Oslo and Akershus University College of Applied Sciences (HiOA): Open Access Journals
Not a member yet
2462 research outputs found
Sort by
The designer collective as a social system of professional learning and development
No full textThis study examines designer collectives as social systems of professional learning and development. Based on a qualitative single case study of a contemporary Danish designer collective, the study analyses seven core members’ experiences of participation through the lens of Wenger’s framework of communities of practice. Eight distinct themes of participation are identified and described as accounts of Wenger’s modes of belonging as engagement, imagination, and alignment. These findings provide rich contextualized descriptions of experiences of participation, illustrating how designer collectives are conducive to both practice development and identity formation. Contributions to design practice and design education research are discussed concludingly, highlighting the role of designer collectives in fostering designers’ transformative learning beyond formal educational structures
The Reflectometer: A Novel Tool for Capturing the Quality of Students’ Learning Experiences in Health Care Education, and Beyond
No full textThis paper introduces the Reflectometer, a novel tool designed to systematically capture and assess the quality and intensity of students’ learning experiences. Grounded in theories of experiential and transformative learning, the Reflectometer enables the identification of Key Learning Moments (KLMs), including both Dislocatory Moments (DMs) and Key Memorable Events (KMEs), and supports the analysis of reflective processes such as double-loop learning. The tool combines visual and qualitative data to provide a multidimensional account of when and how learning occurs. We tested the Reflectometer in two contrasting educational contexts – radiography education and avalanche safety training – demonstrating its adaptability, utility, and capacity to reveal both expected and unexpected learning dynamics. The Reflectometer not only offers students a structured medium for reflection but also provides educators with valuable insights into students’ learning experiences, thereby enabling two-way learning. Our findings suggest that the Reflectometer provides a promising method for stimulating reflective practice and assessing the impact of pedagogical strategies across diverse learning environments
Yrkeslärarutbildares konceptualisering och gestaltning av yrkesdidak-tik i yrkeslärarutbildningen
No full textThe article focuses on filling a research gap by exploring how vocational teacher educators create knowledge in vocational didactics through self-study in the context of work integrated learning. It argues that the conceptualizations and applications of vocational didactics by these educators enhance the research foundation of Swedish vocational teacher education and training and contribute to the professional knowledge base of vocational teacher educators.
The methodology of self-study offers flexible ways for interactive, iterative, and collaborative inquiry. The data consists of colleague interviews (N=10) carried out in spring term 2021. The research questions are What epistemic resources do vocational teacher educators use to articulate their practical vocational didactics theory? How do they express their practical vocational didactics theory when they enact vocational didactics content?
Through collective reflection the vocational teacher educators develop their vocational didactics practical theory using their personal and therefore idiosyncratic resources, e.g., previous work and educational experiences. These epistemic resources center on a radical acknowledgement of the vocational teacher students’ vocational knowing that they together transform into vocational didactics content. The radical acknowledgement supports shaping a more equal relationship built on a presumed reciprocal recognition of different but complementary specialised knowing. The vocational teacher educators’ knowing in the field of vocational didactics appears as generalist and requires close cooperation with specialists who supervise the students in their periods of work integrated learning. Through stories as a resource, the vocational teacher educators articulate their practical vocational didactics theory. The stories are used in the article to propose a model for a vocational subject didactics analysis. The article is an empirical contribution to the discussion of opportunities and constraints for work integrated learning in teacher education.Artikeln adresserar en kunskapslucka om hur yrkesdidaktisk kunskap skapas när svenska yrkeslärarutbildare forskar om den egna praktiken genom arbetsintegrerat lärande samt hur de konceptualiserar yrkesdidaktik som teori och praktik. Den bidrar till att stärka yrkeslärarutbildningens vetenskapliga grund genom att stärka yrkeslärarutbildares gemensamma professionskunskap.
Själv-studie som metodologi användes med fokus på interaktivt, iterativt och kollaborativt utforskandet av egen praktik. Empirin utgörs av tio intervjuer (N=10), så kallade kollega-intervjuer genomförda under vårterminen 2021. Forskningsfrågor är: Vilka epistemiska resurser använder yrkeslärarutbildare för att skapa en praktisk yrkesdidaktisk teori? Hur levandegör yrkeslärarutbildare yrkesdidaktisk teori genom att iscensätta ett yrkesdidaktiskt innehåll?
