Oslo and Akershus University College of Applied Sciences (HiOA): Open Access Journals
Not a member yet
2462 research outputs found
Sort by
Wondering into the Subjunctive: A Commentary on Thought in Motion
No full textNovember 16, 2021
Thinking with the papers in this special issue has been an intense spiritual experience. It is true that for me reading and writing are transmorphic events. The words move into my body, get into my veins, move about, lodge themselves into my stomach and vibrate and mix with memories, molecules, muscles, and thoughts in a sort of flurry that seems rather uncontrollable. I dream about words, lines, and ideas written in this special issue. Language itself is not isolated material; I do not hide out to write or read or cut myself off from the rest of the world to interact with words; they instead become part of me, part of my limited world, the things I eat and drink and shower with. Still, I grapple for words and language to come back when I need to harness them because I stutter and murmur; I\u27m klutzy, drop things inadvertently and leave the kitchen counter dirty after eating lunch. It is as if I still need to beg for permission to use them when I write, to promise to treat words and sentences with care; and still I need to prove myself with language; it demands my trust; holding onto words and placing them in proper order can seem like trying to carry a plastic bag full of eggs home from a crowded market
A Response to Thought in Motion
No full textRight in the middle: chaos. Or better put: chaoz. “A radically empirical, chaozmatic qualitative inquiry, then, is one that reckons with the quasi chaotic threshold of the middle—the middle of the method, the middle of the field, the middle of the muddle” (Bradley Robinson)
Kommunicera estetiska dimensioner: Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning
No full textBåde elever och lärare tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner hos slöjdföremål och bristen på kommunikation kring detta kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. Ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning har analyserats ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv med hjälp av begrepp från bildsemiotik och socialsemiotiken. Genom att identifiera utställningsguidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel har fem områden som är till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats: 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. De sätt som dessa områden påverkar kommunikation kring ett slöjdföremål kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen. De fem områdena kan därmed ses som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen.
Keywords: slöjd, kommunikation, estetiska dimensioner, intra-aktiv pedagogik, socialsemiotik, materiella yttrandenBåde elever och lärare tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner hos slöjdföremål och bristen på kommunikation kring detta kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. Ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning har analyserats ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv med hjälp av begrepp från bildsemiotik och socialsemiotiken. Genom att identifiera utställningsguidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel har fem områden som är till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats: 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. De sätt som dessa områden påverkar kommunikation kring ett slöjdföremål kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen. De fem områdena kan därmed ses som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen.
Keywords: slöjd, kommunikation, estetiska dimensioner, intra-aktiv pedagogik, socialsemiotik, materiella yttrande
Förord
No full textBästa läsare!
Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår!
Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring!
Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras.
Artikeln Challenging creativity constraints. Three design studios in craft teacher education av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas.
Den andra artikeln i numret Discovering the effect metrics for innovation projects av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskoleutbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning.
I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv.
Numrets sista artikel Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. I studien analyseras ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning och specifikt hur utställningsguiden verbalt och icke-verbalt presenterar utställningsföremålen. Utifrån detta har fem områden identifierats som kan vara till hjälp vid presentationer. Dessa är 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. Jagell anser att områdena kan betraktas som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikationen kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Jagell anser att ledtrådarna pekar på att det är även andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen kring estetiska dimensioner.
Med dessa artiklar önskar jag givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att fortsättningsvis aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till utvecklingen av utbildning i slöjd och att slöjdforskningen stärks och sprids!Bästa läsare!
Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår!
Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring!
Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras.
Artikeln Challenging creativity constraints. Three design studios in craft teacher education av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas.
Den andra artikeln i numret Discovering the effect metrics for innovation projects av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskoleutbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning.
I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv.
Numrets sista artikel Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. I studien analyseras ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning och specifikt hur utställningsguiden verbalt och icke-verbalt presenterar utställningsföremålen. Utifrån detta har fem områden identifierats som kan vara till hjälp vid presentationer. Dessa är 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. Jagell anser att områdena kan betraktas som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikationen kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Jagell anser att ledtrådarna pekar på att det är även andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen kring estetiska dimensioner.
