Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
The motives and ethical justifiability of treating patients with Borderline Personality Disorder under compulsory care
No full textSyftet med denna avhandling är att:1) undersöka psykiatrikers motiv till att tvångsvårda patienter med borderline personlighetssyndrom (BPD) i psykiatrisk heldygnsvård, 2) efterfråga slutenvårds-personals erfarenheter av att tvångsvårda patienter med BPD och deras förslag till hur användandet av tvångsvård kan minska,3) etiskt överväga om eller när tvångsvård är motiverad för patienter med BPD, och därigenom ge etisk vägledning till psykiatriker när de beslutar om sådan vård.
Skärmtidseffekter på ungdomars psykiska hälsa
No full textDepression och ångest är ledande orsaker till ohälsa bland unga i Europa, och självmord är den vanligaste dödsorsaken bland svenska ungdomar. Användning av digitala medier kopplas ofta till psykisk ohälsa, men de kausala sambanden är fortfarande oklara. Denna avhandling undersökte hur ungdomars skärmtid på fritiden kan öka depressiva symtom, utifrån ett ’Displacement-ramverk’
Att samvärka fram en nationell organisation för hälsofrämjande systemomställning: Att skapa evidensbaserad förändring genom samverkan och påverkan
No full textDespite strong evidence for the societal value of prevention, Sweden remains primarily organized to manage ill health once it has already occurred. To meet future public health challenges, a systemic shift is needed in which health promotion and preventive action become integral to societal planning. In this article, we reflect on the work of “Ett Friskare Sverige,” a pilot study aimed at facilitating the emergence of a new national organization for coordinated prevention. Drawing on our experiences, we discuss what academia can contribute in translating evidence into action, and how collaboration can serve as a lever for change.Trots stark evidens för det samhälleliga värdet av prevention, är Sverige främst organiserat för att hantera ohälsa när den redan uppstått. För att möta framtidens folkhälsoutmaningar krävs en systemomställning där hälsofrämjande och förebyggande arbete blir en självklar del av samhällsplaneringen. I denna artikel reflekterar vi över arbetet med ”Ett Friskare Sverige”; en förstudie som syftade till att “doula” fram en ny nationell organisation för samordnad prevention. Genom våra erfarenheter diskuterar vi vad akademin kan bidra med när det gäller att översätta evidens till handling, och hur samverkan är en hävstång för förändring
Call for Paper: Kvinnliga pionjärer: Artikelserie om Kvinnliga pionjärer inom bland annat socialmedicin, folkhälsoarbete och socialt arbete
No full textSocialmedicinen som medicinsk praktik är betydligt äldre än själva ordet socialmedicin, som först såg dagens ljus i svenska språket i början av 1920-talet, då Socialmedicinsk tidskrift startade. I den socialmedicinska historieskrivningen – liksom i många andra discipliners historiska dokument – är det dock glest med kvinnor. Med detta Call for Papers vill vi lyfta förebilder som varit av betydelse för framväxten av vårt svenska samhälle och välkomnar artiklar om dessa pionjärer
Laika 13 och generation Alpha – några tankar om AI och cybernetisk ohälsa
No full textThe purpose of the article has been to highlight and critically discuss the AI project Laika 13 and its connection to generation Alpha. Within this purpose, similarities and differences have been discussed between Laika 13, as interactive intellect, and generation Alpha as analog intellect. More precisely, different views of life have been highlighted and problematized regarding both this interactive project, and from an AI perspective in a general sense. Although great similarities have been demonstrated, there is a crucial difference that lies in this interactive project. Laika 13 is precisely an interactive intellect, which should not be humanized by pulling too big gears on the life values shared with generation Alpha.Syftet med artikeln har varit att belysa och att kritiskt diskutera AI-projektet Laika 13 och dess koppling till generation Alpha. Inom detta syfte har likheter och olikheter diskuterats mellan Laika 13, som interaktivt intellekt, och generation Alpha som analogt intellekt. Mer precist har olika livsväderingar lyfts fram och problematiserats med hänsyn taget till både till detta interaktiva projekt, och utifrån ett AI perspektivet i generell mening. Även om det påvisats stora likheter finns en avgörande olikhet som ligger i detta interaktiva projekt. Laika 13 är just ett interaktivt intellekt, som inte bör förmänskligas genom att dra för stora växlar på de livsvärderingar som delas med generation Alpha
Stor variation i vårdkvaliteten för sköra äldre personer: En nationell tvärsnittsstudie baserad på Senior Alert kvalitetsregister