Genom reflektion utvecklar yrkeslärarutbildare en praktisk didaktisk teori som är personlig, professionell och kollektiv eftersom personliga erfarenheter av t ex arbete aktiveras som resurs. Som epistemisk resurs används den allmändidaktiska principen av radikalt erkännande av studenternas yrkeskunnande som vi tillsammans med studenterna avtäcker genom att verbalisera och sedan gemensamt ”paketerar om”. Eftersom detta yrkeskunnande framstår som yrkeslärarstudenternas exklusiva domän blir ömsesidigt erkännande av jämbördig relation mellan yrkeslärarstudent och lärarutbildare grunden för iscensättning av yrkesdidaktik i lärarutbildningen. Att vara generalist kräver dock och är avhängigt av ett samarbete med specialister, närmare bestämt handledare i verksamhetsförlagd utbildning.
Yrkeslärarutbildarnas fem gestaltande narrativ får i studien en analytisk funktion eftersom berättelserna står som grund för den yrkesämnesdidaktiska analysen som presenteras. Narrativen visar hur ett yrkesämnesdidaktiskt innehåll görs levande i yrkeslärarutbildningen sett ur yrkeslärarutbildares position som åskådare och generalist. Genom att berätta och lyssna träder vi in och positionerar oss själva och varandra som aktörer involverade i de samtida relationerna med innehåll och metoder. Detta för att innehållet ska kunna göras undervisningsbart. Artikeln är ett empiriskt bidrag till diskussion av möjligheter och hinder för arbetsintegrerat lärande i lärarutbildningar.Artikeln adresserar en kunskapslucka om hur yrkesdidaktisk kunskap skapas när svenska yrkeslärarutbildare forskar om den egna praktiken genom arbetsintegrerat lärande samt hur de konceptualiserar yrkesdidaktik som teori och praktik. Den bidrar till att stärka yrkeslärarutbildningens vetenskapliga grund genom att stärka yrkeslärarutbildares gemensamma professionskunskap.
Själv-studie som metodologi användes med fokus på interaktivt, iterativt och kollaborativt utforskandet av egen praktik. Empirin utgörs av tio intervjuer (N=10), så kallade kollega-intervjuer genomförda under vårterminen 2021. Forskningsfrågor är: Vilka epistemiska resurser använder yrkeslärarutbildare för att skapa en praktisk yrkesdidaktisk teori? Hur levandegör yrkeslärarutbildare yrkesdidaktisk teori genom att iscensätta ett yrkesdidaktiskt innehåll?
Genom reflektion utvecklar yrkeslärarutbildare en praktisk didaktisk teori som är personlig, professionell och kollektiv eftersom personliga erfarenheter av t ex arbete aktiveras som resurs. Som epistemisk resurs används den allmändidaktiska principen av radikalt erkännande av studenternas yrkeskunnande som vi tillsammans med studenterna avtäcker genom att verbalisera och sedan gemensamt ”paketerar om”. Eftersom detta yrkeskunnande framstår som yrkeslärarstudenternas exklusiva domän blir ömsesidigt erkännande av jämbördig relation mellan yrkeslärarstudent och lärarutbildare grunden för iscensättning av yrkesdidaktik i lärarutbildningen. Att vara generalist kräver dock och är avhängigt av ett samarbete med specialister, närmare bestämt handledare i verksamhetsförlagd utbildning.
Yrkeslärarutbildarnas fem gestaltande narrativ får i studien en analytisk funktion eftersom berättelserna står som grund för den yrkesämnesdidaktiska analysen som presenteras. Narrativen visar hur ett yrkesämnesdidaktiskt innehåll görs levande i yrkeslärarutbildningen sett ur yrkeslärarutbildares position som åskådare och generalist. Genom att berätta och lyssna träder vi in och positionerar oss själva och varandra som aktörer involverade i de samtida relationerna med innehåll och metoder. Detta för att innehållet ska kunna göras undervisningsbart. Artikeln är ett empiriskt bidrag till diskussion av möjligheter och hinder för arbetsintegrerat lärande i lärarutbildningar
En a/r/tograf krysser sine spor: Om utforsking, oppdagelse og gjenkjennelse i musikalske møter med den kunstbaserte forskningsmetodologien a/r/tografi
No full textThis essay invites readers to engage with the intersections of art, research, and teaching. It encourages exploration of how these elements can enrich both personal and professional life. This study is based on the author’s concert lecture in 2016, featuring the music of Harald Sæverud, viewed through an a/r/tographic lens. The text spans a period of more than fifty years, beginning with the enthusiasm of a twelve-year-old for Sæverud’s music. It then moves through letter writing, personal visits, concerts, and studies of his compositions. The author reflects on these encounters. Personal stories, correspondence, audio samples, and images are intricately woven together to bridge past experiences with present insights. This approach explores the intersections between the a/r/tographer’s various roles.
