Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
The conditions of welfare : A WPR-analysis of the Tidö Agreement
No full textEfter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det så kallade Tidöavtalet. Avtalet representerar en politisk kursändring i svensk välfärdspolitik, där frågor om kriminalitet, migration och effektivisering av välfärden ges en central plats. Syftet med denna studie är att analysera hur socialt arbete och välfärd representeras i Tidöavtalet och vilka implikationer dessa representationer har för socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik. Analysen grundar sig på Carol Bacchis WPR-metod (What's the problem represented to be?) i kombination med Michel Foucaults diskursteoretiska begrepp som diskurs, problematisering, subjekt och governmentality. Fyra av Tidöavtalets direktiv analyseras: skola, hälso- och sjukvård, kriminalitet samt migration och integration. Resultatet visar att sociala problem ofta konstrueras som individuella snarare än strukturella, och att lösningarna bygger på kontroll, övervakning och effektivisering. Subjekten som konstrueras i dessa texter – exempelvis elever, patienter, migranter och kriminella – framställs ofta som avvikande, ansvarslösa eller i behov av styrning. Studien visar också på flera tystnader, såsom frånvaron av socioekonomiska analyser, elev- och brukarperspektiv samt antirasistiska eller jämlikhetsfrämjande inslag. Sammanfattningsvis visar studien att Tidöavtalets konstruktioner riskerar att begränsa socionomers etiska handlingsutrymme och bidra till exkluderande praktiker inom socialt arbete.Following the 2022 Swedish general election, the Moderate Party, the Christian Democrats, the Liberals, and the Sweden Democrats signed the so-called Tidö Agreement. This political agreement represents a shift in Sweden's welfare policy, placing strong emphasis on crime, migration, and the efficiency of welfare services. The aim of this study is to examine how social work and welfare are represented in the Tidö Agreement, and to analyze the implications of these representations for social workers' professional roles and social workers professional ethics. The thesis is based on Carol Bacchi's WPR approach (What's the problem represented to be?) combined with Michel Foucault's discourse-theoretical concepts such as discourse, problematization, subjectivation, and governmentality. Four of the Tidö Agreement's policy directives are analyzed: education, healthcare, crime, and migration/integration. The results show that social problems are often constructed as individual rather than structural, and that the proposed solutions emphasize control, surveillance, and efficiency. The subjects constructed in this text - such as students, patients, migrants, and social workers - are often portrayed as deviant, irresponsible, or in need of regulation. The study also identifies several silences, such as the absence of socio-economic analysis, user and student perspectives, and anti-racist or equality-promoting frameworks. In summary, the study shows that the constructions in the Tidö Agreement risk limiting social workers' ethical scope of action and contributing to exclusionary practices within social work
The nurse's experience in the care of multi-morbid patients : A literature review
No full textBakgrund: Multisjuklighet, definierad som förekomst av två eller fler kroniska sjukdomar hos samma individ, är ett växande globalt folkhälsoproblem. Det påverkar inte bara äldre utan även yngre grupper med låg socioekonomisk status, och skapar ojämlikhet i vården.Multisjuklighet skapar särskilda utmaningar för vården, där fragmenterade strukturer, hög behandlingsbörda och bristande kontinuitet kan försvåra möjligheterna till personcentrerad och etiskt hållbar vård. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv betonas vikten av helhetssyn och relation, samt att se människan bakom diagnoserna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenher av att vårda patienter med multisjuklighet Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022) modell. Tretton kvalitativa artiklar inkluderades efter systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Sjuksköterskor som vårdar patienter med multisjuklighet möter komplexa utmaningar med fragmenterad vård, hög behandlingsbörda och bristande samordning. Relationell kontinuitet och god kommunikation framstod som avgörande för patientens trygghet och delaktighet. