Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
”Corona för mej var ingen särskilt stor grej”: Barns upplevelser av pandemin
Get PDFThe purpose of the study was to investigate how 17 students in grade 5 in a public school in Stockholm were affected by the corona pandemic and the students’ different coping strategies during the pandemic. The individual semistructured interviews were analyzed through a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). According to the results the students felt that practical restrictions such as keeping distance and washing hands was troublesome. Concerns about the health of the family was emphasized as well as problems with visiting the part of the family that did not live in Sweden. A majority expressed that socializing with peers, to go to school and participating in leisure activities was important during the pandemic. The importance of relationships and school for existential health was confirmed in the study.Syftet med studien var att undersöka hur 17 elever i åk 5 vid en kommunal skola i Stockholm upplevde att de påverkades av coronapandemin samt elevernas olika förhållningssätt till pandemin. De semistrukturerade intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Resultaten visade att eleverna upplevde att praktiska restriktionerna som att hålla avstånd, att tvätta händerna och att bära munskydd var besvärande. En oro för familjens och släktens hälsa framkom liksom problem med att besöka den del av släkten som inte bodde i Sverige. En majoritet uttryckte att umgänget med kamrater och med familjen, att delta i skolan och att utöva fritidssysselsättningar var av stor betydelse under pandemin. Vikten av nära relationer och verksamheten i skolan för den existentiella hälsan framkom i samtalen med eleverna
Du måste tala om för barnen att jag älskar dem
Get PDFRecenserad bok: Du måste tala om för barnen att jag älskar dem
Författare: Pia-Lotta Bylund och Marika Rasmusson.
Förlag: Iduns förlag. Lerum (2020)
Reparation av mänsklig resonansfattigdom
No full textThis article will discuss poverty of relationships that causes great damage especially among perpetrators and incarcerated persons due to our inability and perhaps fear of including what is incontrollable in human relationships. Human relationships depend on a sort of space in between that is not possible to measure in order to increase human contact or resonance. I discuss the possibilities to make restorative justice a complement within our retributive system so a narrative process can take place in safe spaces in order to help perpetrators become responsible subjects and give victims of crime possibilities of restitution. This will also lead to the outcome of decreased poverty of human relationships.Denna artikel kommer att diskutera reparation av mänsklig resonansfattigdom som orsakar stor skada, särskilt bland förövare och fängslade personer. Detta på grund av vår oförmåga och kanske rädsla för att inkludera det oförfogbara i mänskliga relationer. Mänskliga relationer är beroende av ett slags utrymme som inte är möjligt att mäta för att öka mänsklig kontakt eller resonans. Jag diskuterar möjligheterna att reparera denna mänskliga resonansfattigdom inom ramen för vårt straffsystem med hjälp av metoder som vilar på den reparativa rättvisan, så att en narrativ process kan äga rum i trygga rum för att hjälpa förövare att bli ansvarsfulla subjekt och ge brottsoffer möjligheter till upprättelse. Detta har kapacitet att minska fattigdom i mänskliga relationer
Temaledare - Till minne av Björn Smedby
No full textDet finns flera goda skäl att ge ut ett temanummer till Björn Smedbys minne. Det första handlar om att visa på vilket sätt Björn har varit en föregångare när det gäller att introducera ämnet hälso- och sjukvårdsforskning i en svensk kontext och vilken betydelse hans arbete fortfarande har för sjukvården och hälso- och sjukvårdsforskningen 40 år senare. Även om ämnet Health Services Research är väl etablerat på de flesta stora universitet i västvärlden har det hittills saknats en historieskrivning kring ämnets framväxt i Sverige. Ytterligare ett skäl till detta temanummer är att uppmärksamma den stora betydelse Björn haft för vissa specifika frågor, så som utarbetandet av ett klassifikationssystem för olika sjukdomar och utvecklingen av den medicinska fackterminologin
Svensk arbetsmarknadspolitik – från 1800-talet till Covid-19 pandemin
No full textRecenserad bok: Den svenska arbetsmarknadspolitiken i går och i dag – historisk bakgrund, föränderliga förutsättningar och nya aktörer (andra upplagan)Författare: Jonas Olofsson, Eskil WadensjöFörlag: Studentlitteratur, Lund, 2021
Det allmännas ensak - hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner
No full textArtikeln baseras på etnografiska studier av tre hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner. Syftet är att analysera kuratorns patientnära arbete med smittspårning som en biopolitisk praktik, som bär på inneboende motstridigheter kopplade till lagstiftningens handlingsimperativ jämte patienters autonomi och integritet. Det empiriska materialet består av fältanteckningar, vilka analyseras ur ett diskuspsykologiskt perspektiv. Bland resultaten märks hur smittskyddsarbetets hälsofrämjande ambitioner, uttryckta genom hälso- och sjukvårdslagen som en ”god sexuell och reproduktiv hälsa”, förutsätter konstruktionen av en kontrasterande ohälsosam och ”dålig” sexualitet, vilken också föranlett kontakten. Detta skapar paradoxala förutsättningar för kuratorernas arbete, då de är beroende av patienternas uppriktighet för att kunna följa smittskyddsarbetets intentioner. Kuratorerna balanserar denna paradox genom att betona den ”goda” sexualitetens möjligheter som potentiell framtida praktik, vilken patienterna görs ansvariga för att forma
