med att systematiskt integrera forskning och erfarenhet i praktiken. Samtidigt framträder exempel på hur kollegialt lärande, professionellt omdöme och närvarande ledarskap kan bidra till att forskningsbaserad kunskap och erfarenhetsbaserad förståelse samspelar på ett fruktbart sätt. The aim of this study is to contribute knowledge about how the policy on scientific basis and proven experience is encountered by preschool teachers and principals in preschool practice, and how institutional conditions influence their possibilities to apply this requirement. The study uses a qualitative approach with semi-structured interviews with eight preschool teachers and five principals. The empirical material was analyzed through thematic analysis, with policy enactment as the theoretical framework. The findings show that education based on scientific knowledge is primarily associated with research, literature, and professional development initiatives that gain meaning through being translated and collectively processed in local practice, while proven experience is understood as knowledge that is tested, reflected upon, and collegially anchored in order to become professionally sustainable. The findings further show that preschool teachers and principals interpret and use these concepts in different ways depending on professional role and organizational context. Preschool teachers relate the concepts to preschool education as a whole and describe them as resources for understanding, justifying, and developing pedagogical decisions in everyday practice through professional judgment and collegial reflection. Principals, in turn, place greater emphasis on the concepts’ functions in relation to organization, governance, and systematic quality work. For both professional groups, the concepts function as professional resources for orienting practice and legitimizing decisions in relation to policy documents, rather than as fixed or unambiguous instructions. The open and interpretable character of the concepts thus emerges not only as a challenge, but also as a resource that enables dialogue, reflection, and collective professional processing within work teams. The study also shows that a lack of time, structures, and support for reflection hinders the systematic integration of research and experience in practice. At the same time, examples emerge of how collegial learning, professional judgment, as well as active and supportive leadership can contribute to productive interaction between research-based knowledge and experience-based understanding.
Reading aloud as a language development tool : a qualitative study of preschool teachers' awareness
No full textReading aloud has long played a central role in research on children's language development. The revision of the curriculum (Lpfö 18, 2025) is felt to have strengthened the position of reading aloud in preschool, through clearer goals with a focus on language and literature. Against this background, there is a need to shed light on preschool teachers' awareness of the importance of reading aloud and its use in practice. The purpose of this study is to investigate preschool teachers' awareness of the importance of reading aloud for children's language development. The study has a qualitative approach. Data collection was carried out through semi-structured interviews with twelve preschool teachers, working in two municipalities in northern Dalarna. The study's empirical material has been analyzed through qualitative content analysis. The results show that preschool teachers see reading aloud as an important part of the pedagogical mission and as a central tool for children's vocabulary, language and literacy development. The active role of the preschool teacher is clearly evident through methods such as conversation, questions, pauses, reframing and dramatization. The children's participation is a central role in how reading aloud functions as a language development tool. At the same time, organizational challenges such as lack of time, large groups of children and lack of staff are highlighted, which affect the implementation of reading aloud and its quality. The study shows that reading aloud is an important tool for language development, however, the quality depends on the preschool teacher's didactic awareness and the pedagogical structural conditions of the activity
Relational competence in early childhood education: intuitive practice or professional knowledge? : An interview study on pedagogical methods for creating relationships, safety and trust in preschool
No full textDenna studie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar för att skapa relationer, trygghet och tillit i barngrupper, med särskilt fokus på de praktiska metoder som används i vardagen. Studien genomfördes mot bakgrund av en samhällskontext präglad av minskade födelsetal och ökad rörlighet i barngrupper, vilket skapar nya organisatoriska förutsättningar för relationsarbete i förskolan. Studien har en abduktiv ansats och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) och tolkades med stöd av relationell pedagogik (Aspelin & Persson, 2011; Aspelin, 2018) som teoretiskt ramverk. Analysen resulterade i fyra teman: tid och närvaro, det relationella mötet, struktur och samsyn samt kollegialt lärande och professionell reflektion och resultatet visar att relationsskapande är en central men ofta implicit del av förskolans praktik. I intervjuerna beskrivs hur relationer byggs genom närvaro, lyhördhet, gemensamma aktiviteter och individanpassade arbetssätt, men också hur strukturer, rutiner och samsyn i arbetslaget skapar förutsättningar för att pedagoger ska kunna vara närvarande i relationsskapandet. Samtidigt framträder att relationskompetens ofta förblir erfarenhetsbunden och sällan ges en tydlig plats i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien bidrar med kunskap om hur relationell pedagogik tar form i vardagen och synliggör behovet av att göra relationsarbete mer explicit, delbart och organisatoriskt förankrat. I en tid av organisatoriska förändringar framstår gemensamma ramar, språk och strukturer som avgörande för att säkerställa kontinuitet, trygghet och likvärdighet i förskolans relationsskapande praktik.This study examines how preschool teachers work to build relationships, safety and trust in groups of children, with particular attention to the everyday practices which realtional work is enacted. The study is situated within a social context characterised by declining birth rates and increased mobility within preschool groups, conditions that generate new organizational challenges for relational work in early childhood education. The study adopts an abductive approach and is based on eight semi‑structured interviews with preschool teachers. The empirical material was analyzed using thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) and interpreted through the lens of relational pedagogy (Aspelin & Persson, 2011; Aspelin, 2018) as the theoretical framework. The analysis resulted in four themes: time and presence; the relational encounter; structure and shared understanding; and collegial learning and professional reflection. The findings show that relational work is a central yet often implicit and underarticulated aspect of preschool practice. The interviewes describe how relationships are built through presence, attentiveness, shared activities, and individualized approaches, as well as how structures, routines, and shared understandings within staff teams create conditions that enable educators to be present in relational work. At the same time, relational competence emerges as largely experience‑based and is rarely given explicit attention within systematic quality work. The study contributes knowledge about how relational pedagogy takes shape in everyday preschool practice and highlights the need to make relational work more explicit, shareable, and organizationally anchored. In a time of organizational change, shared frameworks, language and structures appear crucial for ensuring continuity, safety and equity in preschool relational practice
