Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Transgender persons experiences of healtcare encounters : A literature review
No full textBakgrund: Transpersoner lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa i jämförelse med övrig befolkning. I enlighet med lagar och konventioner har alla människor rätt till jämlik och adekvat vård. Sjuksköterskor behöver bred kompetens för att kunna ge hälsofrämjande och likvärdig vård. Trots det upplevs svårigheter att behandla transpersoner på grund av otillräcklig utbildning och kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; att bli felkönad, människa inte vara transperson, betydelsen av kunskap eller okunskap hos vårdpersonal och vårdmiljöns betydelse. Transpersoner upplevde att deras könsidentitet var dominerande i mötet med vårdpersonal oavsett sökorsak. Upplevelsen av att inte få adekvat vård eller bemötande på grund av kompetensbrist var också tydlig. Sammanfattning: Bemötande har stor betydelse för hur transpersoner upplever sin vård. Positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal var trygghetsingivande och stärkande medan negativa upplevelser var diskriminerande och icke hälsofrämjande. En ytterligare påverkande faktor var vårdmiljön.Background: Transgender people suffer to a greater extent from mental illness in comparison to the rest of the population. In accordance with laws and conventions, everyone has the right to equal and adequate care. Nurses need broad competence to be able to provide health-promting and equivalent care. Despite that, difficulties are experienced in treating transgender people due to insufficient education and knowledge. Aim: The aim was to describe transgender persons experiences of healthcare encounters. Method: A litterature review based on twelve original qualitative scientific articles. The litterature search was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four categories emerged in the results; to be misgendered, human not just a transgender person, the importance of knowledge or lack of knowledge of healthcare staff and the importance of the healtcare environment. Transgender people felt that their gender identity was dominant in the encounter with healthcare professionals, regardless of the reason for seeking health care. The experience of not receiving adequate care or treatment due to lack of knowledge was also clear. Summary: The healthcare encounter has a great significance for how transgender people experience their care. Positive experiences of the encounter with healthcare personnel were reassuring and empowering, while negative experiences were discriminatory and did not promote transgender persons health. An additional factor that influenced the impression was the health care enviroment.
Akuta bedömningar av våld i familjer med barn : Utvecklingen av ”iRiSk Akut”
No full textUnder 2021 och 2022 samarbetade socialjouren i Stockholms stad med Marie Cederschiöld högskola i ett pilotprojekt för att utveckla ett strukturerat och barncentrerat metodstöd för akuta risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn. Samarbetet initierades av socialjouren, med anledning av arbetet med Islandsmodellen i Stockholm. Den här rapporten redovisar genomförande och resultat från detta pilotprojekt, som alltså var ett första steg i utvecklingen av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta situationer av våld i familjer där det finns barn
To live with chronic obstructive pulmonary disease : A literature review that describes patients´ experience of living with COPD
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk fortskridande folkhälsosjukdom som mestadels drabbar rökare, men kan även drabba icke rökare. Människor som lever med KOL kan uppleva obehagliga symtom, där andnöd särskilt kan ha en stark påverkan på deras vardag. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur patienter upplever sjukdomen för att kunna bidra med en personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning genomfördes baserad på tio kvalitativa orginalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Med sökord som ”leva med”, ”patientupplevelse”, ”kronisk obstruktiv lungsjukdom”, och "kvalitativa studier” hittades 10st orginalartiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. “Fysiska symtom som medför i svårigheter i det dagliga livet”, som berör hur deltagarna upplever en känsla av färre möjligheter där andningen är ett symtom som påverkar deras vardag. “Emotionella känslor av KOL”, tar upp hur deltagarna känner en identitetsförlust samtidigt som de känner skam, ångest och rädsla i samband med KOL. “Fysisk aktivitet i vardagliga livet”, lyfter hur enkla saker i deltagarnas liv innan sjukdomen har blivit till utmaningar, t.ex. utmaning i träning, korta promenader samt handla. Sista temat “Upplevelse av stöd”, berör deltagarnas upplevelser av stöd som beskrivs som både positiv men även negativt. Slutsats: Resultatet diskuteras med stöd av Katie Eriksson teori om lidande. I resultatet påvisar teorin om lidande en tydlig koppling till upplevelsen av KOL, där deltagarna upplevde KOL som en betungande börda. KOL begränsade deltagarnas liv och ledde till en känsla av isolering där deltagarna behövt anpassa hela deras liv efter sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig i roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt samt anpassa vården efter ett personcentrerat sätt. Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic progressive public health disease that mostly affects smokers but can also affect non-smokers. People living with COPD can experience unpleasant symptoms, where shortness of breath in particular can have a strong impact on their everyday life. For nurses, it is important to understand how patients experiences the disease in order to contribute with person-centered care. Aim: To describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: A literature review according to Friberg's method description was carried out based on ten qualitative original articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. With keywords such as "living with", "patientexperience", "chronic obstructive pulmonary disease", "qualitative studies" were 10 original articles found. Results: The analysis resulted in four themes. "Physical symptoms that lead to difficulties in daily life", which concerns how the participants experience a feeling of fewer opportunities where breathing is a symptom that affects their everyday life. “Emotional feelings of COPD”, addresses how the participants feel a loss of identity while also feeling shame, anxiety, and fear associated with COPD. "Physical activity in everyday life", highlights how simple things in the participants' lives before the disease have become challenges, e.g. challenge in training, short walks and shopping. The last theme, "Experience of support", concerns the participants' experiences of support which they describe as both positive but also negative. Conclusions: The result is discussed with the support of Katie Eriksson's theory of suffering. In the results, the theory of suffering shows a connection to COPD, the participants experience COPD as an onerous burden. COPD limits participants' lives and has led to a sense of isolation where participants have had to adapt their entire lives to the disease. The nurse has an important role in treating the patient in a professional manner and adapting care in a person-centered manner.
Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?
No full textKvalitet är ett centralt begrepp inom välfärden. Det behövs för att kunna bedöma och jämföra värdet av en välfärdstjänst, och det utgör en grund för verksamhetsutveckling hos organisationer som tillhandahåller sådana tjänster. Men hur definieras, mäts och jämförs då kvalitet av välfärdstjänster? I denna artikel analyserar vi forskning om kvalitet i de välfärdstjänster som idéburna organisationer tillhandahåller, en grupp av organisationer som ofta glöms bort i den allmänna debatten i Sverige. Forskningsöversikten visar att det finns få tydliga definitioner av kvalitet, och att forskningen främst baserats på studier av äldre- och omsorgsboenden. Det förekommer också ett stort antal sätt att mäta, analysera och jämföra kvalitet. Vidare är det relativt sällan som patienter, brukare och klienter avgör kvaliteten. I stället baseras forskningen på offentliga register och återkommande kontroller av andra mått. Knappt hälften av artiklarna redovisar entydigt positiva relationer mellan kvalitet, civilsamhälle och välfärd, och då utifrån jämförelser med antingen offentliga eller privata organisationer, eller med båda. Artikeln avslutas med några förslag till framtida forskning.This article analyzes how quality is defined, measured, and compared in research on civil society and welfare. Quality and quality development work is essential for all organizations in the welfare sector, regardless of whether they belong to the non-profit, public, or private sector. The review of previous research shows that there are few clear definitions of quality, and that the research mainly focuses on homes for elderly and nursing homes. There are also many ways to operationalize, measure, analyze and compare quality. Furthermore, it is relatively rare that patients, users, and clients determine the quality, instead the research is regularly based on public registers and controls. Almost half of the articles report unambiguously positive relations-hips between quality, civil society, and welfare, based on comparisons with either or both public and private organizations. The article concludes with some suggestions for future research
Nurses’ experiences of end-of-life care in hospitals : A literaturereview
