Oslo and Akershus University College of Applied Sciences (HiOA): Open Access Journals
Not a member yet
2462 research outputs found
Sort by
Förord
No full textTechneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett paraplybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet.
I detta nya temanummer, Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet.
Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning:
I den första artikeln, Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget, beskriver Karen Brænne och Ketil Sømoe, Norge, hur undervisnings- och lärandesituationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemmaverkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestationsmodeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskapsutveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget.
I temanumrets andra artikel, Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. An analysis of the Norwegian national curriculum regulations, skriver Laila Belinda Fauske, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare mastersprogrammet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen.
Temanumrets tredje artikel, Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse, av Lisa Fälling Andersen, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärarutbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser.
Artikel fyra, Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode oppgaven»? av Anne Guro Schmidt Antun, Norge, lyfter hur arbetsuppgifter i kunst og håndverk är av praktisk och estetisk karaktär och relaterade till arbetet i verkstaden. Oftast används inga läroböcker i undervisningen vilket innebär att läraren använder mycket tid för didaktiska förberedelser och genomförande. Författaren diskuterar olika ämnesdidaktiska modeller och vad som kan innefattas i en ”god oppgave”. I artikeln skrivs en ämnesdidaktisk modell fram med idéer för läraren inför planering och genomförande av undervisning med arbetsuppgiften som grund för lärande. ”Tegneblyanten” presenteras som en ämnesdidaktisk modell för den praktiska och estetiska arbetsuppgiften. I modellens kategorier har kategorien ”verdigrunn” en central plats då den alltid ska ingå som en del i undervisnings- och bildningsprocessen och öppna upp för reflektion.
Randi Veiteberg Kvellestad och Gunhild Vatn, Norge, skriver i den femte artikeln, The three-headed teacher in Design, Art and Craft education, om lärarstudenters övningar inom lera och broderi och hur användning av samarbetsmetoder bidrog till deras lärande. Ändrade ramar för utbildning av ämneslärare i Design, kunst og håndverk kräver mer effektiva lärandemiljöer, och författarna beskriver hur studenternas lärprocesser styrs av undervisarens tre olika roller, konstnären, läraren och forskaren med a/r/tografi som metodologisk ingång. Utifrån studenternas enkätsvar diskuteras fyra olika aspekter om undervisningsupplägget: strama ramar för uppgifter, bestämda samarbetsmetoder, lärarens handledning och fördelar och nackdelar med samarbete i estetiskt skapande processer. Författarnas konklusion är att om studenterna involveras direkt i praktiknära utbildningsforskning blir det till hjälp för att mer effektivt reflektera över läranderesultatens värde inför kommande läraryrke.
I den sjätte artikeln, Praktiknära slöjdforskning, beskriver Marléne Johanson, Sverige, likheter och skillnader i utgångspunkter, metoder, insamling, analysförfarande, dokumentationsformer och användning av resultat vid praktiknära slöjdforskning. Utifrån exempel diskuteras om forskningen handlar om slöjdrelaterad verksamhet, slöjdlärarutbildning eller skolslöjd, och om forskningen handlar om eller är genomförd i en verksamhet. Den praktiknära forskningen om slöjdämnet och den praktiknära forskning i skolans slöjdundervisning har ett större utrymme i artikeln, likaså behandlas videometod, analysförfarande och dokumentation av mikroanalyserad praktiknära slöjdforskning mer ingående. Johansson konstaterar att slöjdforskningen som presenterats och diskuterats i artikeln är ”praktiknära” på olika vis, samtidigt som exemplen speglar forskningens förutsättningar, begränsningar och möjligheter, vad som har varit tänkt att undersökas och hur det har blivit möjligt att utforskas.
Temanumrets sjunde och sista artikel, Slöjdpedagogiska grunder. Några av Linnéa Lindfors slöjdpedagogiska modeller, är skriven av Marléne Johansson, Sverige. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med professor emerita Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men de slöjdpedagogiska grunderna och modellerna är värdefulla både för nationella och nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Trots sin ålder menar Johansson att grundforskningens modeller är mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.Techneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett paraplybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet.
I detta nya temanummer, Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet.
Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning:
I den första artikeln, Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget, beskriver Karen Brænne och Ketil Sømoe, Norge, hur undervisnings- och lärandesituationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemmaverkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestationsmodeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskapsutveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget.
I temanumrets andra artikel, Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. An analysis of the Norwegian national curriculum regulations, skriver Laila Belinda Fauske, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare mastersprogrammet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen.
Temanumrets tredje artikel, Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse, av Lisa Fälling Andersen, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärarutbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser.