A/r/tography challenges the author to investigate the dynamic interplay among these identities. It offers a reflective journey through previous engagements with Sæverud’s music and their influence on the author’s artistic and pedagogical practices. The author also embraces the concept of “living as an a/r/tographer,” emphasizing the significance of the spaces between roles and the potential for creative exploration.
The essay raises questions about arts-based research and the importance of personal experience in scholarly research. It also considers the role that stories and memories play in shaping understanding. The essay draws on traditions of autoethnography as a means of reflecting on how personal history and artistic practice contribute to a broader discourse within arts-based research.
Photo: Siri HaukenesDette essayet tar utgangspunkt i forfatterens konsertkåseri i 2016 med musikk av Harald Sæverud, sett gjennom en a/r/tografisk linse. Teksten spenner over et tidsrom på mer enn 50 år, fra en 12-årings begeistring over Sæveruds musikk, til brevskriving, personlige besøk, konserter og studier av hans musikk. Forfatteren reflekterer over disse møtepunktene, og i en multimodal form veves personlige fortellinger, brev, lydeksempler og bilder sammen for å koble tidligere erfaringer med nåtidig innsikt og utforske skjæringspunktene mellom a/r/tografens ulike roller.
A/r/tografien utfordrer henne til å utforske det dynamiske samspillet mellom disse identitetene, og tilbyr en reflekterende reise gjennom tidligere møter med Sæveruds musikk og deres innvirkning på forfatterens kunstneriske og pedagogiske praksiser. Hun tar også til seg ideen om å «leve som en a/r/tographer», og understreker viktigheten av mellomrommene mellom rollene og potensialet for kreativ utforskning. Essayet stiller spørsmål om kunstnerisk utviklingsarbeid, betydningen av personlige erfaringer i vitenskapelig arbeid, og rollen som fortellinger og minner har for å forme forståelse. Autoetnografien trekkes også inn for refleksjon over hvordan personlig historie og kunstnerisk praksis bidrar til en bredere diskurs i kunstbasert forskning. Essayet inviterer leserne til å engasjere seg i skjæringspunktene mellom kunst, forskning og undervisning, og utforske hvordan disse elementene kan berike både personlig og profesjonelt liv.
Foto: Siri Haukene
Design og eierskap –: designfaglige, estetiske og juridiske perspektiver
No full textIn line with the general legalization of society, there is, among other things, an increasing need for design and art expertise in courts and other dispute resolution bodies. This article discusses basic principles for creative processes and assessments of results, considering different forms of ownership and their legal regulation, with the aim of strengthening knowledge and comprehension between the three disciplines of design, art, and law (IPR). Key issues addressed are the consequences of today\u27s expanded concept of design, the role of aesthetics in creative processes, legal criteria for different forms of ownership protection, and the link between the legal criteria and design assessments, with an emphasis on aesthetic assessments. The legal process regarding the rights to the movie car Il Tempo Gigante (from the film The Pinchcliffe Grand Prix) is used as a consistent example to illustrate general points.I tråd med den alminnelige rettsliggjøringen i samfunnet er det blant annet i økende grad behov for design- og kunstfaglig ekspertise i domstolene og andre tvisteløsningsorganer. I denne artikkelen diskuteres grunnleggende prinsipper for kreative prosesser og vurderinger av resultater i lys av ulike former for eierskap og rettslig regulering av disse, i den hensikt å styrke kunnskap og forståelse mellom de tre fagfeltene design, kunst og juss (IPR). Sentrale problemstillinger som tas opp er konsekvenser av dagens utvidede designbegrep, estetikkens rolle i skapende prosesser, rettslige kriterier for ulike former for eierskapsbeskyttelse og koblingen mellom de rettslige kriteriene og de designfaglige vurderingene, med vekt på estetiskfaglige vurderinger. Rettsprosessen om rettighetene til Il Tempo Gigante benyttes som gjennomgående eksempel for å illustrere generelle poenger
Exploring the role of voluntary local and national reviews in advancing knowledge of education-related SDGs in TVET: A comparative case study of Pittsburgh and Nairobi
