Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Att bygga politikerförtroende: Lättare sagt än gjort
Finns det förutsättningar för att skapa och/eller bygga förtroende hos medborgarna? För att undersöka frågeställningen analyserades enkätsvar från 2 184 invånare i Västra Götaland, 18 till 85 år gamla. Resultaten visade att det fanns ett relativt starkt samband mellan invånarnas syn på den regionala förvaltningen och vilket förtroende de har för sina politiker. I synnerhet var detta samband relevant när det gällde hälso- och sjukvården. Det framkom också att invånarnas uppfattning om hälso- och sjukvårdens organisationseffektivitet i första hand, och medicinska kvalitet i andra hand hade betydelse för deras förtroende för regionens politiker. Den övergripande slutsatsen är att det tycks finnas förutsättningar att öka politikerförtroendet genom en målmedveten politisk förvaltning och utveckling av regionens verksamheter
Global hälsa nyckel till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
För att stärka social hållbarhet och hälsoperspektivet i FN:s Agenda 2030 med dess 17 utvecklingsmål och för att möta komplexa hälsoutmaningar krävs forskning och utbildning som sträcker sig över flera vetenskapsområden. Det behöver därmed bli lättare för forskare från olika discipliner att mötas, identifiera forskningsfrågor, söka finansiering och driva tvärvetenskapliga forskningsprojekt
Tekniska innovationer för individuell hållbarhet - exempel från tvärvetenskaplig och tvärkulturell interaktionsdesign
Abstrakt:Egenmätning (quantified self) används idag alltmer inom hälsoteknik för att förbättra användarens självkännedom, och för att uppnå olika mål, där graden av måluppfyllelse ofta kvantifieras. Denna typ av egenmätning kan dock leda till att även prestationsbaserad självkänsla ökar, vilket i sig kan öka graden av stress. Vi visar här på ett alternativt sätt att designa hjälpmedel som syftar till att underlätta för användaren att utveckla koncentration, fokuserad uppmärksamhet och avslappning, liksom acceptans och en icke-dömande hållning, som i sin tur är relaterat till ökad hållbarhet. Vi beskriver en taoistisk filosofisk-estetisk tradition, och visar hur denna kan inspirera design av ”interaktiv meditation”, vilket vi exemplifierar genom prototypen HU, som syftar till att underlätta meditation med fokus på andningen. Abstract:Quantified self, also known as lifelogging, is increasingly used in health technology to improve the user's self-awareness, and to achieve different goals, where the degree of goal fulfillment is often quantified. However, this type of self-measurement can lead to an increase in performance-based self-esteem, which in itself can increase the degree of stress. Here we show an alternative way of designing tools aimed at facilitating the user to develop concentration, focused attention and relaxation, as well as acceptance and a non-judgmental attitude, which in turn is related to increased sustainability.We describe a Taoist philosophically-aesthetic tradition, demonstrating how this can inspire the design of "interactive meditation", as exemplified by the prototype HU, which aims to facilitate meditation with a focus on breathing
Från ego till eko: en hållbar ekonomutbildning
Artikeln beskriver hur en högskola vill bidra till att skapa hållbarhet, inte enbart genom forskning, utan också genom att reformera utbildningen. Studenterna vid Handelshögskolan i Stockholm får numera lära sig vilka globala utmaningar vi står inför och vilka riskerna är om vi inte gör något åt dem, men också vilka möjligheter det finns och hur de själva kan bidra till att nå de globala målen. Under de första fyra terminerna, får de, parallellt med andra kurser, läsa ett spår kallat ”Global Challenges”, varvid en termin ägnas åt mänsklig hållbarhet. Förutom att hålla själva, behöver de lära sig att skapa hållbara organisationer, men också att tänka i termer av meningsfullhet och att släppa sitt ego, till förmån för ekosystemet
Att uppmärksamma barn till svårt sjuka patienter på en neurologisk klinik - utvärdering av implementering av rutiner och arbetssätt
Barn till allvarligt somatiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Här presenteras resultat från utvärderingen av implementering av rutiner och arbetssätt som syftade till att förbättra arbetet med att identifiera, informera samt stödja minderåriga barn till patienter på en neurologisk klinik. Fyra delstudier genomfördes. Resultaten indikerar att trots betydande insatser för att säkerställa att kliniken lever upp till sina lagstadgade uppgifter, fanns en stor förbättringspotential. Hela 80 % av patienter med minderåriga barn hade inte fått information om sina barns rätt till stöd och 40 % hade inte tillräckligt stöd för att utöva sin föräldraroll. Samtidigt noterades en tydlig ökning i andelen personal på kliniken som hade kunskap om sin skyldighet att erbjuda information, råd och stöd.
Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents. The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions
Inom folkhälsoområdet är det viktigt att fördjupa förståelsen av bestämningsfaktorer för depressiva symtom (DS) som är möjliga att ta itu med på en politisk eller organisatorisk nivå. Det är också av stort intresse att finna metoder för att förebygga depression hos ungdomar. För att adressera detta hade denna avhandling två syften: I) Att studera bestämningsfaktorer för DS hos ungdomar 14-16 år, och II) Att genom en icke-randomiserad pragmatisk utvärderingsstudie undersöka effekten av en kognitiv beteendemodifierande intervention (DISA) så som den implementerats i praktiken i skolan i förhållande till bestämningsfaktorer för DS hos flickor
Vid utmattningens gräns. Utmattningssyndrom som existentiellt tillstånd. Vårdtagares och vårdgivares erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext.
Etik, funktionshinder och medaktörskap i media - en kvalitativ innehållsanalys
Nyhetsmedierna publicerar artiklar om funktionshinderfrågor med skiftande innehåll. Denna totalundersökning syftar till att belysa hur etik, funktionshinder och medaktörskap har rapporterats i media i Sverige under perioden 1997-2015. Syftet har varit att belysa olika perspektiv i de mediala berättelserna. Det insamlade textmaterialet som består av 26 publicerade artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att forskarnas perspektiv dominerar i rapporteringen. Den medicinska och vårdvetenskapliga forskningen har en framträdande roll. Det opinionsbildande materialet är även det framträdande. Funktionshinderrörelsen kommer inte till uttryck. Det etiska innehållet i rapporteringen kan sorteras i fyra etiska inriktningar: det goda livet, värdigt bemötande, autonomi och forskningsetik. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett behov av att stärka funktionshinderrörelsens position gentemot forskarsamhället och i media. Studien visar också att det finns ett utrymme i media för en ökad rapportering av funktionshinderfrågor av etisk karaktär
Läkaren som statens hjälpreda. Om yrkesetik och mänskliga rättigheter.
Artikeln diskuterar läkares medverkan vid av staten beslutade administrativa åtgärder som inte primärt har med sjukvård att göra. Utgångspunkt är den aktuella debatten om läkares medverkan vid åldersbedömningar och utvisningar
Asylsökande barns hälsobehov i Sverige
Det stora antalet asylsökande barn, speciellt ensamkommande ungdomar, som har kommit till Sverige gör det viktigt att utvärdera deras vårdbehov. En litteratur granskning samt en utvärdering av välfärdssystemets funktioner har utförts. Barnens röster är osynliga i forskningen som tenderar att tro att barnens hälsouppfattning följer professionellas prioriteringar, vilket inte nödvändigtvis stämmer. Barn och ungdomar har en komplex bild av sin hälsa där livssituationen samt brist på stöd är avgörande. Välfärdssystemet i Sverige är familjecentrerat även om stor vikt läggs på ”barnets bästa” vilket gör att de asylsökande barn och ungdomar som saknar föräldrars stöd riskerar att bli omärkliga. Det är nödvändigt att fokusera på asylsökande barnens röster samt utföra en långsiktig planering för deras hälsobehov för att försäkra likgiltig vård