Artikel fyra, Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode oppgaven»? av Anne Guro Schmidt Antun, Norge, lyfter hur arbetsuppgifter i kunst og håndverk är av praktisk och estetisk karaktär och relaterade till arbetet i verkstaden. Oftast används inga läroböcker i undervisningen vilket innebär att läraren använder mycket tid för didaktiska förberedelser och genomförande. Författaren diskuterar olika ämnesdidaktiska modeller och vad som kan innefattas i en ”god oppgave”. I artikeln skrivs en ämnesdidaktisk modell fram med idéer för läraren inför planering och genomförande av undervisning med arbetsuppgiften som grund för lärande. ”Tegneblyanten” presenteras som en ämnesdidaktisk modell för den praktiska och estetiska arbetsuppgiften. I modellens kategorier har kategorien ”verdigrunn” en central plats då den alltid ska ingå som en del i undervisnings- och bildningsprocessen och öppna upp för reflektion.
Randi Veiteberg Kvellestad och Gunhild Vatn, Norge, skriver i den femte artikeln, The three-headed teacher in Design, Art and Craft education, om lärarstudenters övningar inom lera och broderi och hur användning av samarbetsmetoder bidrog till deras lärande. Ändrade ramar för utbildning av ämneslärare i Design, kunst og håndverk kräver mer effektiva lärandemiljöer, och författarna beskriver hur studenternas lärprocesser styrs av undervisarens tre olika roller, konstnären, läraren och forskaren med a/r/tografi som metodologisk ingång. Utifrån studenternas enkätsvar diskuteras fyra olika aspekter om undervisningsupplägget: strama ramar för uppgifter, bestämda samarbetsmetoder, lärarens handledning och fördelar och nackdelar med samarbete i estetiskt skapande processer. Författarnas konklusion är att om studenterna involveras direkt i praktiknära utbildningsforskning blir det till hjälp för att mer effektivt reflektera över läranderesultatens värde inför kommande läraryrke.
I den sjätte artikeln, Praktiknära slöjdforskning, beskriver Marléne Johanson, Sverige, likheter och skillnader i utgångspunkter, metoder, insamling, analysförfarande, dokumentationsformer och användning av resultat vid praktiknära slöjdforskning. Utifrån exempel diskuteras om forskningen handlar om slöjdrelaterad verksamhet, slöjdlärarutbildning eller skolslöjd, och om forskningen handlar om eller är genomförd i en verksamhet. Den praktiknära forskningen om slöjdämnet och den praktiknära forskning i skolans slöjdundervisning har ett större utrymme i artikeln, likaså behandlas videometod, analysförfarande och dokumentation av mikroanalyserad praktiknära slöjdforskning mer ingående. Johansson konstaterar att slöjdforskningen som presenterats och diskuterats i artikeln är ”praktiknära” på olika vis, samtidigt som exemplen speglar forskningens förutsättningar, begränsningar och möjligheter, vad som har varit tänkt att undersökas och hur det har blivit möjligt att utforskas.
Temanumrets sjunde och sista artikel, Slöjdpedagogiska grunder. Några av Linnéa Lindfors slöjdpedagogiska modeller, är skriven av Marléne Johansson, Sverige. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med professor emerita Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men de slöjdpedagogiska grunderna och modellerna är värdefulla både för nationella och nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Trots sin ålder menar Johansson att grundforskningens modeller är mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling
Diplomuddannelse i Erhvervspædagogik: Et afsæt for udvikling af praksis
No full text‘Development of practice’ is part of the learning objectives at the Diploma of Vocational Pedagogy (DVP). However, what is meant with development of practice is not elaborated. This article intends to illustrate what development of practice as part of the DVP might be, and what might be of significance when working with development of practice. This focus is based on the requirement to develop practice as declared in the executive order as well as experiences showing that it might be difficult for both students and teachers to work with development of practice when the term is vaguely defined.
The article addresses the issue: What might development of practice look like at the DVP? This is explored through the research question: How can development of practice be part of the master project at the DVP, and which influence do contextual and individual factors have on this process? The article is based on a qualitative study. The purpose of this study is to contribute to didactical development with the intention to support students working with development of practice. The study is a longitudinal study with an intervention on the master project, and with a focus group interview at the end of the study.
