Barnboken – Journal of Children's Literature Research
Not a member yet
527 research outputs found
Sort by
Vilken röra i kökssoffan!
No full textArtikeln belyser översättningen av barnböcker mellan Sverige och Frankrike under åren 1985- 2005. Vilka böcker översätts? Hur sker urvalet? Vilka språkliga normer styr översättningen? Hur hanteras samspelet mellan text och bild
The nestor of Swedish children’s literature research has left us
No full textKlingberg was awarded his PhD in 1964 with the first doctoral thesis in Sweden on children’s literature, Swedish Literature for Children and Young People 1591–1839. The influence of Klingberg’s thesis and extensive continued research is inestimable. He was the first to systematize and classify Swedish publications in children’s literature. Another scholar of Swedish children’s literature, Stefan Mählqvist, has aptly described Klingberg as ”the Carolus Linnaeus of research in Swedish children’s literature.
Harnessing the monstrous: the dark side of Astrid Lindgren
No full textNo ordinary girl“Pippi was no ordinary girl”, (Lindgren 1997, 69) Astrid Lindgren tells us in one of her characteristic ironic understatements. The reader certainly has no quarrel with this observation. Although, unlike Karlsson on the Roof she doesn’t have a propeller on her back, Pippi is extraordinary in other ways. Lindgren always begins by describing her strange looks – carrot-red hair in braids that stick out, a nose like a potato, patches on her clothes and unmatched stockings – and her house and its inhabitants – a run-down dwelling in an overgrown garden with a monkey in a straw hat and a horse as roommates. But these outward idiosyncrasies are nothing in comparison with her power and her strength. Able to lift her horse and toss any number of men into the air without effort, she can also walk tightropes or plank bridges suspended in space, run on top of roofs and leap onto trees, ride bareback standing up, climb a tree with a filled coffeepot in her hand, shoot a rifle with unerring accuracy, eat poisonous mushrooms without effect, and steer a ship through storms. “Don’t you worry about me. I’ll always come out on top”, (Lindgren 1997, 3) she informs us
En svensk barnlitteraturhistoria
No full textVid tillträdet som chef för Svenska barnboksinstitutet var en av mina målsättningar att arbeta för ett flerbandsverk om den svenska barnoch ungdomslitteraturens historia. När Utbildningsdepartementet nu ytterst glädjande beviljat institutet ett riktat anslag för ändamålet kan arbetet inledas med detta oerhört viktiga projekt. Min företrädare Sonja Svensson färdigställde 1989-1990 barn- och ungdomslitterära översikter för Den svenska litteraturen (Bonniers) och ledde några år senare arbetet med att möjliggöra en större svensk satsning. Den gången kunde ingen finansiering säkras. Efter lång tid kan vi nu påbörja projekteringen på allvar och samtidigt dra nytta av det arbete som då utfördes. En gedigen grund är lagd i vår svenska barn- och ungdomslitterära forskning, från Eva von Zweigbergks, Göte Klingbergs, Lars Furulands och Mary Ørvigs arbeten till dagens nya avhandlingar. Vi får heller inte glömma Lennart Hellsings mångsidiga opinionsbildning inom området. Många forskare är i arbete och läget för skapandet av en svensk barn- och ungdomslitteraturhistoria kunde inte vara mer gynnsamt. Att se den på bokhandelsdiskarna, på universitet och högskolor, i skolor, kommunbibliotek och svenska hem vet jag är en stark önskan hos många
Den religiösa retoriken i A Token for Children – en puritansk barnboksklassiker från 1600-talet
No full textA Token for Children av James Janeway var förmodligen en av de första realistiska barnböckerna på engelska. Här presenteras en analys som visar att den religiösa retoriken inte bara innehåller religiösa budskap och didaktik utan även subversiva element. Artikelförfattaren frågar sig hur textens retorik är uppbyggd, hur den används och hur den förhåller sig till textens intention
Klart slut varulvstjut – den litterära pojkhumorn och exemplet Bert
No full text“Literary boy homour and the books about Bert as an example”. In this article I outline the roots of boy humour in children’s literature. In Swedish tradition this category is intimately associated with the genre “tjuvpojksboken”(stories about young rascals). I argue that one important condition for the development of a humour of this kind, are the concept of the boy as a gentle savage, a central character in boyology. A discourse comprising descriptive and prescriptive writing on boyhood across a variety of genres. In Making American Boys (2004) Kenneth B. Kidd shows how the boyologists of the early twentieth century reworked themes and tropes they picked up from the American Boy Book (like Aldrich, Twain, and Tarkington); foremost the idea of the wildness of boys as a necessary step in becoming a man. Another important condition for boy humour is that the stories are told from the boy’s perspective, which in turn makes way for different boy’s discourses, such as “slanguage”. After examining the issue from a historical point-of-view, I turn to Anders Jacobsson’s and Sören Olsson’s popular books about the boy Bert (23 books between 1987–2010), with focus on the first title Berts dagbok [Bert’s diary]. Here I concentrate on three characteristic features: the carnivalesque degrading of the adult world, the grotesque realism (the world interpreted through the boy’s bodily experience), and play on words, such as rhymes, puns, jokes and deliberately misreading of foreign and difficult words. My point is that the readers (boys) through channels like this, learn the humorous discourse and that it creates intimate bonds between the narrator and the readers.Keywords: boy humour, boyology, bad boy books, Anders Jacobsson & Sören Olsso
Kommentar
No full textAtt Göte Klingberg haft stor betydelse för den svenska och internationella barnlitteraturforskningen råder det ingen tvekan om. Det är med sorg i hjärtat som Barnboken tackar Göte Klingberg för hans oerhört viktiga insatser och minns de intressanta artiklar han bidragit med och de böcker som utkommit i SBI:s skriftserie. Längre fram i detta nummer gör SBI:s förra chef Sonja Svensson och prof. em. Lars Furuland en minnesteckning av barnlitteraturforskningens nestor Klingberg
H.C. Andersen og Carl Larsson
No full textKarl Johan Backman var vid sin död nästan klar med sin översättning till svenska av H.C. Andersens sagor (1877). Isidor Törnblom hade däremot bara kommit halvvägs med illustrationerna vid sin död, varvid uppgiften överläts till Carl Larsson. Ett danskt urval med Larsson-teckningar ger anledning att konstatera, att han ofta ligger mycket nära, ja nästan plagierar, de danska illustratörerna Vilhelm Pedersen och Lorenz Frølich