No full textBackground/Objectives: Senior Alert (SA) is a Swedish quality register aiming to prevent falls, bladder dysfunction, pressure ulcers, malnutrition, and poor oral health in people aged 65+. Adherence to SA varies across municipalities. This study explored whether differences in compliance to full care-process relates to demographic, eco-nomic, staffing, or political factors using official statistics.Methods: Ten municipalities with high and ten with low compliance were mutually compared and compared to a reference group of 262 municipalities.Results: High-compliance municipalities differed clearly from both low-compliance municipalities and the reference group. Low-compliance municipalities showed no significant differences from the reference group. No group differences were found in care costs, staffing, or political governance.Conclusion: High compliance may be linked to social stability, supporting improved care quality. However, the cross-sectional design limits causal conclusions.Bakgrund/Syfte: Senior Alert (SA) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förebygga fall, blåsdysfunktion, trycksår, undernäring, samt dålig munhälsa bland personer 65 år och äldre. Följsamheten till SA:s vårdprocess varierar mellan kommuner. Studien undersökte om skillnader i följsamhet till samtliga delar av den vårdpreventiva processen kan relateras till demografiska, ekonomiska, personalrelaterade eller politiska karakteristika baserat officiell statistik.Metod: Tio kommuner med hög och tio med låg följsamhet jämfördes sinsemellan samt med en referensgrupp av 262 kommuner.Resultat: Kommuner med hög följsamhet skilde sig tydligt från både låg-följsamhetskommunerna och referensgruppen. Kommuner med låg följsamhet uppvisade inga signifikanta skillnader jämfört med referensgruppen. Inga skillnader hittades mellan grupper avseende vårdkostnader, personalresurser eller politisk styrning.Slutsats: En teori är att hög följsamhet kan associeras med social stabilitet i kommunen. Studiens tvärsnitts design begränsar dock möjligheten att dra kausala slutsatser
Handbok i forskningspraktik – vägar till kunskap och visdom
No full textAtt bedriva forskning och forskningspraktik är ett livslångt lärande. Det finns inga genvägar utan forskningsinsatser består av mycket arbete och långsiktighet. Det finns många som har erfarenhet av forskarutbildning och forskning i praktiken inom flera olika fält och vetenskapliga ämnesområden. I boken Att börja forska. Inom medicin och hälsa delar forskaren Jonas F. Ludvigsson med sig av sina erfarenheter inifrån forskningen
En alternativmedicinsk kontrovers: Recension av boken Lex THX
No full textRecenserad bok: Lex THXFörfattare: Maria Josephsson. Förlag: Norstedt, 2022, Stockholm
Den materiella medicinhistorien
No full textThis article explores the history of medicine through a materiality-based perspective, focusing on how medical knowledge has been produced, circulated, and legitimized through objects, collections, and practices. Drawing on the medical historical collections of the Karolinska Institutet and the work of the unit Medical History and Cultural Heritage (MHK), the study highlights the close relationship between material culture and knowledge production. Three thematic areas are examined: the materiality and mediality of medical knowledge, anatomical and anthropological collections within global networks, and pharmaceutical research in relation to non-European knowledge traditions. Together, these themes reveal how collections functioned as epistemic tools shaped by global exchanges, power structures, and the production of knowledge itself. The article argues that studying material remains—such as instruments, specimens, and visual media—offers critical insights into the social, political, and ethical dimensions of medical science, both historically and in contemporary debates on provenance, restitution, and global knowledge circulation.Artikeln presenterar medicinhistorisk forskning som tar fasta på materialiteten i hur medicinsk kunskap historiskt har producerats, cirkulerats och legitimerats genom föremål, samlingar och praktiker. Utgångspunkten är Karolinska Institutets medicinhistoriska samlingar och den verksamhet som bedrivs vid Medicinens historia och kulturarv (MHK). Genom tre tematiska nedslag – medicinsk kunskaps materialitet och medialitet, anatomiska och antropologiska samlingars globala nätverk, samt läkemedelsforskningens relation till icke-europeiska kunskapstraditioner – analyseras hur materiella lämningar ger ingångar till globala kunskapsutbyten, maktförhållanden och kunskapens villkor. Studien visar hur samlingspraktiker varit centrala för medicinsk epistemologi, diagnostik och undervisning, men också hur de är sammanflätade med kolonialism, rasforskning och exploatering. Ett materialitetsperspektiv möjliggör nya tolkningar av medicinsk och vetenskaplig kunskapsbildning, samt bidrar till aktuella diskussioner om etik, proveniens och repatriering
Medicinsk etik: Att orientera sig bland etiska värden och normer i det medicinska och i det mänskliga
No full textHow should we prioritize healthcare resources? How much responsibility should be placed on the individual for their health and healthcare? How should we best manage AI in healthcare? These types of questions are raised within medical ethics, which has increasingly integrated empirical studies in the critical discussion of various answers to these questions in health care. This article briefly describes how the field has developed, how it relates to more descriptive approaches, and what role medical ethics may play in the future.Hur bör vi prioritera vårdens resurser? Hur stort ansvar bör läggas på individen för dennes hälsa och sjukvård? Hur hanterar vi rimligast artificiell intelligens (AI) inom vården? Den här typen av frågor ställs inom medicinsk etik, som har kommit att mer och mer integrera empiriska studier i en kritisk diskussion av dessa frågor. I den här artikeln beskrivs kort hur området vuxit fram, hur det förhåller sig till mer deskriptiva ansatser och vilken roll den medicinska etiken kan spela för hälso- och sjukvården i framtiden