Oslo and Akershus University College of Applied Sciences (HiOA): Open Access Journals
Not a member yet
2462 research outputs found
Sort by
Networking for strengthening design literacy
No full textThis article focuses on design education for the general public and the ways in which students and teachers can become more design literate through the development of networks, such as professional groups for teachers. The aim of professional groups is to create a structure that focuses on design competency among Design, Art and Crafts teachers as well as design education in Norway’s primary and secondary schools. Etienne Wenger\u27s theories of community of practice and Unn Stålsett\u27s theory about the development of networking through professional groups are highlighted in this study through the comparison of two municipalities in conjunction with informant interviews. The emphasis of this study is on how each municipality gives time and space for the development of design competence through professional groups. A well-organized professional group will hopefully contribute to a deeper level of expertise in schools and an increased ability for the general public to recognize design education.This article focuses on design education for the general public and the ways in which students and teachers can become more design literate through the development of networks, such as professional groups for teachers. The aim of professional groups is to create a structure that focuses on design competency among Design, Art and Crafts teachers as well as design education in Norway’s primary and secondary schools. Etienne Wenger\u27s theories of community of practice and Unn Stålsett\u27s theory about the development of networking through professional groups are highlighted in this study through the comparison of two municipalities in conjunction with informant interviews. The emphasis of this study is on how each municipality gives time and space for the development of design competence through professional groups. A well-organized professional group will hopefully contribute to a deeper level of expertise in schools and an increased ability for the general public to recognize design education
Erfaring med bruk av video i praksisundervisningen for radiografstudenter : ved OsloMet- Storbyuniversitetet.
No full textIn radiography education, providing the students the means to combine theoretical knowledge with practical skills is crucial in preparation for placements in imaging departments. Previous and ongoing research supports that blended learning holds an important place in the learning environment of higher education.
The study had a mixed method design and aimed to explore first year radiography students’ perceptions of learning outcomes in a blended learning seminar, with the purpose to investigate if the teaching method is suitable in combining theoretical and practical skills.
The findings indicate that the students perceived the teaching method as positive in regards of learning outcomes. Blended learning can increase practical comprehension, and skills in preparation for practical placements in imaging diagnostic departments, when combined with other teaching methods.Sammendrag
Artikkelen beskriver erfaringer med utvikling og gjennomføring av et seminar i praksisundervisningen for 1.års studenter ved bachelorstudiet i Radiografi ved OsloMet – storbyuniversitetet. Hensikten var å få studentene til å systematisere teoretisk og praktisk kunnskap knyttet til prosedyren for røntgen thorax. Studentene vurderte først gruppevis en video av prosedyren relatert til læringsutbyttene i emnet, og diskuterte den så i plenum. Studentenes opplevelser av undervisningsformen ble innhentet i en kvalitativ, elektronisk spørreundersøkelse. Seminaret ble oppfattet som lærerikt og skapte fruktbare diskusjoner og refleksjon. Dette gjaldt særlig de studentene som allerede hadde gjennomført praksis og hadde tilegnet seg egne erfaringer. Struktur og samarbeid i grupper og i plenum opplevdes som viktig for resultatet. Resultater fra evaluering av undervisningen kan tyde på at video av røntgenprosedyrer har gunstig betydning for studentenes fagforståelse i praksisundervisningen når den benyttes i en studentaktiv læringssituasjon
Editorial: Posthuman Conceptions of Change in Empirical Educational Research
No full textIn this special issue of Reconceptualizing Educational Research Methodology the focus is on posthuman conceptions of change in empirical educational research. In the six included papers, the authors address and challenge different aspects of change in different educational settings – ranging from preschools, to universities and public pedagogies. Through activating posthuman perspectives, the papers invite the reader to a wide range of understandings of the concept of change. A conclusion drawn from the papers is that when working with posthuman change in empirical educational research, change becomes highlighted as a methodological endeavour while simultaneously being engaged with as processes of transformations in the educational practice. What is specifically emphasized is that through posthuman conceptions, change is not something out there to be found, but an emergent phenomenon that unfolds as we explore it
Slaughtering a cow in early childhood education: Pedagogic meetings with destruction as change