Temaledare: Covid-19 som spegelbild av samhället
Get PDFDet har nu gått två år sedan vi såg början på det som har kommit att kallas corona-pandemin. I backspegeln kan vi konstatera att ett virus, hur osynligt det än må vara för det mänskliga ögat, kan omkullkasta mycket av det som vi tar för givet i vardagen – hur vi människor kan och får röra oss i offentligheten, umgänget med andra eller graden av, möjligheterna till regelbunden fysisk aktivitet och fördelar/nackdelar med vaccin. Annat som pandemin har kastat ljus på är mediernas och myndigheterna sätt att rapportera och informera om covid-19, synen på fakta, kunskap och experter, medborgarnas förtroende för myndigheter och oro för yttringar och effekter av viruset och vaccinering – för dem själva, andra människor och samhället stort. Det har även blivit tydligt att konsekvenserna av en pandemi alltid är mångfacetterade och mångfaktoriella och därtill ser delvis olika hos olika segment av den svenska befolkningen. Dessa aspekter av pandemin är några som detta temanummer kretsar kring
Konsekvenser för psykisk och fysisk hälsa för personer 70 år och äldre av smittskyddskyddsåtgärder mot covid-19
Get PDFRisken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 ökar med åldern. Därför infördes i mars 2020 ett allmänt råd om att personer som är 70 år och äldre bör begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas.
Artikeln beskriver konsekvenser av covid-19-pandemin och de relaterade smittskyddsåtgärderna för personer 70 år och äldre under våren och sommaren 2020. Samtidigt som rekommendationen bedöms ha räddat liv och var nödvändig i den rådande situationen, visar resultaten att rekommendationen har lett till sämre psykisk hälsa för vissa grupper och riskerar att påverka den fysiska hälsan. Detta framgår av internationell forskning, svenska undersökningar, möten med pensionärsorganisationer, intervjuer med organisationer som företräder utrikesfödda och data från 1177 Vårdguiden.
Det förebyggande arbetet behöver nu intensifieras, och i artikeln presenteras förslag på förebyggande insatser
Vem lyssnar vi på i debatten om problemen i fattiga och eftersatta bostadsområden?
No full textSå kallade utsatta bostadsområden har fått stort utrymme i den politiska och offentliga debatten i Sverige under senare år. Ofta gäller det bostadsområden som byggdes i anslutning till miljonprogrammet i Sverige under åren 1965–1975. Områdena brottas med stora sociala problem som arbetslöshet, segregation, invandring och utanförskap och en omfattande kriminalitet med gängskjutningar. De mörka beskrivningarna riskerar att stigmatisera områdena. Texten tar sin utgångspunkt i en undersökning i Londonstadsdelen Tower Hamlets där forskare har arbetat med medborgarpaneler för att försöka bryta stigmatiseringen och påtalar vikten av strukturella åtgärder för att komma till rätta med de bakomliggande problemen
Forskning kring ett struktur- och förändringsprogram för ekonomi i balans: lyckades programmet eller inte?
No full textWhen national or local healthcare systems face economic hardship, decision-makers may have to take action quickly to improve the economy. One example is the comprehensive Restructuring program in Region Dalarna (2015-2019) followed by health services researchers from Uppsala University. Whether it was successful or not may be answered from different perspectives. That it was possible to decide on such a comprehensive program can be regarded as a process success, even if parts of the process were questioned. The results also indicate operational success as large parts of the program were implemented. However, the outcome success is more uncertain as evaluations indicate that the financial savings target was not reached. The political success is also not unequivocal, although confidence in the local healthcare system increased among the public during the period.När nationella eller lokala hälso- och sjukvårdsystem utsätts för ekonomisk press kan åtgärder snabbt behöva sättas in för att åstadkomma ekonomi i balans. Ett exempel är det omfattande struktur- och förändringsprogram som genomfördes i Region Dalarna under 2015-2017 och som följts av hälso- och sjukvårdsforskare vid Uppsala universitet. Huruvida programmet blev lyckat eller inte kan besvaras utifrån olika perspektiv. Att det var möjligt att fatta beslut om ett så omfattande program kan betraktas som en processframgång, även om delar av processen ifrågasattes. Resultaten tyder också på operativ framgång eftersom stora delar av programmet implementerades. Dock är resultatframgången mer oviss eftersom utvärderingar tyder på att de ekonomiska målen inte nåddes. Den politiska framgången är inte heller entydig, även om förtroendet för hälso- och sjukvården ökade bland allmänheten åren då programmet pågick