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna moralisk stress när organisatoriska krav hindrade personcentrerat arbete. Kollegialt stöd, samverkan och kontinuerlig kompetensutveckling lyftes som viktiga förutsättningar för att hantera vårdens krav. Slutsats: Vården av patienter med multisjuklighet är både komplex och känslomässigt krävande. För att säkerställa kvalitet och hållbarhet krävs organisatoriska reformer som stärker personcentrerad vård, främjar samverkan och erkänner sjuksköterskans centrala roll. Kontinuerlig utbildning, reflektion och kollegialt stöd är avgörande för att minska moralisk stress och skapa en sammanhållen och värdig vård.Background: Multimorbidity, defined as the presence of two or more chronic conditions in the same individual, is a growing global public health challenge. It affects not only older adults but also younger groups with low socioeconomic status, thereby reinforcing inequities in care. Multimorbidity creates particular challenges for healthcare, where fragmented structures, high treatment burden, and lack of continuity may hinder the possibilities for person‑centred and ethically sustainable care. From a caring science perspective, emphasis is placed on the importance of a holistic view and relationships, as well as recognising the person behind the diagnoses. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with multimorbidity. Method: The study was conducted as a literature review following Friberg's (2022) model. Thirteen qualitative articles were included after systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. Results: Nurses caring for multi-morbid patients encounter complex challenges involving fragmented care, high treatment burden, and insufficient coordination. Relational continuity and good communication emerged as crucial for the patient's sense of security and participation. At the same time, nurses experienced moral distress when organizational demands hindered person-centred work. Peer support, collaboration, and continuous professional development were highlighted as important prerequisites for managing the demands of care. Conclusions: The care of patients with multimorbidity is both complex and emotionally demanding. To ensure quality and sustainability, organizational reforms are required to strengthen person-centred care, promote collaboration, acknowledge the nurse's central role, and continuous education
“It should be the children’s right to their parents, not the parents’ right to their children” : A qualitative study about children´s contact with abusive parent- how is the child’s right to participation considered?
No full textFrågan om barns umgänge med våldsutövande förälder har tagits upp och diskuterats både i forskning och i samhällsdebatten de senaste åren. Barn har rätt till delaktighet och samtidigt rätt till att skyddas från våld. Det går att ställa sig frågan i vilken utsträckning barn görs delaktiga i beslut, bedömningar och planeringar av umgänge. I synnerhet barn som upplevt våld i familjen. Ytterligare en fråga är hur barnen själva tänker kring umgänge och barnets rätt till delaktighet. Det finns ett behov av att lyfta barnets egna tankar om umgänge med våldsutövande förälder. Syftet med studien har varit att undersöka hur unga vuxna som upplevt våld i familjen tänker kring kontakt och umgänge med en våldsutövande förälder. Vidare har syftet varit att särskilt undersöka hur de unga vuxna som upplevt våld i familjen resonerar och tänker kring hur barns rätt till delaktighet beaktades i bedömningar och beslut om umgänge med våldsutövande förälder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har upplevt våld i familjen och har erfarenhet av kontakt eller umgänge med våldsutövande förälder. Tematisk analys har genomförts och mynnade ut i följande fyra huvudteman: Umgänge trots utsatthet, att inte göras delaktig, försök till att få bestämma och hur vuxna kan göra barn mer delaktiga i beslut gällande umgänge. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit barndomssociologiskt och resultatet har tolkats utifrån Laura Lundys delaktighetsmodell som har sin utgångspunkt i artikel 12 i barnkonventionen. En av slutsatserna är att de unga vuxna varit begränsat delaktiga som barn i bedömningar, planeringar och beslut om umgänge. Långt ifrån alla fick uttrycka sin åsikt, bli lyssnade på eller påverka. I vissa delar av barndomen, oftast ju äldre de blev, desto mer hade de möjlighet att påverka. Barnen har haft umgänge trots utsatthet och upplevelser av våld. De har som barn agerat och använt sitt handlingsutrymme i den mån det har varit möjligt. Deltagarna understryker vikten av att som barn både få uttrycka sin åsikt, bli lyssnad på av trygga vuxna och kunna påverka, vilket ligger i linje med Lundys modell för delaktighet. Det framkommer i denna studie att rätten till att skyddas från våld förutsätter att barnet har gjorts delaktig. När barnet inte delaktiggörs så synliggörs inte våldet.The subject of children´s contact with an abusive parent has been discussed in both research and in public debate. Children have the right to participation and the right to be protected from