Med dessa artiklar önskar jag givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att fortsättningsvis aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till utvecklingen av utbildning i slöjd och att slöjdforskningen stärks och sprids
Exploring richness in design spaces as a multi-level defined construct
No full textIt seems relevant that designers who are dealing with complex societal issues need to be able to assess whether the complexity of the design task has been captured sufficiently. We put forward that assessing the “richness” of intermediate results of a design process can be used for this. We explore the introduction of richness as a multi-level defined construct to create a shared language for this assessment. We created a three-part definition and tested its workability and value for designers. The results demonstrate the workability of considering richness as a multi-level defined construct, and value of using it to assess the richness of an intermediate result of a design process, to inform the decision whether to continue the design process. This exploration can be built upon in various ways
Narrative Inquiry as an Arena for (Polish) Caregivers’ Retelling and Re-experiencing of Norwegian Kindergarten: A Question of Redefining the Role of Research
No full textThis study shows how conducting a narrative inquiry with migrant parents not only serves as a means of collecting their experiences of kindergarten services but also opens up a communicative space that allows for engagement with stories different from one’s own, and thus allows for the re-experiencing of the services provided. The presented re-experiences were ultimately found to be necessary for the participating parents to understand the values and knowledge underpinning kindergarten practices and routines, and thus to engage meaningfully and authentically with kindergartens. In the material presented, re-experiencing comprises the process of relating to the retold narrative’s temporality and sociality, which are oriented toward facilitating engagement with other people’s stories, as well as with one’s own and others from the past. The conclusion drawn was that the communicative spaces created through narrative inquiry have the potential to support kindergarten’s work in enhancing authentic partnerships with (particularly migrant) parents and addressing the democratic deficit in the involvement of (migrant) parents. Diverse ways of using narrative inquiry as facilitating parental engagement in the synergy between academia and the early childhood education sector are also reviewed
University students’ Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) experiences in the light of a well-being theory
No full textAutonomous sensory meridian response (ASMR) is an atypical and multisensory phenomenon in which specific audio-visual stimuli elicit a pleasurable, head-oriented tingling sensation and feelings of relaxation. The purpose of this research was to analyze the ASMR experiences of university students in the light of well-being theory. Two-phased, in-depth semi-structured interviews were conducted with three Finnish university students who identified themselves as ASMR experiencers. Data were analyzed using interpretative phenomenological analysis. Coding was guided by the domains of well-being in the PERMA model: positive emotions, engagement, relationships, meaning, and accomplishment. The objective was to explore effect of students’ ASMR experiences on their well-being. The findings show that ASMR videos enhanced the well-being of the participants through mindfulness-like experience. The potential of ASMR videos to promote psychosocial wellbeing is intriguing, and this research provide new understanding about ASMR experiences and their meaning
Learning analytics and flipped learning in online teaching for supporting preservice teachers’ learning of quantitative research methods
No full textResearch methods, including those of a quantitative nature, are an important part of preservice teacher training in Finland. However, quantitative research methods are considered challenging, often feared, and even hated among preservice teachers. This may be due to previous negative experiences and emotions associated with their use, which also influence other aspects of learning such as self-regulation, self-efficacy, and orientations. Given such circumstances, new ways to teach and support the learning of quantitative methods are needed. Here, we investigate the self-regulation, self-efficacy, orientations, and emotions of preservice teachers (N = 38) enrolled in a quantitative methods online course incorporating learning analytics and a flipped learning approach. Dispositional learning analytics data from five measurement points were used, and data were analyzed via descriptive statistics, internal consistency (Cronbach alpha), bootstrapped paired sample t-test (between first and final measurement point), and profiles based on mean. The results demonstrate that in this teaching context, preservice teachers’ time management skills can be improved, and task avoidance, anxiety, and boredom towards quantitative methods decreased. The meaning of these results from the teaching context perspective are also examined, as are the limitations and implications of this study
Forming i barnehagen – et tilbakeblikk for framtida
