Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
A good autistic life: an autistic-led conceptualization of autistic flourishing through autistic women’s-lived experiences
No full textIntroduction and objective: Interest in developing an understanding of “autistic flourishing” is steadily increasing in research and autistic communities. Flourishing is a multidimensional construct explained somewhat by positive emotion, but mostly by good psychological and social functioning. Autistic people process information and stimuli differently from neurotypical people, so it may be reasonable to assume that their definition of flourishing and the factors that influence it may differ from those of neurotypical people. Exploring flourishing from autistic women’s perspectives is essential, as they have been historically overlooked in autism research, despite differing from autistic men in presentation and facing higher mental health risks. Methods: This autistic-led, partly collective, autoethnographic study was conducted within the context of a broader project exploring the concept of autistic flourishing. Here, we employ a two-phased phenomenological approach, drawing on both autistic and neurotypical frames of analyses. In the first phase, autistic women draw on their lived experiences in a collective autoethnography, including both focus groups and collective writing, to shape the concept of flourishing and its indicators. These insights were further developed by neurotypical authors, who compare to neurotypical experiences and conceptualizations of flourishing. Results: Two themes and twelve subthemes were identified. The first theme, “Living with a neurodivergent bodymind,” presents how autistic women define and experience flourishing. The second theme, “Strategies for autistic flourishing,” highlights actions autistic women take to achieve or maintain flourishing. Discussion and conclusion: Through our autistic-led approach drawing on neurodiverse frames of analysis, our work presents a first initial investigation of autistic flourishing among women. Our findings suggest qualitative differences in autistic derived definitions of flourishing and its indicators compared to those of neurotypicals, emphasizing the importance of developing an autistic-driven understanding of flourishing
Evaluating species distribution models for spruce bark beetle (Ips typographus) in southeast Sweden: A comparison of Generalized Linear Regression and Forest-Based Classification and Regression
No full textSince the long and warm summer of 2018 in Sweden, the population of spruce bark beetle has increased drastically, causing significant damage to the spruce population. This study investigates a highly affected area, the county of Östergötland in southeast Sweden, using two different methods: Generalized Linear Regression and Forest-based Classification and Regression. Both methods were applied with environmental and climatic variables as explanatory inputs. Three different variable combinations were tested: land use and terrain, climate data, and a combination of all variables. Prediction maps were generated, and the accuracy was validated using external data from the Swedish Forest Agency. Both model methods identified high-risk areas that corresponded with each other and with observed presence, although the results varied in precision and consistency. The climate variable had the strongest influence on both methods, while land use variables had little individual effect. However, classification accuracy remained low (25–33%), and low correlation with the validation data was observed. Despite these limitations, the study shows that both modelling approaches offer valuable insights into the bark beetle’s potential distribution. The results highlight the importance of input variables and the choice of modelling method, and they support further research on species modelling and risk assessment under changing environmental conditions.
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med suicidprevention : – En beskrivande litteraturstudie
No full textBakgrund: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem där sjuksköterskan har en central roll i det suicidpreventiva arbetet. Trots detta finns begränsad forskning om sjuksköterskors erfarenheter av suicidprevention och suicidriskbedömning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete med suicidprevention. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats, identifierade via databaserna PubMed och PsycINFO. Huvudresultat: Samtalet framkom som en central del i det suicidpreventiva arbetet, då det ger sjuksköterskan en möjlighet för bedömning samt en inblick i patientens mående. En stödjande arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling underlättade arbetet. Utmaningar bestod främst av osäkerhet, tidsbrist samt brist på utbildning och tydliga riktlinjer. Strategier som användes för att identifiera suicidrisk var samtal, bedömningsinstrument, klinisk erfarenhet och intuition. Slutsats: Suicidpreventionsarbetet som sjuksköterskor bedriver är ett område som möter flera återkommande utmaningar. Tidsbrist framstår som en av de mest återkommande utmaningarna vilket även försvårar möjligheten att genomföra fördjupade samtal, ett av deras mest centrala verktyg inom suicidprevention. Brist på utbildning och riktlinjer inom suicidprevention försvårade problematiken ytterligare då sjuksköterskor tvingades förlita sig på dess egen intuition snarare än evidensbaserade metoder. Detta ökade risken för ojämlik och osäker vård. Sjuksköterskan har en mycket central roll då hen är en av de första att möta patienterna, både inom primärvård och slutenvård. För att suicidpreventionsarbetet då ska kunna bedrivas med säkerhet, kvalité och en vård som ser hela individen och inte enbart sjukdomsbilden så krävs det att sjuksköterskor erbjuds förutsättningarna för det.Background: Suicide is a serious public health issue in which nurses play a central role in preventive work. Despite this, research on nurses’ experiences of suicide prevention and suicide risk assessment remains limited. Aim: To explore nurses’ experiences of clinical work with suicide prevention. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with qualitative and quantitative approaches, identified through the databases PubMed and PsycINFO. Results: Communication emerged as a key component in suicide prevention, providing nurses with opportunities to assess risk and gain insight into the patient’s mental state. A supportive work environment and access to professional development facilitated the work. Challenges included uncertainty, time constraints and lack of education and clear guidelines. Strategies used to identify suicide risk included conversation, assessment instrument, clinical experience and intuition. Conclusion: The suicide prevention work undertaken by nurses constitutes a field characterized by several recurring challenges. Time constraints emerge as one of the most prominent barriers, hindering the opportunity to engage in meaningful and in-depth conversations, one of the nurse’s most essential tools in suicide prevention. Insufficient education and the absence of clear guidelines further exacerbate the issue, compelling nurses to rely on their own intuition rather than evidence-based approaches. This reliance increases the risk of unequal and unsafe care. Nurses occupy a pivotal position, as they are often among the first professionals to encounter patients in both primary and inpatient care settings. To ensure that suicide prevention efforts are conducted safely, with high quality, and from a holistic perspective that considers the whole person rather than solely the illness, it is crucial that nurses are provided with adequate training, clear guidelines, and the structural conditions necessary to perform this vital work effectively.
Primärvårdssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hos patienter med övervikt och fetma : En intervjustudie
No full textBakgrund: Övervikt och fetma är idag ett vanligt förekommande folkhälsoproblem och förekomsten ökar hos både kvinnor och män i alla åldersgrupper. Det svenska samhällets kostnader till följd av detta folkhälsoproblem beräknas vara 125 miljarder kronor om året. Människor som har övervikt och fetma löper större risk för att drabbas av följdsjukdomar. Distriktssköterskor och sjuksköterskor inom primärvården kan stödja patienter till livsstilsförändringar genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Syfte: Att beskriva primärvårdssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hos patienter med övervikt och fetma. Metod: En kvalitativ ansats med deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte. Datan insamlades med semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor och en sjuksköterska som arbetade inom primärvården deltog i studien. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Temat som framkom var att skapandet av motivation hos patienten var utmanande och essentiellt. Arbetsstrategier som användes var att göra en kunskapsbedömning av patienten, förmedla kunskap och informera om risker. Ett individanpassat förhållningssätt var viktigt i bemötandet. Motiverande samtal och nåbara delmål ökade patientens delaktighet. Motivationsbrist hos patienten upplevdes vara ett hinder för arbetet och eftersom övervikt och fetma är ett stigmatiserat ämne försvårades samtalet med patienten. Det framkom även att det inte alltid fanns rätt förutsättningar i organisationen. Ett vårdprogram att förhålla sig till har efterfrågats av primärvårdssköterskorna som deltagit i studien. Slutsats: I primärvårdssköterskans ansvarsområde ingick att motivera, förmedla kunskap och stödja patienten till hållbara livsstilsförändringar. Hinder och möjligheter har tydliggjorts som belyser komplexiteten i att samtala med patienter om ett stigmatiserat ämne
Laddningsbeteende hos elbilsägare : Tekniska förutsättningar och jämlik tillgänglighet
No full textElectric vehicles play a key role in the transition towards a more sustainable transport sector and access to charging infrastructure varies significantly depending on housing type. This study examines the charging behavior of electric vehicle users and evaluates three technical solutions (load balancing, Vehicle-to-Grid and time controlled booking) to improve charging access in apartment buildings. A mixed methods approach including a diary study, simulations and semistructured interviews is used to highlight both technical and social barriers. Social Practice Theory is applied as an analytical tool to integrate aspects of justice, technology and everyday practices. The research was conducted with a focus on residents in Gävle which provides a local perspective on the challenges and opportunities faced by electric vehicle users in Sweden. The