abuse. The question is, in what way does children get to participate in decision-making, assessment and planning contact with a parent, especially children with experience of domestic violence. And furthermore, how children themselves think about contact and children’s right to participate. There is a need to highlight the child’s own thoughts regarding contact with an abusive parent. The purpose of this study is to investigate how young adults, who have experienced violence in the family, think about contact with an abusive parent. Further, the purpose was to specifically investigate what young adults, who have experienced domestic violence, think about how children’s right to participate was considered in decision-making, assessment and planning contact with an abusive parent. Semi-structured interviews have been conducted with six young adults between the ages of 18 and 30 who have experienced domestic violence. A thematic analysis was used and four themes emerged: contact despite vulnerability, lack of participation, attempts to participate and how adults can increase children's participation in decisions about contact. The sociology of childhood has been used as the theoretical framework for this essay, and the results have been analysed using Laura Lundy's model of participation, based on Article 12 in the Convention on the Rights of the Child. One conclusion is that the young adults had limited participation as children in decision-making, assessment and planning contact with a parent. Far from all were given the opportunity to express their views, be listened to, or influence the decision-making. In some parts of their childhood, often as they grew older, their opportunity of influence increased. The children had contact despite their vulnerability and experience of violence. As children they acted and used their agency as much as circumstances allowed. The participants emphasize the importance, as children, of being allowed to express their views, be listened to by trusted adults, and have the opportunity to influence, which is in line with Lundy's model of participation. This study shows that children's right to protection from abuse requires the child's participation. When the child is not involved, the violence is not made visible.
Nurses' knowledge in pressure injury prevention : A literature review
No full textBakgrund: Trycksår är ett problem inom vården och är en vanligt förekommande vårdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycksår inom svensk sjukvård. Konsekvenser som trycksår medför är omfattade för både patienten och vården. Det kan innebära fysiskt och psykisk lidande för patienten och för vården tillkommer konsekvenser som höga kostnader, längre vårdtider och en ökad vårdbelastning. Det förebyggande arbetet innefattar kontinuerlig riskbedömning, hudinspektion, tryckavlastning, god nutrition och samarbete mellan vårdpersonalen. Sjuksköterskan har ett juridiskt och etiskt ansvar att arbeta preventivt för att förebygga att vårdskador som trycksår uppkommer. Syfte: Syftet var att kartlägga sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention Metod: Vald metod är en litteraturöversikt av tio sammanställda artiklar. Artiklarna hittades genom sökningar i PubMed och Cinahl med relevanta sökord. Vi granskade, jämförde och analyserade artiklarna enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet innehåller två huvudteman med fyra underteman vardera. Det första huvudtemat var trycksårsförebyggande omvårdnad, med underteman nutrition, riskbedömning, klassificering och tryckavlastande prevention. Det andra huvudtemat var förutsättningar och hinder, med underteman demografiska faktorer, yrkesrelaterade faktorer, utbildningsfaktorer samt attityd. Slutsats: Slutsatsen vi kan dra från resultatet är att kunskapen varierar mellan olika områden inom arbetet med prevention. Erfarenhet går inte alltid att sammankoppla med hög kunskap, vilket betyder att kontinuerlig fortbildning är relevant genom hela yrkeslivet. Sjuksköterskors attityd påverkar att det preventiva arbetet utförs mer än vad kunskapsnivån gör samt att god attityd generellt ansågs vara positiv.Background: Pressure ulcers are a problem in healthcare and are a common care-related injury that is often considered avoidable. Despite progress in preventive work, approximately one in ten patients in Swedish healthcare still develops a pressure ulcer. The consequences of pressure ulcers are extensive for both the patient and the healthcare system. For the patient, they can lead to physical and psychological suffering, and for healthcare, they result in high costs, longer hospital stays, and an increased care burden. Preventive work includes continuous risk assessment and skin inspection, pressure relief, good nutrition, and collaboration