No full textI nordisk barnehagepedagogikk har aktiviteter med materialer hatt stor plass historisk sett. Faget forming, fagbetegnelsen i norsk barnehagetradisjon og barnehagelærerutdanning, inngår i definisjonen av sløyd, slik denne er beskrevet av det nordiske fag- og forskermiljøet (NordFo). I norsk utdanning omfatter dette både håndverket og det bildeskapende området i spennet mellom det materiale og digitale. Nyere forskning viser at skapende virksomhet med materialer utgjør en mindre del av innholdet i barnehagen enn tidligere (Carlsen, 2015; Fredriksen, 2011 m.fl). Målsettingen med artikkelen er 1) å gi et historisk tilbakeblikk der fagets egenart tydeliggjøres, 2) å sette dette tilbakeblikket inn i en kunnskapsteoretisk kontekst som peker framover mot 3) en aktualisering av fagfeltet i forhold til FNs bærekraftsmål og barns rett til ytring ifølge FNs barnekonvensjon. Artikkelen bygger på empirisk materiale fra en etnografisk studie i barnehagen (Carlsen, 2015), og omfatter en analyse av styringsdokumenter og historisk skriftlige kilder knyttet til faget, relevante barnehagepedagogiske tekster og nyere forskning om fagets praksis. Drøftingen i artikkelens tredje del belyser gjennom eksempler hvordan fagets forankring i natur- og kulturmaterialer kan løftes inn i et framoverrettet bærekraftperspektiv, og diskuterer hvordan en forskyvning i kunnskapsteoretiske perspektiver gir mulighet til nye forståelser av formingsfagets bidrag til barnehagens innhold.I nordisk barnehagepedagogikk har aktiviteter med materialer hatt stor plass historisk sett. Faget forming, fagbetegnelsen i norsk barnehagetradisjon og barnehagelærerutdanning, inngår i definisjonen av sløyd, slik denne er beskrevet av det nordiske fag- og forskermiljøet (NordFo). I norsk utdanning omfatter dette både håndverket og det bildeskapende området i spennet mellom det materiale og digitale. Nyere forskning viser at skapende virksomhet med materialer utgjør en mindre del av innholdet i barnehagen enn tidligere (Carlsen, 2015; Fredriksen, 2011 m.fl). Målsettingen med artikkelen er 1) å gi et historisk tilbakeblikk der fagets egenart tydeliggjøres, 2) å sette dette tilbakeblikket inn i en kunnskapsteoretisk kontekst som peker framover mot 3) en aktualisering av fagfeltet i forhold til FNs bærekraftsmål og barns rett til ytring ifølge FNs barnekonvensjon. Artikkelen bygger på empirisk materiale fra en etnografisk studie i barnehagen (Carlsen, 2015), og omfatter en analyse av styringsdokumenter og historisk skriftlige kilder knyttet til faget, relevante barnehagepedagogiske tekster og nyere forskning om fagets praksis. Drøftingen i artikkelens tredje del belyser gjennom eksempler hvordan fagets forankring i natur- og kulturmaterialer kan løftes inn i et framoverrettet bærekraftperspektiv, og diskuterer hvordan en forskyvning i kunnskapsteoretiske perspektiver gir mulighet til nye forståelser av formingsfagets bidrag til barnehagens innhold
Border Threads: How Ethical Dilemmas of User Involvement in Art Become a Driving Force for Developing Artistic Practice
No full textThe art project Border Threads was based on mobilising a collaborative art community across international borders within a time frame of five months. The collaborative community had subcommunities and individual participants in five countries. In addition, individuals participated at three open workshops in Oslo. Many among these participants were refugees in exile in Syria, Lebanon, Greece and Turkey.
This article discusses how artistic intentions and ethical issues of user involvement in art constitute a driving force for the methods used in the project Border Threads, a collaborative artwork in the form of a textile tapestry consisting of more than 300 individual textile artworks reflecting the participants thoughts about borders. Working with subcommunities encompassing school classes in Norway and Syria, a women’s collective in Turkey, a network of women in Lebanon, and a group of women in a refugee camp in Greece, the project addresses questions about community relations, representation of others, and about contributing to something meaningful when working with participants in a collaborative art project. Discussions of these questions are based on theory from various disciplines, mostly art theory, and evolve around topics such as artistic intention, self-reflection, community building, time, participant payment, and ethics in general.
The article describes how using methods, experience and existing networks from an interdisciplinary background within art, ethnography, social sciences, innovation, welfare services and activism was important throughout the project. Following the discussion and a retrospective reflection on the process, some proposals are outlined for further development of the Border Threads project.The art project Border Threads was based on mobilising a collaborative art community across international borders within a time frame of five months. The collaborative community had subcommunities and individual participants in five countries. In addition, individuals participated at three open workshops in Oslo. Many among these participants were refugees in exile in Syria, Lebanon, Greece and Turkey.
This article discusses how artistic intentions and ethical issues of user involvement in art constitute a driving force for the methods used in the project Border Threads, a collaborative artwork in the form of a textile tapestry consisting of more than 300 individual textile artworks reflecting the participants thoughts about borders. Working with subcommunities encompassing school classes in Norway and Syria, a women’s collective in Turkey, a network of women in Lebanon, and a group of women in a refugee camp in Greece, the project addresses questions about community relations, representation of others, and about contributing to something meaningful when working with participants in a collaborative art project. Discussions of these questions are based on theory from various disciplines, mostly art theory, and evolve around topics such as artistic intention, self-reflection, community building, time, participant payment, and ethics in general.
The article describes how using methods, experience and existing networks from an interdisciplinary background within art, ethnography, social sciences, innovation, welfare services and activism was important throughout the project. Following the discussion and a retrospective reflection on the process, some proposals are outlined for further development of the Border Threads project