The analytical approach is inspired by Billet’s and Eraut’s research in workplace learning as well as Dalin’s work with school development. The analysis shows that development of practice at the DVP can take form as development of teaching and development of the organisation. The results indicate that these different approaches result in diverse study processes for the students, and is affected by the relationship to co-workers, managers and others. This must be taken into account in the didactical approach when supporting students in developing practice.«Udvikling af praksis» er indskrevet som mål på Diplomuddannelsen i Erhvervspædagogik (DEP). Det er dog ikke konkretiseret, hvad udvikling af praksis vil sige. Denne artikel har til hensigt at synliggøre, hvad udvikling af praksis kunne være på DEP, samt hvad der ser ud til at være betydningsfuldt for arbejdet med udvikling af praksis. Baggrunden herfor er bekendtgørelsens formålskrav om udvikling af praksis samt erfaringer med, at en vag definition af udvikling af praksis kan være svær at arbejde med for både studerende og undervisere.
Artiklen tager udgangspunkt i problemstillingen: Hvordan kan udvikling af praksis tage sig ud på DEP? Denne problemstilling udforskes gennem forskningsspørgsmålet: Hvordan kan der arbejdes med udvikling af praksis som en del af afgangsprojektet på DEP, og hvilken betydning har kontekstuelle og individuelle faktorer for dette arbejde? Artiklen baserer sig på et kvalitativt studie, hvis formål er at bidrage til didaktisk udvikling, så de studerende kan understøttes i at udvikle praksis. Studiet er et forløbsstudie med en intervention på afgangsprojektet, hvori indgår et fokusgruppeinterview med de studerende.
Analysen er inspireret af Billetts og Erauts forskning, der begge er optaget af forholdet mellem uddannelse og arbejdsplads, samt Dalins beskrivelse af skoleudvikling. Analysen viser, at udvikling af praksis på DEP både kan tage sig ud som udvikling af undervisning og udvikling af organisationen. Resultaterne peger på, at det giver varierende forløb for de studerende, der også påvirkes af, hvordan relationer til kolleger, ledere og andre aktører indgår, og det kan være væsentligt at tænke ind i didaktikken med henblik på at understøtte de studerende i at udvikle praksis
Stödpraktiker i relation till arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning
No full textThis article explores educational support practices during workplace-based learning in upper secondary apprenticeship education in Sweden. Many students in need of educational support attend upper secondary VET, but how they are supported in relation to workplace-based learning has not been investigated in any extensive way. 15 semi-structured interviews with upper secondary VET-school personnel were conducted. Through the use of concepts from the theory of practice architectures three different support projects embedded within three practices were identified: a workplace socialization project; a qualification project; and a social-pedagogical project. These support practices were conditioned by how students were viewed; the allocation of resources at the local schools, and the schools’ possibilities to influence the workplaces. The study concludes that support for workplace-based learning is shaped as a one-sided responsibility falling on the schools. Although apprenticeship education might fit some students in need of support, many of them are left without any support during the workplace-based learning part
Å velge bort læring i skolen til fordel for læring i praksis: En casestudie om veien frem til fagbrev via praksisbrev
No full textThis article focuses on the training practice scheme, a two-year apprenticeship scheme that was implemented as a measure to reduce dropouts from vocational education and training (VET). After completing a two-year apprenticeship, apprentices may continue their training to obtain a full trade certificate. In this article, we examine how the scheme contributes to inclusion in regular VET. Based on interviews with ten apprentices who continued their education and training in a regular apprenticeship after a two-year apprenticeship, and interviews with their supervisors in apprenticeship training, this article presents two case studies. The apprentices’ narratives about school reveal negative educational experiences, feelings of disengagement, failure and exclusion, leading both of them to withdraw from school and construct an identity as practically-oriented learners. During the first year of upper secondary education, both were offered a two-year apprenticeship in sales. The two case studies show how practice-oriented learning provided opportunities to experience success and mastery, a sense of belonging, and the feeling of being members of communities of practice. The article argues that these experiences contributed to a shift in the apprentices’ self-view and thereby created opportunities for learning and motivation to continue education and training
Perception of final year radiography students towards the proposed six-year Doctor of Radiography/Medical Imaging program
No full textIntroduction: Medical imaging or radiography as a profession has evolved considerably. As a result, the radiography/medical imaging program would need to be upgraded to keep up with the changes. The purpose of this study was to find out how final-year radiography students feel about the proposed six-year Doctor of Radiography/Medical Imaging program.
Methods: From June to October 2021, a cross-sectional study of final-year radiography students was undertaken at the University of Cape Coast. All students received pilot tested questionnaires through email. There were 29 questions in all, grouped into three sections A, B and C. Data was analyzed statistically with the Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 25.
Results: This survey drew a total of 83 students, with 62 males (75%) and 21 females (25%) participating. The mean of all the listed items in section B was 1.78 while C was 1.77. This indicated strong optimistic about the proposed program\u27s ability to generate high-quality, exceptional and diverse imaging specialists.