The Preschool Teacher’s Role in Multilingual Children’s Language Development : Working Methods and Management of Challenges in Everyday Preschool Practice
No full textSyftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärarens roll i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans vardag. Studien belyser vilka arbetssätt förskollärare använder för att stödja barnen samt hur de hanterar de utmaningar som uppstår i verksamheten. Genom ett sociokulturellt perspektiv analyseras hur förskollärare agerar som aktörer i barns lärande med fokus på begrepp som stöttning, den proximala utvecklingszonen och mediering genom artefakter. Studien utgår från en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Resultat visar att förskollärare använder lek, högläsning, sång, ramsor och aktiv språklig stöttning som huvudstrategi för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna möter utmaningar i språkarbetet och hanterar det genom olika strategier exempelvis genom sin närvaro och hjälp från externa resurser som tolk eller specialpedagog. Studien bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver sitt uppdrag och sina arbetssätt, samt hur de hanterar de utmaningar som präglar det språkutvecklande arbetet i förskolan vardag
Stöd av lärande inom objektorienterad programmering med hjälp av generativ AI : Chain-of-Thought prompting
No full textGenerativ AI och chattbotar har på senare tid blivit centrala verktyg inom utvecklingen av framtidens samhälle. Inom ingenjörsutbildningar har användningen av chattbotar som ChatGPT därigenom blivit ett stort område av diskussioner gällande dess användning inom olika kurser som läses av ingenjörsstudenter. Generativ AI har uppvisat potential till att fungera som ett stöd inom ingenjörsstudenters lärande i samband med utmanande koncept och teorier inom områden som objektorienterad programmering. Däremot finns utmaningar kopplade till felaktigt eller fabricerade svar genererad av chattbotar som ingenjörsstudenter kan tillämpa. Därtill uppstår frågor gällande akademisk integritet när ingenjörsstudenter inom objektorienterad programmering använder kod som genererats av AI, utan att förstå riskerna av dess tillämpning. För att motverka dessa problem har populariteten av prompt engineering ökat för att konstruera prompter utifrån framställda regler genom olika tekniker. Chain-of-Thought utgör en av dessa tekniker som innehåller flera variationer, vilket bygger på att be chattboten gå igenom prompten ”steg-för-steg” för att uppnå ett strukturerat och samhörigt svar. Denna studie syftar till att undersöka hur prompttekniker inom Chain-of-Thought kan användas för att generera korrekta och kursenliga svar inom objektorienterad programmering. Studien genomfördes med en kvalitativ analys där tre olika prompttekniker undersöktes och jämfördes, Standard Prompt, Zero-shot Chain-of-Thought och Least-to-Most Chain-of-Thought. Urvalet av teknikerna grundades på deras variering av komplexitet och av relevansen för att stödja inom programmeringsrelaterade problem. Resultaten visade att Least-to-Most Chain-of-Thought erbjöd flest fördelar av promptteknikerna genom att producera sammanhängande samt metodiska resonemang som leder till mer relevanta och korrekta svar. I jämförelse med de övriga teknikerna uppvisade Least-to-Most både en hög kvalitet samt bättre anpassning efter kursens krav, då den inte genererade inte färdig kod, utan motiverade tankesättet bakom hur koden ska struktureras. Studien drar slutsatsen att tekniker inom Chain-of-Thought som Least-to-Most, med korrekt avgränsning kan möjliggöra chattbotar att underlätta undervisning och lärande för studenter inom objektorienterad programmering.Generative AI and chatbots have in recent years established themselves as vital tools in the development of future societies. Within engineering education, the use of chatbots like ChatGPT has thus become an area of discussion regarding its use in various courses taken by engineering students. Generative AI and chatbots have shown the potential to act as a tool for engineering students who need support in learning complex concepts and material. But there are also problems in connection with the usage of chatbots which can cause incorrectly generated material that is used at face-value by students. As a result of this, discussions have been raised about academic integrity when students within object-oriented programming use code generated by chatbots, without acknowledging the risks and repercussions of its use. To combat these issues, has the popularity of prompt engineering increased to construct prompts from already established rules through different techniques. Chain-of-Thought makes up one of these techniques with multiple variations, which proposes the chatbot to think “step-by-step” to achieve a more structured and coherent answer. This study proposes determining how variations of Chain-of-Thought can be used to generate more correct and course-related answers in object-oriented programming. The study was done through a qualitative analysis where three different techniques in prompting are tested and compared, consisting of Standard Prompt, Zero-shot Chain-of-Thought, and Least-to-Most Chain-of-Thought. The choices of techniques were made due to their variating complexity and relevance in terms of giving support in programming-related problems. The results of the study show that Least-to-Most Chain-of-Thought offered the most out of the techniques in terms of producing coherent and methodical reasonings, which led to more relevant and correct answers. In comparison with the two remaining techniques did Least-to-Most show both a high quality and better molded after the requirements of the course, because the chatbot were not asked to create already finished code, but explained the thought process behind how it should be structured. Conclusively, the study determines that techniques within Chain-of-Thought, like Least-to-Most, with correct delimitation can help support engineering students lecturing and learning in object-oriented programming