results show that load balancing is the most equitable and technically robust solution enabling efficient use of available capacity without requiring extensive user competence. The study offers recommendations for how a fair user friendly charging infrastructure can be designed to promote sustainable mobility in urban residential environments. Elbilar spelar en nyckelroll i omställningen mot en mer hållbar transportsektor och tillgången till laddningsinfrastruktur varierar kraftigt beroende på boendeform. Denna studie undersöker elbilsanvändares laddningsbeteende och utvärderar tre tekniska lösningar (lastbalansering, Vehicle-to-Grid och tidsstyrd bokning) för att förbättra laddningsmöjligheter i flerbostadshus. Studien använder en kombinerad metod av en dagboksstudie, simuleringar och semistrukturerade intervjuer för att belysa tekniska och sociala hinder. Studien använder Social Practice Theory som ett analysverktyg för att integrera aspekter av rättvisa, teknik och vardaglig praktik. Studien genomfördes med fokus på boende i Gävle vilket ger ett lokalt perspektiv på de utmaningar och möjligheter som elbilsanvändare möter i Sverige. Resultaten visar att lastbalansering är den mest rättvisa och tekniskt robusta lösningen. Den möjliggör effektiv kapacitetsanvändning utan för hög användarkompetens. Studien bidrar med rekommendationer för hur en rättvis och användarvänlig laddningsinfrastruktur kan utformas för att främja hållbar mobilitet i urbana bostadsmiljöer.
Should I Stay or Should I Go? : First-Line Managers' Experiences and Factors Influencing Retention and Turnover in Healthcare
No full textAim: The overall aim of this thesis was to generate knowledge and understanding of first-line managers' experiences of the factors influencing their retention and turnover, including their self-reported work-related stress, job satisfaction, span of control, leadership and management performance, and how these factors interact and change over time. Methods: Four studies were conducted in a Swedish regional healthcare organization. Studies I and III used qualitative descriptive designs with semi-structured interviews to explore reasons for staying or leaving. Study II was a repeated cross-sectional survey assessing associations among span of control, leadership and management performance, work-related stress, and job satisfaction, including the stability of these associations. Study IV was a 40-month prospective cohort using Cox regression to examine whether these factors were associated with time to leave. Results: Managers who stayed emphasized trust, autonomy, meaningful relationships, and support from colleagues and superiors, together with a sense of purpose in influencing staff and patient care. Those who left often described tipping points linked to high demands, limited influence, or insufficient support. In Study II, job satisfaction remained stable over time and was positively associated with control, manager and peer support, and role clarity; high demands and poor relationships showed strong negative associations. In Study IV, 28 managers left in 40 months. Being categorized at a moderate level in control and manager support was associated with a higher risk of leaving, whereas workplace relationships were not significant. Conclusion: Retention and turnover among first-line managers are shaped by organizational, group, and individual experiences. Role clarity, supportive relations, sufficient resources, and meaningfulness are central to sustaining engagement and reducing stress, which influence first-line managers’ willingness to remain in their role.Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om förstalinjechefers erfarenheter av faktorer som påverkar beslutet att stanna kvar respektive lämna rollen, inklusive deras självskattade arbetsrelaterade stress, arbetstillfredsställelse, kontrollspann samt ledarskaps- och chefsprestation, och hur dessa faktorer samverkar och förändras över tid. Metod: Fyra delstudier genomfördes i en svensk hälso- och sjukvårdsorganisation. Studie I och III använde kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer för att beskriva orsaker att stanna respektive lämna. Studie II var en upprepad tvärsnittsstudie som undersökte samband mellan kontrollspann, chef- och ledarskapsutövande, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse, samt stabiliteten i dessa samband över tid. Studie IV var en 40-månaders prospektiv kohortstudie med Cox-regression för att analysera om dessa faktorer var associerade med tid till avgång. Resultat: Chefer som stannade betonade tillit, autonomi, meningsfulla relationer och stöd från kollegor och närmaste chef, tillsammans med känslan av att kunna påverka medarbetare och vård. De som lämnade beskrev ofta brytpunkter kopplade till höga krav, begränsat inflytande eller otillräckligt stöd. I studie II var arbetstillfredsställelse stabil över tid och positivt associerad med kontroll, stöd från chef och kollegor, samt tydliga roller, medan höga krav och bristande relationer hade starka negativa samband. I studie IV slutade 28 chefer under 40 månader. Att vara kategoriserad på en måttlig nivå i kontroll och chefstöd var associerat med ökad risk att lämna, medan relationer inte hade någon signifikant betydelse. Slutsats: Förstalinjechefers beslut att stanna eller lämna formas av organisatoriska, grupprelaterade och individuella erfarenheter. Tydliga roller, stödjande relationer, tillräckliga resurser och meningsfullhet är centrala för att upprätthålla engagemang, minska stress och möjliggöra att de stannar i rollen
