Socialmedicinsk tidskrift (smt)
Not a member yet
5338 research outputs found
Sort by
Praktikrelevant forskningsbaserad utbildning i skärningspunkten mellan hälsoekonomi, policy och ledarskap
No full textThe paper presents the Master's Program in Health Economics, Policy, and Management (HEPM Program) at the Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME) at Karolinska Institutet (KI). Through selected examples of master theses, it illustrates how the program fosters evidence-based thinking in health economics, policy, and management by educating and training future decision-makers.
The theses demonstrate the application of different methods, including qualitative methods, budget impact analyses, and health economic evaluations, to assess a range of healthcare technologies and health care resource utilization. Together, they contribute to a deeper understanding of healthcare prioritization, cost-effectiveness, hospital productivity, and budget consequences.
Although representing a limited sample, these theses reflect methodological breadth and practical relevance, offering valuable insights to support informed decision-making aimed at improving health outcomes within constrained healthcare budgets.Denna artikel presenterar masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management (HEPM) vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska Institutet (KI). Genom utvalda exempel på masteruppsatser illustreras hur programmet främjar evidensbaserat tänkande inom hälsoekonomi, policy och ledarskap genom att utbilda framtidens beslutsfattare. Uppsatserna visar på användningen av olika metoder, inklusive kvalitativa metoder, budgetpåverkansanalyser och hälsoekonomiska utvärderingar, för att bedöma olika hälso- och sjukvårdsteknologier. Tillsammans bidrar de till en fördjupad förståelse av prioriteringar inom sjukvården, kostnadseffektivitet, produktivitet på sjukhusavdelningar och budgetmässiga konsekvenser.Trots att de representerar ett begränsat urval, speglar uppsatserna metodologisk bredd och praktisk relevans, och erbjuder värdefulla insikter som kan stödja informerade beslut för att förbättra hälsoutfall inom ramen för begränsade sjukvårdsbudgetar
Sexualundervisning i skolan – tre kvinnor gjorde att Sverige blev bäst i klassen
No full textThe first female medical doctor in Sweden started public sexual education for girls in 1897 despite warnings and threats. This brave initiative was further developed by Elise Ottesen Jensen, world famous discussant for free abortion. A school nurse in Stockholm fulfilled the sexual education initiative as a beacon for others until it was stated as a formal and mandatory assignment for teachers in 1955. Sweden is world-leading in developing techniques and content according to changing assignment requirements. A general assignment is to meet the schoolchildren’s ideas with evidence-based initiatives in rapidly changing prerequisites.Sveriges första kvinnliga läkare startade sexualundervisning för skolflickor 1897, trots varningar och hot. Denna modiga insats följdes upp av Elise Ottesen Jensen, välkänd förkämpe för fri abort. En skolsköterska i Stockholm fullföljde sexualundervisningen fram tills den blev en officiell uppgift för lärare 1955. Sverige har fortsatt att vara i ledningen i hela världen för sexualundervisningen i världen vad gäller både innehåll och pedagogik i relation till föränderliga förutsättningar. Utmaningen blir att anpassa utbildningen med evidensbaserad kunskap till de ungas behov när förutsättningarna förändras
Existentiella samtal i skolan - en källa till konflikter eller till ökad förståelse?
No full textThe purpose of the study was to explore students’ experiences of regular classroom discussions on existential themes, and to investigate how such dialogues affect their interpersonal relationships. The study was conducted in two phases: in 2020 and in 2021–2022 at a non- confessional school among children in grade 5. The results from the 29 semi-structural interviews and the oral evaluation with the teacher highlight how the students experienced the teaching and the school situation in different ways but also the importance of regular discussions about existential themes for a deeper understanding, and for developing a trustful climate among children. The results also reflect the central role that adults have in children’s opportunities to understand different opinions. Implementing existential discussions with support from teachers in school might serve as one of the tools to prevent conflicts between students.Syftet med studien var att undersöka hur regelbundna samtal om existentiella teman i skolan upplevs och hur samtalen inverkar på barnens relationer. Studien genomfördes i två omgångar; 2020 och 2021-2022 bland barn i åk 5 på en icke konfessionell skola. Tillsammans med ansvarig lärare arbetade eleverna med existentiella teman tre lektioner i veckan under 13 veckor. Resultaten från de 29 semistrukturerade intervjuerna och den muntliga utvärderingen med läraren belyser hur eleverna upplevde undervisningen och skolsituationen på olika sätt men också att regelbundna samtal om existentiella teman fördjupade förståelsen mellan barnen och därmed bidrog till en ökad tillit. Resultaten speglar den centrala roll som vuxna har för barnens möjligheter att förstå varandra. Att genomföra existentiella samtal med stöd av lärare i skolan kan således fungera som ett verktyg för att förebygga missförstånd och konflikter
När tystnaden är farligare än bullret: En bild av svensk medias blinda fläckar
No full textEn aktuell genomgång av det Svenska Mediearkivet Retriever från de fyra första månaderna 2025 bygger på 93 sökord valda inom sju olika ämnesområden. Resultaten visar ett medieklimat där vissa frågor får ett öronbedövande utrymme, medan andra knappt får viska. Det är kanske ingen överraskning att ”Ekonomi” och ”EU” toppar listan, men att ”Trump” omnämnts över 57 000 gånger, 475 gånger per dag eller 150 gånger så ofta som ”Antibiotikaresistens”, 65 gånger så ofta som ”mental hälsa”, 56 gånger så ofta som ”svält” och 25 gånger så ofta som ”solidaritet” – borde få oss att höja på ögonbrynen. Det är dags att tala om vad vi inte talar om – innan priset blir för högt
Försvars- och krisinsatsvilja hos personer med utländsk bakgrund – hot eller möjlighet?
