Barnboken – Journal of Children's Literature Research
Not a member yet
527 research outputs found
Sort by
Always on the child’s side
No full textTo provide a title of a speech given at “The Astrid Lindgren Centennial Conference. The liberated child – childhood in the works of Astrid Lindgren” is a phrase very well expected namely Always on the child’s side. There is not much to brood over the theme very long, because we all know, that nobody speaks so persistently for the children of the world, not even the UN conventions, so clearly and so movingly as Astrid Lindgren does – and she speaks so that they themselves can hear, rejoice and be comforted. It could also have been the heading Always on the side of the powerless, the weak, and the feeble. Astrid Lindgren’s compassion for the poor inmates of the workhouse is as great as ever Charles Dickens’, and her concern for the penniless young men and women who toiled long hours for a little pay – or none – with no brighter prospects than that of the asylum is equally great and worth dwelling on. Nonetheless, children are her first and foremost concern, so this article will concentrate on them
Teori og profession. Visioner for dansk børnelitteraturforskning i videns- og mediesamfundet
No full textDen danska barn- och ungdomslitteraturforskningen kom igång sent i Danmark, kanske så sent som 1998 när Center for Børnelitteratur grundades. Det menar den danska forskaren Helene Høyrup som i följande artikel försöker klargöra orsakerna till denna relativt sena akademiska etablering
Inledning
No full textMakt, censur och förtryck utgör teman i föreliggande nummer av Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Och sammanbundna på detta sätt ger samtliga onekligen ett mycket negativt avtryck. Det är ordet förtryck som bestämmer detta. Men låt mig för en stund fundera kring begreppen makt och censur i samband med litteratur för barn och unga. När en maktställning missbrukas så resulterar det allt som oftast i någon form av förtryck. Men att ha makt kan å andra sidan också vara att tilldelas ett ansvar. Den ställningen får våra valda politiker och det är också en roll som vi får som föräldrar. Att ta ansvar för sina barn kan vara att skydda dem eller att uppmuntra dem. Och då kan makten användas positivt. Samhällsansvar resulterar i behov av lagstiftning
Recensioner
No full textBarnlitteraturanalyser. Maria Andersson och Elina Druker (red). Lund: Studentlitteratur, 2008. 213 s. ISBN 978-91-44-04028-8Recensenter: Ann Boglind & Anna Nordenstam Maria Lassén-Seger: Adventures into otherness: child metamorphs in late twentieth-century children’s literature. Åbo Akademis Förlag, 2006. 299 s. ISBN 951-765-332-8Recensent: Anna Karlskov Skyggebjerg Boel Englund och Lena Kåreland: Rätten till ordet: en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880–1920. Stockholm: Carlsson, 2008. 409 s. ISBN 978-91-7331-146-5Recensent: Ulrika Knutso
Jag du vi hej mamma pappa: en läsebok i förändring
No full textAlmqvist & Wiksells långlivade läseböcker Nu läser vi (1970) och Vi läser (1989) har båda sitt ursprung i den ännu äldre Nu ska vi läsa (1948). De handlar alla tre om syskonen Tor och Lena och deras familj och skolkamrater, successivt moderniserat med hjälp av nya illustrationer och ny uppläggning
Forskarkonferens på SBI 2005 Barnlitteraturen, (litteratur)vetenskapen och forskningen
No full textDen 1–2 juni 2005 samlades ett femtiotal forskare, doktorander och lärarutbildare på en forskarkonferens arrangerad av Svenska barnboksinstitutet och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet. På följande sidor återges först prof. Boel Westins inledningstal och doktoranderna Elina Drukers och Maria Anderssons rapport från konferensens första dag vilken ägnades åt det pågående forskningsläget i Sverige och till viss del utomlands. Därefter återges Sonja Svenssons föredrag om sin planerade forskning av svenska barn- och ungdomstidningar 1766–1900. Slutligen presenteras den kartläggning SBI har genomfört över kurser i barn- och ungdomslitteratur som ges vid landets universitet och högskolor
Ut musica prosa. Musikaliseringens former och funktioner i några texter av E.T.A Hoffmann /Barbara Knochenhauer
No full textDen tyske författare E.T.A. Hoffmann tillhör en av det tidiga 1800-talets märkligaste och mest fascinerande författare av fantastiska sagor för barn. Med berättelser såsom ”Nußknacker und Mausekönig” (1816) och ”Das fremde Kind” (1817) har Hoffmann skrivit in sig i den barnlitterära 1800-talshistorien som representant för de romantiska idéströmningar som under seklets första decennier ville erbjuda barn äventyr och verklighetsflykt i stället för moralpedagogisk uppförandepropaganda. Samtiden var emellertid inte övertygad om huruvida sagorna verkligen skulle betraktas som berättelser för barn. Liksom i fallet med Hoffmanns danske kollega H.C. Andersen några decennier senare, utbröt diskussioner om huruvida sagorna var för mångtydiga, överdrivna eller alltför groteska för att lämpa sig för en yngre läsekrets. Hoffmanns sagor nådde också den svenska publiken. En genomgång av bibliografier över den aktuella tidsperioden visar att det framför allt är de två ovan nämnda sagorna som gavs ut i ett par olika översatta utgåvor under 1800-talet
¨Naturalist, historiker, moder: Mathilda Mallings paratextuella strategier
No full textDuring the more than forty years of her career, Mathilda Malling (1864– 1942) wrote books for children and adults as well as texts in different genres. Her oeuvre provides an example of the strategies used by female authors to achieve publication in a male-dominated literary field, as well as how the critics reacted when women transgressed the boundaries of what was acceptable in terms of style and subject matter. Through an analysis of Malling’s paratextual strategies and choice of narrative situation, this article aims to show how ideas about gender, genre and authority produced differing restrictions and opportunities for authors when writing for children and adults. Both in her paratexts and in her choice of narrator, Malling played with various notions about the author, using them to stage different artistic identities such as naturalist, historian or mother. In the prefaces of her adult novels, she authorized her narratives through references to claims about the truth, objectivity and an expert’s knowledge. The preface to her book for young readers, in contrast, highlighted everyday life, the author as a member of a family, and children. Her tone of voice was affectionate and light, and far less serious than when she was prefacing adult literature. This aesthetics of the quotidian and of intimacy was further staged in her children’s literature in terms of the situation of the narrator