No full textThis study investigates how global Sustainable Development Goals (SDGs) are adapted within Technical and Vocational Education and Training (TVET) systems by examining two institutions with distinct governance frameworks: the Community College of Allegheny County (CCAC) in the U.S. and Kabete National Polytechnic in Kenya. While previous research examines SDG integration broadly, this study addresses a critical gap by analyzing how governance structures, whether participatory or centralized, shape SDGs implementation within TVET institutions. Using qualitative methods and applying Critical Discourse Analysis to 19 interviews and a survey of 75 students, this study reveals that CCAC’s decentralized and stakeholder-driven governance fosters institutional and organizational learning by allowing flexible adaptation and responsive SDG alignment. In contrast, Kabete’s top-down and policy-driven governance ensures national consistency but limits institutional autonomy, hindering localized innovation. These findings highlight that governance structures play a pivotal role in determining the effectiveness of SDG integration in TVET, influencing how institutions adapt policies, engage stakeholders, and implement sustainability education. The study emphasizes the need for governance frameworks that are both adaptable and contextually relevant, balancing national oversight with institutional flexibility. By providing comparative insights, this research offers practical recommendations for policymakers and educators, advocating for governance reforms that enhance SDG implementation in TVET systems worldwide
From Colonialism to Code: Decolonializing (media) education within digital capitalist structures
No full textThere is currently a growing debate on the hegemonic power and ubiquity of IT monopolies and the implications of digital technologies in the context of education, especially media education. The debate is being conducted under the banner of digital capitalism and is mainly framed from the perspective of the Global North regarding the consequences of global developments for the \u27West\u27. In the rare cases where a global, post- or decolonial perspective is adopted, social challenges such as inequalities are at the centre of the debate. These are framed in terms of the Global North exploiting the Global South through postcolonial dependencies, for example in the extraction of resources for technologies. This article goes beyond such perspectives. It outlines phenomena of digital capitalist power and domination in the context of education from a global, decolonizing perspective. The article primarily establishes a theoretical approach to the topic
Matsäkerhet i krisberedskapens tidevarv: Om matens plats i kommunal policy, planering och förvaltning
No full textFood security has become an increasingly pressing issue for many developed welfare states, and the vulnerability of intricately interconnected international food systems has led researchers to highlight the importance of local food systems in which municipalities play a crucial role. Against this backdrop, this study explores how issues of food security are reflected in municipal policy, planning, and administration. In addition, it examines how food security is understood and framed more broadly in relation to a local context in Sweden. Based on an extensive document analysis, the study clearly shows that food security issues are not addressed in any systematic way in municipal plans or policies. Through participant observations, it is also demonstrated that food security issues are raised in relation to discussions on crisis preparedness. However, these issues cannot be discussed in a systematic manner, as food security and crisis preparedness lack anchoring in formal policy, planning, and administrative structures. The study reveals an urgent need for — but also institutional challenges in – managing food security in a more structured way.Matsäkerhet har blivit en alltmer brännande fråga för många utvecklade välfärdsstater och sårbarheten i komplext sammanvävda internationella matsystem gör att forskare framhävt betydelsen av lokala matsystem där kommuner spelar en avgörande roll. Mot den bakgrunden undersöks i den här studien hur frågor om matsäkerhet ger avtryck i kommunal policy, planering och administration i Sverige. Därutöver undersöks hur matsäkerhet förstås och ramas i på ett mer övergripande plan i relation till en lokal kontext. Studien, som bland annat bygger på en omfattande dokumentkartläggning, visar tydligt att frågor som rör matsäkerhet inte behandlas på något systematiskt sätt i kommunala planer eller policyer. Genom deltagande observationer visas även att frågor om matsäkerhet aktualiseras i relation till en krisberedskapsdiskussion, men att frågan inte kan diskuteras systematiskt då matsäkerhet och krisberedskap saknar förankring i formell policy, planering och administration. Studien visar på ett trängande behov av, men också institutionella svårigheter i att hantera matsäkerhet på ett mer strukturerat sätt