Exploring drivers, barriers and enablers for manufacturing reshoring in the Nordic countries
No full textPurpose – This study aims to investigate the dynamics of manufacturing reshoring in Nordic countries by identifying the drivers, barriers and enablers influencing the decisions. Design/methodology/approach – Grounded in in-depth interviews with 16 Swedish manufacturing firms, this research uses the eclectic paradigm as its theoretical framework. Findings – This research reveals 65 drivers, 32 barriers and 38 enablers for manufacturers to bring manufacturing back. The primary drivers include total cost, product quality, controllability and flexibility in production. Prominent barriers are labour resources, facilities and equipment, labour, overhead and total costs .Key enablers include manufacturing capacity, labour resources, know-how and intellectual property, infrastructure and automation level. Research limitations/implications – This research demonstrates how a single decision factor can manifest as a driver, barrier or enabler depending on specific scenarios, adding nuance to the existing reshoring literature. By applying the eclectic paradigm, this research reinforces the applicability of the theory in manufacturing location decision research and integrates factor perspectives with strategic-seeking categories.It refines and encourages the use of the eclectic paradigm. Practical implications – The research offers practical implications for policymakers, industry leaders and researchers seeking to understand Nordic industrial dynamics. Insights provide guidance for industry leaders in strategic decision-making and navigate policymakers’ design measures to support industrial competitiveness in the Nordic regio
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till vuxna cancerpatienter : En deskriptiv litteraturstudie
No full textBakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och innebär inte bara en fysisk belastning utan också betydande psykosociala konsekvenser för både patienter och deras närstående. Sjuksköterskan har en central roll i att ge stöd under diagnos- och behandlingsfasen, men stödet kan påverkas av organisatoriska förutsättningar, känslomässiga påfrestningar och kommunikativa utmaningar. Genom att belysa sjuksköterskans erfarenheter kan en djupare förståelse för vårdandet utvecklas, vilket är viktigt för att stärka den personcentrerade vården och förbättra livskvaliteten för patienter under aktiv cancerbehandling.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till vuxna cancerpatienter under aktiv behandling.Design: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats.Metod: Elva vetenskapliga artiklar identifierades via databassökning i PubMed. Artiklarna granskades, jämfördes och analyserades med induktiv innehållsanalys för att identifiera återkommande teman.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: (1) organisatoriska förutsättningar för sjuksköterskornas stödarbete, (2) sjuksköterskornas egna sårbarhet och emotionella utmaningar, (3) mötet med patienter och närstående i stödjandet samt (4) kommunikativa strategier i sjuksköterskornas stöd.Slutsats: Sjuksköterskors möjlighet att ge stöd till vuxna cancerpatienter under aktiv behandling är komplex och påverkas av organisatoriska hinder, emotionell belastning och kommunikativa utmaningar. Ett stärkt organisatoriskt stöd, kontinuerlig kompetensutveckling och ett holistiskt förhållningssätt som inkluderar psykosociala och existentiella behov kan förbättra sjuksköterskors förutsättningar att ge stöd och bidra till en mer personcentrerad vård.
How do you manage it all? : A qualitative study of child welfare case workers’ experiences of work-life balance and recovery in Norway
No full textThis master’s thesis explores child welfare caseworkers’ experiences balancing work and private life, their opportunities for recovery after work, and health-promoting factors that support their well-being in a Norwegian context. The study aims to identify factors, strategies, and protective mechanisms at multiple levels that contribute to sustainable work-life balance and long-term well-being. A qualitative interview study was conducted with six experienced child welfare caseworkers using semi-structured interviews, and data were analyzed through an abductive approach and reflexive thematic analysis. The analysis was guided by the Conservation of Resources (COR) theory and coping theory. Findings indicate that long-term sustainability in the profession emerges from a dynamic interaction between individual resource management, coping strategies, and organizational conditions. Maintaining balance between resource loss and resource gain is crucial for professional endurance. The study emphasizes the importance of viewing sustainability as a shared responsibility, in which organizations actively support employees’ work-life balance and recovery, while individuals employ strategies to manage their resources and well-being. Overall, the results enhance understanding of how individual and structural resources interact to prevent exhaustion and foster long-term resilience in social work
När intimiteten förändras - kvinnors upplevelser av sexuell hälsa under och efter behandling av livmoderhalscancer.