among healthcare staff. The nurse has a legal and professional responsibility to work preventively to avoid care-related injuries such as pressure ulcers. Aim: The aim was to map nurses' knowledge of pressure ulcer prevention. Method: The chosen method is a literature review of ten compiled articles. The articles were found through searches in PubMed and Cinahl using relevant keywords. We reviewed, compared, and analyzed the articles using Friberg's method. Results: The results contain two main themes with four subthemes each. The first main theme was pressure ulcer–preventive nursing care, with the subthemes nutrition, risk assessment, classification, and pressure-relieving prevention. The second main theme was prerequisites and barriers, with the subthemes demographic factors, occupational factors, educational factors, and attitude. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the results is that knowledge varies between different areas within preventive work. Experience cannot always be linked to high levels of knowledge, which means that continuous professional development is relevant throughout the entire working life. Nurses' attitudes influence the performance of preventive work more than the level of knowledge does, and a positive attitude was generally considered to be beneficial.
Nurses' experiences of palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård handlar om att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som närstående får stöd under hela sjukdomsförloppet. Vården bygger på ett personcentrerat förhållningssätt där patientens individuella behov, värderingar och önskemål styr vårdens innehåll. Sjuksköterskor har en nyckelroll i att etablera förtroendefulla relationer, skapa trygghet, säkerställa tydlig kommunikation och inkludera närstående som en integrerad del av vårdprocessen. Arbetet inom palliativ vård präglas av komplexa emotionella, etiska och organisatoriska utmaningar som ställer höga krav på sjuksköterskans professionella kompetens och reflektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, publicerade mellan 2015 - 2025. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) emotionella utmatningar, (2) relationer med patienter och närstående, (3) organisatoriskt stöd samt (4) etiska överväganden. Sjuksköterskor upplevde arbetet som meningsfullt men känslomässigt krävande, där empati och förtroendefulla relationer var centrala. Bristande resurser och organisatoriska hinder påverkade möjligheten till personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård präglas av balans mellan meningsfullhet och emotionell belastning. Förbättrade organisatoriska villkor, tillgång till stöd samt kontinuerlig kompetensutveckling kan stärka sjuksköterskors förutsättningar att ge trygg och personcentrerad vård. En ökad förståelse för deras erfarenheter kan bidra till utveckling av både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Background: Palliative care focuses on relieving suffering and promoting quality of life for patients with incurable illnesses, while also providing support to their families throughout the course of the disease. The care is based on a person-centered approach in which the patient's individual needs, values, and preferences guide all aspects of care. Nurses play a key role in establishing trusting relationships, creating a sense of security, ensuring clear communication, and including family members as an integral part of the care process. The work in palliative care is characterized by complex emotional, ethical, and organizational challenges that place high demands on nurses' professional competence and capacity for reflection. Aim: To illuminate nurses' experiences of palliative care. Method: The literature review is based on ten qualitative articles from the databases CINAHL and PubMed, published between 2015 and 2025. Results: Four main themes were identified: (1) emotional challenges, (2) relationships with patients and family members, (3) organizational support, and (4) ethical considerations. Nurses experienced the work as meaningful but emotionally demanding, where empathy and trustful relationships play a central role. Limited resources and organizational barriers affected the ability to provide person-centered care. Conclusion: Nurses' experiences of palliative care are characterized by a balance between meaningfulness and emotional strain. Improved organizational conditions, access to support, and continuous professional development can strengthen nurses' ability to provide safe and person-centered care. A deeper understanding of their experiences may contribute to the development of both the work environment and the quality of care
Patients with obesity and their experiences of meetings with healthcare : A literature review of patients' experiences