No full textBakgrund: Alla kommer någon gång att dö, många kommer någon gång att komma i kontakt med döden av närstående under sin livstid. Många människor dör på sjukhus, det innebär att de flesta sjuksköterskor kommer att vårda en patient i livets slutskede. Sjuksköterskor har därför en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter och anhöriga. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med analys enligt Fribergs beskrivning, vilket inkluderade 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Oavsett land så hade sjuksköterskor liknande upplevelser av vad som möjliggjorde god vård i livets slutskede. Tre huvudteman framkom från resultatet: känslomässiga utmaningar, hinder för god palliativ vård och god palliativ vård. Det framkom även fem underteman: varierande upplevelser hos sjuksköterskor, kommunikationen samt mötet med patient och anhöriga, den förväntade och den oförväntade döden, svårigheter i mötet med patient och anhöriga, och hinder i vårdmiljön. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor upplevde att bristande kunskap och för hög arbetsbelastning kunde leda till brist på tid, och kommunikationssvårigheter med patient och anhöriga. Det resulterade i bristande vårdrelationer och känslomässiga utmaningar för sjuksköterskor. Om sjuksköterskor gavs möjlighet till att kritiskt reflektera tillsammans i teamet så kunde det bidra till en mer personcentrerad och patientsäker vård.Background: At some point everyone will die, during a lifetime many will encounter death of a loved one. Many people dies in hospitals, this means that most nurses will care for a patient in end-of-life. Therefore, nurses have an important role in the care for these patients and their relatives. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses ‘experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Method: A literature review and analysis according to Friberg´s description, which included 10 qualitative scientific articles from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Regardless of country, nurses had similar experiences of what enabled good end-of-life care. Three main themes emerged from the results: emotional challenges, barriers for good palliative care and good palliative care. Five sub-themes also emerged: varying experiences of nurses, communication and meeting with patient and relatives, the expected and the unexpected death, difficulties in meeting with patient and relatives, and obstacles in the health care environment. Summary: The literature review shows that nurses ‘experienced that lack of knowledge and too high workload could lead to lack of time and difficulties in communication with both patient and relatives. This resulted in lacking care relations and emotional challenges for nurses. If nurses were given the possibility to critically reflect together as a team, it could contribute to a more patient-centered and patient safe care
Nya sätt att organisera sig i civilsamhället : En översikt av aktuellt kunskapsläge
No full textI den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning om nya sätt att organisera sig i civilsamhället. Det övergripande syftet med översikten är att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget på området och människors attityder till organisering. Översikten fokuserar på fyra olika områden inom forskningen: Nya sätt att organisera sig Faktorer som påverkar hur organisering sker Utvecklingstendenser Konsekvenser för framtiden. Kunskapsöversikten visar att civilsamhällets utveckling präglas av både stabilitet och förändring. Det ideella engagemanget är stabilt över tid men inriktning och sättet att arbeta på förändras. Digitalisering och individualisering påverkar alla delar av samhället, även det civila samhället. Med denna utveckling följer också en rörelse mot att engagemanget blir mindre långsiktigt samt att färre vill bli medlemmar samtidigt som det uppstår fler sätt att engagera sig även i de traditionella folkrörelserna. Sociala medier är en bidragande faktor till den här utvecklingen och framstår framför allt som ett komplement till traditionella sätt att engagera sig och inte ett substitut. Vi kan se att det idag efterfrågas mer flexibla relationer mellan individer och ideella organisationer. De förändringar som tas upp i kunskapsöversikten är en utmaning för civilsamhället. Färre medlemmar betyder minskade intäkter och människors nya sätt att engagera sig ställer krav på nya sätt att locka människor till den egna organisationens verksamhet. En annan utmaning är hur organisationers betydelse ska värderas när antalet medlemmar minskar men omfattningen av det allmännyttiga arbete är oförändrat
Women of intimate partner violence and their experiences meeting with healthcare professionals : A literature review
No full textBakgrund: Statistik visar att var tredje kvinna har någon gång under sitt liv blivit utsatt för våld i nära relation, detta gör det till ett av väldens mest omfattande folkhälsoproblem. Vidare finns det en medvetenhet i samhället om att våld i nära relation förekommer men en mindre omtalad sida är hur våldet påverkar kvinnornas hälsa. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation tenderar att söka hälso- och sjukvård mer frekvent än kvinnor som inte utsatts och många gånger för andra anledningar än våldet. Hur kvinnan blir bemött av vårdpersonalen kan påverka om hon väljer att lita på personalen eller ej. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever möten med vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt har genomförts genom att granska tio stycken vetenskapliga orginalartiklar relaterade till syftet. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer beskrev möten där vårdpersonalen hade ignorerat dem, fått dem att känna sig obekväma, ensamma och utlämnade. Kvinnorna förklarade att de ville att vårdpersonalen skulle visa mer empati, intresse och support. Men också visa på respekt, vara snäll, bry sig och lyssna. De ville ha mer information eftersom okunskapen gjorde att de skapade inre rädslor för att prata ut om våldet till vårdaren. Även olika externa omständigheter avgjorde hur dessa möten gick, då kvinnorna beskrev hur de inte hade varit ensamma med vårdaren, att vårdaren inte hade tid och stigmatisering. Kvinnorna nämnde endast ett fåtal gånger då vårdpersonalen verkligen hade lyssnat och kvinnorna kunde ventilera om våldet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att kvinnor utsatta för våld i nära relation vill bli sedda av vårdpersonalen, de upplevde skam och stigma. De ligger hos sjuksköterskan att skapa en trygg miljö och vara uppdaterad kring riktlinjer samt resurser. Background: Statistics show that one in three women have experienced domestic violence at some point in their lives, making it one of the world's most widespread public health problems. Furthermore, there is an awareness in society that domestic violence occurs, but a less talked about aspect is the impact of violence on women's health. Women who are victims of domestic violence tend to seek healthcare more frequently than women who are not victims and often for reasons other than the violence. The way a woman is treated by health professionals can affect whether she chooses to trust them or not. Aim: The aim of this study was to describe how women of intimate partner violence experience treatment by healthcare professionals. Method: A literature review was conducted by reviewing ten original articles related to this study's aim. Results: Women of intimate partner violence described experiences where the healthcare professionals had made them feel ignored, uncomfortable, lonely, and were left to feel like they needed to handle their problems themselves. The women explained that they wanted the healthcare professionals to show more interest, empathy, and support, but also show respect, be kind, care, and listen. They also wanted more information, since not knowing would create inner fears that could determine if the women would speak about the violence. Even different external circumstances would make a difference in how the meeting with the healthcare professionals went. These external circumstances could be stigma, time, and the possibility of being alone with your healthcare professional. The women only mentioned a few times when the healthcare professionals had listened, and women had time to ventilate. Conclusions: The results of the literature review show that women exposed to intimate partner violence wanted to be seen by healthcare professionals, they experienced shame and stigma. It is up to the nurse to create a safe environment and be updated on guidelines and resources.
The nurse’s experiences of palliative home care : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Över 56 miljoner människor är årligen i behov av palliativ vård, och dennasiffra förväntas växa i takt med att medellivslängden ökar. Omvårdnadsarbetet i patientens hem skapar en annan maktbalans. Samtidigt ställeromvårdnadsarbetet, utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, höga kravpå sjuksköterskan avseende kunskap, kompetens och självständighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av palliativhemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes utifrån 13kvalitativa artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed ochNursing & Allied Health Premium. Artiklarna framsöktes utifrån sökordenNurses, Nursing, Nursing Care, Perspective, Experience, Palliative care,Home health nursing, Home Health Care och Home Care. Materialetanalyserades tematiskt i enlighet med Thomas och Hardens (2008)metodbeskrivning. Resultat: Resultatet påvisar vikten av välfungerande vårdrelationer, kännetecknadeav etisk lyhördhet, kontinuitet och tillit. Genom att analyserasjuksköterskors erfarenheter av hemmet som arbetsplats, beskriverstudiens resultat vikten av samverkan och kommunikation. Slutligenbelyser studien de känslomässiga aspekterna av att ge palliativ hemsjukvård, med betoning på sjuksköterskans behov av reflektion, stöd, ochfortbildning. Slutsats: Sjuksköterskans arbete är nära knutet till vårdrelationerna de bildar och ären del av. I detta sammanhang är samarbete och kommunikationavgörande. Studiens resultat utökar förståelsen för sjuksköterskorserfarenheter av palliativ hemsjukvård. Samtidigt argumenterar det förbehovet av att lämna utrymme för kompetensutveckling och reflektionsom centrala förutsättningar för att öka vårdkvaliteten.Background: Over 56 million people need palliative care annually, and this number isexpected to grow as life expectancy increases. Nursing work in patientshomes reshuffles power relationships. Simultaneously, home care with aperson-centered approach, places high demands on nurses with respect totheir knowledge, competence and independence. Aim: The aim was to describe the nurses' experiences of palliative home