No full textBakgrund: Livmoderhalscancer orsakas av HPV-viruset och vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Behandlingarna och cancern kan ge samtliga symtom som påverkar kvinnors generella välmående men även den sexuella hälsan. Syfte: Syftet är att beskriva hur kvinnor som har eller har haft livmoderhalscancer upplever deras sexuella hälsa. Metod: Beskrivande litteraturstudie av empiriska, kvalitativa studier. Databaserna PubMed och CHINAL användes, där systematiska sökningar genomfördes. 7 artiklar från PubMed och 6 artiklar från CHINAL användes. Artiklarna relevans – och kvalitetsgranskades enligt Högskolan i Gävles mallar. Informationen från artiklarna granskades därefter tematiskt. Huvudresultat: Fyra huvudteman identifierades: Fysiska besvär, emotionella konsekvenser, sexuella relationer och intimitet och information om sexuell hälsa. Kvinnorna belyser smärta vid samlag, vaginala blödningar, vaginal torrhet, inkontinens, infertilitet och tidigare menopaus som några fysiska besvär. Emotionella konsekvenser var oro, ångest, skuld och skam kopplat till kroppsliga förändringar, stigma och en känsla av minskad kvinnlighet. Kommunikation var viktigt för kvinnorna i relationer. Ökad kommunikation kunde leda till ökad närhet mellan paret, minskad kommunikation kunde istället leda till konflikter och frånvaro. Kvinnorna belyser ett stort behov av information kring sexuell hälsa men att vårdpersonal sällan tar upp samtalsämnet. Brist på initiativ, stigma och skam från vården skapar osäkerheter hos kvinnorna. Behovet av proaktiv information, sexuellt stöd och personcentrerad information är centralt. Slutsats: Livmoderhalscancer påverkar kvinnors sexuella hälsa brett då fysiska besvär, emotionella konsekvenser, besvär i relationer och brist på information om sexuell hälsa påvisas. Behov av tidig uppföljning, minskat stigma, ökad kommunikation och individanpassad vård ansågs viktigt för att arbeta preventiv mot besvären. Nyckelord: Livmoderhalscancer, sexuell hälsa, upplevelse Background: Cervical cancer is caused by the HPV-virus and treatment methods often used include surgery, radiotherapy and chemotherapy. Treatments and the cancer itself can cause various symptoms with may affect women’s general health and their sexual health. Aim: The aim of this study is to describe women’s experiences of sexual health in those who have or have had cervical cancer. Method: Descriptive literature review based on empirical, qualitative studies. The databases PubMed and CHINAL were used, with systematic searches performed. Seven articles from PubMed and 6 from CINAHL were included in the review. The articles were assessed for relevance and quality using the appraisals templates by University of Gävle. The information from the articles was later reviewed thematically. Main results: Four main result themes were found: physical troubles, emotional consequences, sexual relationships and intimacy and information about sexual health. Women explained pain during intercourse, vaginal bleeding, vaginal dryness, incontinence, infertility and early menopause. Emotional consequences shown where worry, anxiety, guilt and shame, connected to bodily changes, stigma and feelings of lost womanhood. Communication was crucial for the women in their relationships. Increased communication could foster closeness between couples whereas decreased communication could lead to conflicts and drifting apart. The women also express a great need for information on the topic of sexual health but healthcare workers rarely initiate talking about the topic. Lack of initiative, stigma and shame from healthcare creates insecurities amongst the women. The need for proactive information, sexual support and person-centerd information is central. Conclusion: Cervical cancer broadly affects the sexual health of women, where physical problems, emotional consequences, problems with relationships and lack of support from healthcare are found. The need for early follow-ups, stigma prevention, increased communication and person-centerd information care are considered crutial for proactively minimizing the current problems. Keywords: Cervical cancer, sexual health, experience