Conclusion: The final year students had a favorable perception toward the proposed six-year Doctor of Radiography/Medical Imaging program. As a result, they are confident that the program would result in more flexible imaging experts than the four-year bachelor\u27s degree
Videre veivalg for arkivering i Norge: En drøfting med utgangspunkt i Noark, SIARD og innebygd arkivering
No full textEn drøfting av videre veivalg for arkivering i Norge med utgangspunkt i Noark, SIARD og innebygd arkiverin
Concepts as light seductions
No full textGuidance to the readers: This conceptual paper discusses seduction as a form of light obsession. We are especially interested in thinking about/with/in fabulating concepts as one of the vital, yet slightly seductive, parts of academic research. The vitality and obsessivity in thinking, writing and researching, also speak to seduction’s influence in making concepts, in articulating experiences, and in creating new language and knowledge with/in Academia. We explore seduction in the fabulation of concepts through various spaces and practices. We hold here, that, in this process of fabulation, scholars, data, theories, concepts, and matter, both seduce and are seduced. In the attempt to illustrate the workings of seduction, and to offer examples of conceptualizing our experience of being seduced in these fabulations, we draw upon two altogether different kind of events; theoretically seductive encounters between two scholars, and a methodologically seductive workshop with graduate students. We use Manning, Massumi, Deleuze and Baudrillard as conversation partners to think fabulation through seductive relationality, a focus which lets our dialogues pivot around in more or less intentional way
Material-Driven Architectural Pedagogy : A sociomaterial perspective
No full textMost contemporary architecture programmes use a pedagogical model in which students construct their design knowledge by engaging in an architectural project. Due to the size and complexities of the physical environments they study, students develop their design knowledge primarily by using representations of the material world. The learning opportunities afforded by the experience of materials hence are often overlooked. In this study, we seek evidence that material experiences have an agency on architectural teaching and learning. Using sociomaterial perspectives, we followed two architecture designbuild courses, analysed their students’ learning diaries, and contextualised them with the teacher’s pedagogical reflections. We found correlations between specific materials and specific knowledge, skills, and technological competencies and demonstrated how materials could be used as ‘learning agents’ in architectural education. The paper’s findings contribute to the development of a material-driven pedagogy in which materials are used as ‘learning agents’ in architectural education.Most contemporary architecture programmes use a pedagogical model in which students construct their design knowledge by engaging in an architectural project. Due to the size and complexities of the physical environments they study, students develop their design knowledge primarily by using representations of the material world. The learning opportunities afforded by the experience of materials hence are often overlooked. In this study, we seek evidence that material experiences have an agency on architectural teaching and learning. Using sociomaterial perspectives, we followed two architecture designbuild courses, analysed their students’ learning diaries, and contextualised them with the teacher’s pedagogical reflections. We found correlations between specific materials and specific knowledge, skills, and technological competencies and demonstrated how materials could be used as ‘learning agents’ in architectural education. The paper’s findings contribute to the development of a material-driven pedagogy in which materials are used as ‘learning agents’ in architectural education
Bokanmeldelse. Digitale medier og materialitet
No full textJon Hoem\u27s book is highly topical, and a long-awaited and important contribution that opens up new understandings, perspectives and opportunities related to digital media and materiality. Hoem highlights various existing views and horizons of understanding that we can use to approach materiality. It is not only the physical environment and the materials we have around us that have a materiality that can be sensed and experienced. Hoem asks important questions such as: What happens when the basic conditions for how we sense change, and how do we sense the intangible? The interplay between materials, digital technologies and people - and the creative action possibilities that lie in this link field, is one of the most central things about the book. Hoem goes into detail both on how we can understand digital materiality as an expression and as various forms of representation.Jon Hoems bok er høyst aktuell, og et etterlengtet og viktig bidrag som åpner opp nye forståelser, perspektiver og muligheter knyttet til digitale medier og materialitet. Hoem løfter fram ulike eksisterende syn og forståelseshorisonter som vi kan bruke til å nærme oss materialitet. Det er ikke bare de fysiske omgivelsene og materialene vi har rundt oss som har en materialitet som kan sanses og erfares. Hoem stiller viktige spørsmål som: Hva skjer når grunnleggende betingelser for hvordan vi sanser endres, og hvordan sanser vi det immaterielle? Samspillet mellom materialer, digitale teknologier og mennesker – og hvilke skapende handlingsmuligheter som ligger i dette koblingsfeltet, er noe av det mest sentrale ved boka. Hoem går i bredden både på hvordan vi kan forstå digital materialitet som uttrykk og som ulike representasjonsformer