No full textBakgrund: Obesitas är ett växande nationellt och internationellt folkhälsoproblem och sänker livskvaliteten och ökar risken för kroniska sjukdomar. Förutom de negativa hälsoeffekterna för individen är stigma och fördomar mot överviktiga personer vanliga, även inom sjukvården. Detta kan orsaka rädsla och oro och en minskning av antalet personer som söker vård även om de behöver det. Forskning visar att det är viktigt att ha en personcentrerad och respektfull vårdrelation för att uppmuntra patientens förtroende. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av möten med vården hos patienter med obesitas. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansats. Artiklarna söktes systematiskt i databaserna Cinahl och PUB Med och analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Friberg. Resultat: Resultaten visar att stigma och diskriminering mot överviktiga personer är vanligt förekommande inom sjukvården, vilket leder till stress och dålig fysisk och psykisk hälsa. Mer personcentrerad och sympatisk vård som fokuserar på mer än bara viktminskning behövs uppenbarligen. Att förbättra patienters vårdupplevelser verkar till stor del bero på att modifiera vårdmiljön och ge dem individualiserad och tydlig information om deras behandlingsalternativ. Slutsats: Patient delaktighet kan stärkas och stigma kan minskas med ett reflekterande och vårdande tillvägagångssätt som bygger på respekt, förståelse och personcentrering. Kontinuitet, kompetensutveckling och förståelse för hur personalens attityder påverkar interaktioner med överviktiga patienter är nödvändiga för att ge rättvis och respektabel vård.Background: Obesity is a growing national and international public health problem, reducing quality of life and increasing the risk of chronic diseases. In addition to the negative health effects for the individual, stigma and prejudice against obese people are common, including in healthcare. This can cause fear and anxiety and reduce the number of people seeking care even when they need it. Research shows that it is important to have a personcentered and respectful care relationship to encourage patient trust. Aim: The aim was to highlight experiences of encounters with healthcare among patients with obesity. Method: The study is a literature review based on twelve scientific articles with a qualitative and quantitative approach. The articles were systematically searched in the Cinahl and Pub Med databases and analyzed through a content analysis inspired by Friberg. Results: The findings demonstrate that stigma and discrimination against obese individuals are common in the medical field, resulting in stress and poor physical and mental health. More personcentered, sympathetic care that focuses on more than just weight loss is obviously needed. Improving patients' experiences of care seems to depend in large part on modifying the care setting and giving them individualized, clear information about their treatment options. Conclusion: Patient participation can be strengthened, and stigma can be reduced with a reflective and caring approach based on respect, understanding, and person-centered care. Continuity, skills development and understanding of how staff attitudes affect interactions with obese patients are necessary to provide fair and respectable care
Relatives' experiences of healthcare professionals' encounters in cases of unexpected death : A literature review
No full textBakgrund: Ett oväntat dödsfall kan innebära en plötslig omställning för anhöriga och väcka starka känslor som chock och sorg. I sådana situationer kommer anhöriga i kontakt med hälso- och sjukvården i ett väldigt sårbart läge. När detta sker framträder även etiska och samhälleliga utmaningar inom vården, där stödet inte alltid upplevs rättvist mellan olika verksamheter. För hälso- och sjukvårdspersonal kan möten i samband med dödsfall vara krävande och ställa stora krav både professionellt och känslomässigt. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande vid ett oväntat dödsfall av en närstående. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Totalt inkluderades tio vetenskapliga originalartiklar. De databaser som användes var PubMed och CINAHL Complete. Fribergs kvalitetsgranskning användes för att granska resultatartiklarna. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: Att söka förklaring och försöka förstå vad som hänt, Att vilja bli bemött med empatisk närvaro, Att behöva få information vid rätt tidpunkt och Att behöva stöd i att närma sig den närstående. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande hade stor betydelse för hur anhöriga upplevde ett oväntat dödsfall. Anhöriga hade ett stort behov av att förstå vad som hade hänt och få tydlig information, samtidigt som chock och sorg gjorde detta svårt att ta in. Resultatet visade även att anhöriga behövde stöd i samband med avskedet, både genom en lugn och omsorgsfull miljö och genom hälso- och sjukvårdspersonalens närvaro och empatiska bemötande. Slutsats: Resultatet visar att anhöriga vid oväntat dödsfall ofta upplever brister i bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Framför allt handlade det om brister inom kommunikation, närvaro, delaktighet och stöd vid avsked. Resultatet kan användas som stöd för att skapa en utbildning i etisk kompetens och ett protokoll för ett mer strukturerat arbetssätt vid oväntade dödsfall. Detta skulle kunna ge hälso- och sjukvårdspersonalen bättre förutsättningar, öka deras kunskap och bidra till att vårdmöten blir mer trygga och jämlika.Background: An unexpected death can involve a sudden upheaval for relatives and evoke strong emotions such as shock and grief. In such situations, relatives come into contact with the healthcare system in a very vulnerable state. When this occurs, ethical and societal challenges within healthcare also become apparent, as support is not always perceived as equitable across different settings. For healthcare professionals, encounters related to death can be demanding and place significant professional and emotional strain on them. Aim: The aim was to describe family members' experiences of healthcare professionals' encounters following the unexpected death of a close relative. Method: A literature review was conducted, including studies with qualitative, quantitative and mixed methods. A total of ten original research articles were included. The databases used were PubMed and CINAHL Complete. Friberg's quality appraisal was used to assess the studies included in the review. Results: The results present four themes: seeking explanations and trying to understand what has happened, wanting to be met with empathetic presence, needing information at the right time, and needing support in approaching the relative. The results showed that healthcare professionals' encounters had a major impact on how relatives experienced an unexpected death. Relatives had a strong need to understand what had happened and to receive clear information, while shock and grief made this difficult to take in. The results also showed that relatives needed support in connection with the farewell, both through a calm and caring environment and through the presence and empathetic attitude of healthcare professionals. Conclusion: The results show that relatives in cases of unexpected death often experienced shortcomings in their encounters with healthcare professionals. These shortcomings mainly concerned communication, presence, involvement and support during the farewell. The results can be used as a basis for developing training in ethical competence and a protocol for a more structured way of working in situations of unexpected death. This could provide healthcare professionals with better conditions, increase their knowledge and contribute to making care encounters safer and more equitable
Self-care experiences of people living with type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2-diabetes är en av de snabbast växande sjukdomarna i världen och utgör ett stort folkhälsoproblem. Sjukdomen kan vara genetiskt betingad, men utvecklas oftast på grund av levnadsvanor såsom fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, övervikt, rökning och hög alkoholkonsumtion. Diabetes typ 2 ställer krav på dagliga egenvård eftersom, den kan leda till flera allvarliga komplikationer som i värsta fall kan resultera i död, särskilt i låginkomstländer där tillgång till vård och behandling är begränsad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplever sin egenvård. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på elva kvalitativa originalartiklar enligt Fribergs metodbeskrivning, där sökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. Sökord som användes var diabetes mellitus type 2, self-care och expericnce och dataanalysen fokuserade på likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Analysen resulterade i två huvudteman och sex subteman. Resultat: Första huvudtema “Hinder i egenvården” handlar om de faktorer som försvårade personers möjligheter att genomföra och upprätthålla egenvård vid typ 2 diabetes. Temat belyser bristande kunskap, otillräckligt stöd från personal, emotionella och psykosociala hinder samt praktiska svårigheter i vardagen som påverkade följsamheten till egenvårdsrutiner. Andra huvudtemat “Stärkande faktorer i egenvård” kretsade kring det som lyftes fram som positivt och som hjälpte personerna att uppnå bättre egenvård. Det kunde vara ökad kunskap och förståelse för sjukdomen, individanpassad information från vårdpersonal, motivation, egna strategier för livsstilsförändringar