care. Method: A literature review with a systematic approach was performed based on13 qualitative articles from the databases CINAHL Complete, Pubmedand Nursing & Allied Health Premium. These articles resulted fromusing the key words Nurses, Nursing, Nursing Care, Perspective,Experience, Palliative care, Home health nursing, Home Health Careand Home Care. The material was analyzed thematically in accordancewith the steps outlined by Thomas and Harden's (2008). Results: The results demonstrates the importance of well-functioning carerelationships, understood as featuring ethical sensitivity, continuity andtrust. Analysing nurses’ experiences of the home as a work place, thethesis describes the role of collaboration and communication and theemotional aspects of providing palliative home care, emphasising nurses’need for reflection, support and continuing education. Conclusion: Nurses’ work is intimately tied to the care relationship. In this context,cooperation and communication are crucial. These results expand ourunderstanding of nurses’ experiences of palliative home care, and arguefor the need to leave room for competence development and reflection askey conditions to increasing care quality
Patient’s experiences of lifstyle changes in Prediabetes : A litterature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet.Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation
Artificiell intelligens i socialt arbete : En scoping review om AI:s användningsområden baserad på internationell forskning
No full textBackground: Capabilities of Artificial Intelligence (AI) are rapidly advancing, as are its potential applications. Examples of the adoption of AI in social work already exist, but an overview of its manifold uses is lacking. This review aimed to systematically assess the existing research focused on the uses of AI applications in social work practice and to spotlight use-cases yet to be explored. Methods: A scoping review was conducted guided by Arksey and O'Malley's framework and adhering to the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis, extension for Scoping Review (PRISMA-ScR). A systematic search was performed using the Scopus database. Eligibility criteria included pre-prints and published articles from January 2000 to April 2023 that emphasized AI implementations in social work practice. No limitations were placed on study design. Data extracted included: article details; country of study; the AI use-case and task; and the specific AI technology employed. Extracted data from all eligible studies were collated using tables and accompanied by narrative descriptive summaries. The review employed CAIMeR (a theory explaining the results of social work interventions) to pinpoint gaps and highlight novel unexplored applications of AI in social work. Results: Of the 159 identified articles, 28 satisfied the inclusion criteria. On average, three relevant publications surfaced annually, with approximately 60% hailing from the US. Notably, the absolute majority of the applications of AI were concentrated on predicting or elucidating individual’s health or social condition. Conclusion: Although AI possesses substantial potential, current research into its applications in social work remains surprisingly sparse and averaging a mere three studies annually. The prevailing emphasis of this research is on discerning individual health or social conditions. Given AI's multifaceted capabilities, there exists a substantial opportunity to broaden research into other applications. Informed by the CAIMeR theory, this review identifies several unexplored applications of AI paving the way for future research.Bakgrund: Utvecklingen inom Artificiell Intelligens (AI) medför betydande potentiella fördelar och utmaningar, vilket understryker behovet för det socialt arbetets praktik att anpassa och ta till sig dess användning. Denna studie undersöker användningen av AI inom socialt arbete genom att kartlägga inom vilka domäner av socialt arbete AI har använts och för vilket syfte. Därtill identifieras forskningsluckor och nya användningsområden för AI med hjälp av CAIMeR teorin. Metod: Genom att använda en scoping review metodik vägledd av Arksey och O'Malleys ramverk och PRISMA-ScR:s riktlinjer, utfördes en systematisk sökning i Scopus fram till april 2023 med fokus på artiklar som diskuterar AI:s implementering i socialt arbete. Resultat: Av 159 artiklar som hittades uppfyllde 28 inkluderingskriterierna. AI har använts flitigt inom socialt arbete, främst för att förutsäga eller diagnostisera individers tillstånd. Forskningsvolymen är begränsad, med ungefär tre studier som genomförts årligen. Slutsats: Trots AI:s potential att förbättra socialt arbete visar nuvarande litteratur en begränsad forskningsvolym om ämnet och ett begränsat användningssätt för AI. Nästan uteslutande koncentrerar sig studierna på användningen av AI för att förutsäga sociala problem eller hälsotillstånd. Studien identifierar ett behov av att utforska AI inom flera användningsområden inom socialt arbete. Med hjälp av CAIMeR-teorin presenterar denna studie flera sådana potentiella användningsområden av AI