No full textThis article explores the concept of change in education through an examination of the entangled processes of destruction and creation made visible during a Norwegian kindergarten’s tradition of participating in a cow-slaughter in its local community. The article offers a methodological exploration, activating the theoretical perspectives of relational ontology, plasticity and critical animal studies. We present the event as a narrative and analyze it through these three perspectives, with special attention paid to unintentional change and change as an ontological concept. The discussion illuminates how children grasped destruction as change through creativity and play, and how ethical complexities are entangled with education, animal-based food production, traditions, play, and research
Pressing issues in education - a discussion
No full textEditorial discussion in an audio file - available for download on the right-hand side column - 7,5 minutes
A Discretionary Toolkit: Reasoning When Teaching Controversial Issues in Norwegian Upper Secondary School
No full textUsing a toolkit approach in combination with the concept of street-level bureaucracy and theories of discretion, this article has empirically investigated the resources that influence teachers’ discretionary reasoning when teaching controversial issues. The analysis has been based on 32 classroom observations at two upper secondary schools in Oslo, Norway, in one Religion and Ethics and one Social Science class, and interviews with 16 teachers who taught the same subjects. The results have shown that professional competence, professional and personal values, and relationships with pupils worked as a toolkit of resources that teachers could draw upon when making discretionary judgments in different contexts. A better understanding of teachers’ use of discretionary reasoning may enable curriculum developers and policymakers to support teachers in the complex social landscape of teaching controversial issues
Förord
No full textBästa läsare!
Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns fem artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling.
I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål.
Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt.
Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål.
Den femte och sista artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen.
Med dessa fem artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids!
En vacker sommardag i Vasa 2021,
Mia Porko-Hudd
Huvudredaktör
Bästa läsare!
Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling.
I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål.
Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt.
Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål.
Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen.
Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet.
Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids!
En vacker sommardag i Vasa 2021,
Mia Porko-Hudd
Huvudredaktö
Global Education Industry - Exploring the state of affairs in Austria
No full textDigitization initiatives in the field of education always correspond with developments in the education industry. In recent years, globally networked development dynamics have emerged that are essentially characterized by an education-industrial complex and are also relevant in Austria. While on the one hand the corona-induced developmental boosts of \u27digital\u27 education are welcomed, especially in edtech contexts, on the other hand the international discourses on the problematic role of the global education industry can no longer be ignored. This contribution ties in with these discourses and explores the current state of affairs in Austria. The lack of alternatives to an innovation path, which is often suggested by industry, education policy and education technology, is questioned
Transaktionsomkostninger i frivillige sociale organisationer
No full textStigende brug af målrettede sociale investeringer har medført en relevant forskningsmæssig interesse for transaktionsomkostninger i sociale indsatser. Men hovedparten af forskningen er præget af to udfordringer: Dels at analyserne oftest begrænser sig til offentlige indtægtskilder og således udelader private kilder, dels at transaktionsomkostningerne måles ud fra selvdeklarerede oplysninger om administrative omkostninger.
Denne artikel bidrager til forskningsfeltet på to måder. For det første med en analysemodel, der samler private og offentlige indtægtskilder i én model, hvilket giver en unik mulighed for at sammenligne transaktionsomkostningerne fra disse to kilder. For det andet måles transaktionsomkostninger ud fra den faktiske udvikling i antallet af administrative akademiske årsværk i organisationerne. Derved opnås også en bedre kobling til teorien på området, som fokuserer på netop administrative medarbejdere.
Artiklens datagrundlag udgøres af et paneldatasæt for perioden 2012-17 med regnskabsoplysninger om indtægter i de landsdækkende frivillige sociale organisationer samt registeroplysninger fra Danmarks Statistik om medarbejderes uddannelse og timetal i de samme organisationer. Det vises, at målrettede projektmidler fra private kilder medfører markant højere transaktionsomkostninger end både statslige projektmidler og faste offentlige bevillinger, og at mindre organisationer generelt har højere omkostninger ved at skaffe finansiering end større organisationer med stordriftsfordele