samt stöd från familj och närstående. Slutsats: Egenvård vid typ 2 diabetes påverkas av en kombination av individuella, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Sjuksköterskan har en central roll i att ge individanpassad information, emotionellt stöd och praktiska vägledning för att stärka patientens självständighet. För att främja hållbar egenvård och förebygga komplikationer krävs ett personcentrerat arbetssätt där patientens livsvillkor, motivation och resurser beaktas. Background: Type 2 diabetes is one of the fastest-growing diseases in the world and is considered a major public health problem. The disease could be genetic, but most people develop it because of daily lifestyle habits such as physical inactivity, unhealthy diet, overweight, smoking, and high alcohol consumption. Type 2-diabetes requires daily self-care because it can lead to several complications, that, in the worst cases may result in death. Especially in low-income countries, their access to healthcare and adequate treatment is limited. Aim: The purpose of this literature review was to explore how persons with type 2 diabetes experience their self-care. Method: A literature review based on eleven qualitative original articles was conducted in accordance with Friberg's methodological framework. Database searches were performed in PubMed and CINAHL. The search terms used were diabetes mellitus type 2, self-care, and experience. Data analysis focused on identifying similarities and differences in the findings of the included studies. The analysis resulted in two main themes and six subthemes. Results: The first main theme, "Barriers to self-care", addresses factors that hinder individuals' ability to perform and maintain self-care in type 2 diabetes. This theme highlights lack of knowledge, insufficient support from healthcare professionals, emotional and psychosocial barriers, as well as practical challenges in daily life that affected adherence to self-care routines. The second main theme was "Facilitating factors in self-care", focused on aspects identified as positive and supportive in achieving improved self-care. These included increased knowledge and understanding of the disease, individualized information from healthcare professionals, motivation, personal strategies for lifestyle changes, and support from family members, and significant others. Conclusion: Self-care among people with type 2 diabetes is influenced by a combination of individual, social, emotional, cultural, and economic factors. Nurses played a crucial role in providing individual education, emotional support, and practical guidance to strengthen patients' self-care abilities. A person-centered approach that considers the patient's life situation, resources, and motivation is essential for promoting long-term, effective self-care and preventing complications.
Living with diabetes type 1 : Parent’s Perspectives and Experiences: A Literature Review
No full textBakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kräver kontinuerlig egenvård, inklusive blodsockerkontroller, kosthantering och insulinadministration. Sjukdomen påverkar både barnet och familjen, där ofta har ett omfattande ansvar och kan uppleva stress, oro och förändringar i vardagsrutiner samt relationer. Sjuksköterskor har en central roll i att stödja patienter och familjer genom utbildning, vägledning och psykosocialt stöd, samt att anpassa information efter individuella behov för att främja hälsa, egenvård och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har diabetes typ-1. Metod: En litteraturöversikt utfördes med hjälp av 10 kvalitativa artiklar, som analyserades enligt Fribergs modell. Dessa 10 artiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman som speglar föräldrars upplevelser vid barns typ 1-diabetes: Psykiska påfrestningar, Familjelivet påverkas och Att utveckla strategier Underteman inkluderar Diagnosen kan erfaras som en chock, Rädsla för barnets hyperglykemi, Känslor av oro och ångest Relationen med barnet drabbas, Belastning på parrelationen, Begränsningar i socialt liv samt Ekonomisk press på familjen. Slutsats: Föräldrar till barn med diabetes typ-1 upplever psykologiska och emotionella påfrestningar, förändrad relation mellan föräldrarna, ekonomisk påverkan och behov av att omstrukturera vardagsrutiner. Föräldrarna använder strategier som ökad kunskap om sjukdomen, stöd från familj eller tro för att hantera situationen. Studien påvisar ett stort behov av utbildningsinsatser och psykosocialt stöd från sjuksköterskorför att främja föräldrarnas välmående. Background: Diabetes type-1 is a chronic autoimmune disease that requires continuous self-care, including blood glucose monitoring, dietary management, and insulin administration. The disease affects both the child and the family, where parents often bear a substantial responsibility and may experience stress, anxiety, and changes in daily routines and relationships. Nurses play a central role in supporting patients and families through education, guidance, and psychosocial support, as well as adapting information to individual needs to promote health, self-care, and well-being. Aim: The purpose of the study was to describe parents' experiences of living with children who have type 1 diabetes. Method: A literature review was conducted with the help of 10 qualitative articles, which were analyzed according to Friberg's model. Results: The results show three main themes that reflect parents' experiences of having a child with type 1 diabetes: Psychological Strain, Impact on Family Life, and Developing Strategies. Subthemes include: The diagnosis can be experienced as a shock, Fear of the child's hyperglycemia, Feelings of worry and anxiety, The relationship with the child is affected, Strain on the partner relationship, Limitations in social life, and Financialpressure on the family. Conclusion: Parents of children with type 1 diabetes experience psychological and emotional strain, changes in the parental relationship, financial impact, and a need to restructure daily routines. Parents use strategies such as increasing knowledge about the disease, seeking support from family, or relying on faith to cope with the situation. The study highlights a significant need for educational interventions and psychosocial support from nurses to promote parents' well-being.
Patients' expreience of quality of life after stroke : A literature review
No full textBakgrund: Stroke är ett akut tillstånd som uppstår genom hjärnblödning eller hjärninfarkt. Stroke leder ofta till funktionsnedsättning och lidande för den som drabbas. Varje år drabbas omkring 25 000 människor i Sverige vilket gör det till ett av våra stora folkhälsoproblem. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård på både kort och längre tid är det viktigt att sjuksköterskan känner till och beaktar patienten upplevelse av sin livskvalitet efter att ha drabbats av en stroke. Syfte: Syftet var att undersöka patientens livskvalitet efter att ha drabbats av en stroke. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som bygger på totalt elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudteman: Förändrad fysisk hälsa, sociala relationer och vårdens ansvar, samt framtidstro. Resultaten visar en inverkan på livskvaliteten vad gäller fysiska, sociala och existentiella faktorer. Utveckling vad gäller rehabilitering både fysiskt, psykosocialt och existentiellt kan ge patienter en mer positiv upplevelse av sin situation. Familj, anhöriga och även vården beskrevs viktiga för patientens rehabilitering. Vidare framkom att inre resurser, så som optimism och hopp kan bidra till förbättrad livskvalitet och ökad anpassningsförmåga. Slutsats: Patientens upplevelse av livskvalitet efter en stroke kunde sammanfattas i teman som handlade om fysiska, sociala och existentiella upplevelser. Sjuksköterskans roll var framträdande vad gäller patientens rehabilitering. Background: A stroke is an acute condition that occurs due to cerebral hemorrhage or cerebral infarction. A stroke often leads to functional impairment and suffering for the affected individual. Each year, around 25 000 people in Sweden are affected, making it one of our major public health issues. To provide person-centered care in both the short and long term, it is important for nurses to be aware of and take account of the patient’s experience of their quality of life after having suffered a stroke. Aim: The aim of this study was to explore the patients´ experience of quality of life after a stroke. Method: The method is a literature review based on a total of eleven scientific articles, both qualitative and quantitative studies, from the Pubmed and Cinahl Complete databases. Results: The results present three main themes: Changed physical health, social relationships and the healthcare’s responsibilities, and future outlook. The results show an impact on quality of life in terms of physical, social and existential factors. Developments in terms of rehabilitation, both physical, psychosocial and existential, can give patients a more positive experience of their situation. Family, relatives and healthcare providers were described as important for the patient's rehabilitation. Furthermore, it emerged that internal resources, such as optimism and hope can contribute to improved quality of life and increased adaptability. Conclusion: The patient’s experience of quality of life after a stroke could be summarized into themes related to physical, social and existential experiences. The nurse’s roll was prominent in the patient’s rehabilitation