No full textThe study examines willingness to contribute to national defense and civil crisis response among individuals with a foreign background in Sweden, drawing on a nationally representative survey conducted in 2022. The findings show that individuals with a foreign background - whether born abroad themselves or born in Sweden to two foreign-born parents - display levels of willingness to contribute in situations of crisis or war that are in pair with those of the rest of the population. No significant differences emerge in defense willingness, crisis response willingness, or in key underlying variables commonly highlighted in the literature, such as national pride and democratic resilience. However, individuals with a foreign background differ on other potentially relevant variables: they report lower levels of social trust and hold more restrictive views on reproductive freedoms, patterns that align with international value trends. The study argues that individuals with a foreign background constitute an important resource for Swedish civil preparedness, and that broad claims questioning their defense willingness lack clear empirical support.Studien analyserar försvars- och krisinsatsvilja hos personer med utländsk bakgrund i Sverige, baserat på en riksrepresentativ enkät från 2022. Resultaten visar att personer med utländsk bakgrund - antingen själva födda i ett annat land eller födda i Sverige av två föräldrar från andra länder - uppvisar lika hög vilja att bidra vid kris och krig som övriga befolkningen. Det finns inte några signifikanta skillnader i vare sig försvarsvilja, krisinsatsvilja, eller sådana bakomliggande variabler som i forskningen ses som centrala: nationell stolthet och demokratisk resiliens. Däremot återfinns bland personer med utländsk bakgrund andra värden när det gäller andra möjligt centrala variabler: gruppen har lägre social tillit och mer restriktiva värderingar kring reproduktiva friheter, vilket ligger i linje med internationella värderingsmönster. Studien argumenterar för att personer med utländsk bakgrund utgör en viktig resurs för svensk beredskap och att generaliserande påståenden om bristande försvarsvilja hos personer med utländsk bakgrund saknar tydligt empiriskt stöd
Chefshälsa för fysiskt aktiva arbetsplatser
No full textChefhälsa för fysiskt aktiva arbetsplatser (Health for Physically Active Workplaces) is a unique book about what needs to be considered in order for the workplace to become an arena for increased physical activity. Its conclusions are not revolutionary (we already know that exercise is good for us), but it is useful. If you, as a manager, are only going to read one book about health and physical activity at work, this is the one.
The book is suitable for:
Managers at all levels who want to increase physical activity among their employees.
HR departments that are developing new health programs.
Occupational health services that want a basis for how to support customers in introducing physical activity in the workplace.Recenserad bok: Chefshälsa för fysiskt aktiva arbetsplatser. Författare: Erland Colliander och Carl Johan Sundberg. Studentlitteratur, Lund, 2022
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention: Kunskapsutveckling och innovation för effektiv suicidprevention
No full textThe National Centre for Suicide Research and Prevention (NASP) plays an important role in Sweden’s efforts to prevent suicide. Through interdisciplinary research, education, policy development, and international collaboration as a WHO Collaborating Centre, NASP contributes to the advancement of evidence-based strategies for suicide prevention. NASP’s work exemplifies how medical research can be integrated with social sciences and technology to address complex public health challenges. The centre is primarily focused on reducing death by suicide and, more broadly, the burden of suicide in Sweden. The expertise at NASP encompasses a wide range of profiles, spanning from public health to psychiatry, psychology, molecular biology, social sciences and anthropology.Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) spelar en viktig roll i Sveriges arbete med att förebygga självmord. Genom tvärvetenskaplig forskning, utbildning, policyutveckling och internationellt samarbete, som till exempel NASP:s roll som samarbetscentrum för Världshälsoorganisationen (WHO), bidrar NASP till att utveckla evidensbaserade strategier för suicidprevention. NASP:s arbete exemplifierar hur medicinsk forskning kan integreras med samhällsvetenskap och teknologi för att möta komplexa folkhälsoutmaningar. Centrumet är unik genom sin interdisciplinära ansats med ett primärt fokus på att minska suicid och den bredare suicidbördan i Sverige. Kompetensen inom NASP spänner över flera områden, från folkhälsa, psykiatri och psykologi till molekylärbiologi, samhällsvetenskap och antropologi
Fatta beslut och agera: Ett forskningsprogram om att omfamna komplexiteten i implementering för att minska hälsoklyftor
No full textPublic health interventions rarely reach those most in need. This is an implementation challenge that risks inadvertently widening health inequalities. This article focuses on implementation challenges that arise when knowledge about the determinants of health is translated into practical actions to improve public health. It presents the research programme “Make Decisions and Act: Embracing the Complexity of Implementation to Reduce Health Inequalities,” which aims to explore knowledge gaps related to implementation challenges in decision-making and the practical delivery of structural, preventive, and health-promoting interventions, as well as their consequences for health equity. The programme’s contribution lies in illustrating how expertise in public health, political science, and implementation science—combined with multiple methodological approaches—can be integrated with the aim of identifying ways to overcome barriers in efforts to reduce health inequalities between different social groups.Insatser för folkhälsa når sällan de mest behövande. Detta är en implementeringsutmaning som riskerar att oavsiktligt leda till ökade hälsoklyftor. Forskningsprogrammet ”Fatta beslut och agera: att omfamna komplexiteten i implementering för att minska hälsoklyftor” syftar till att utforska kunskapsluckor kring beslutsfattande och praktiskt genomförande av strukturella samt preventiva och hälsofrämjande insatser. Programmets bidrag ligger i att kombinera expertis inom folkhälsa, statsvetenskap och implementeringsvetenskap och multipla metoder, med målet att identifiera sätt att överbrygga hinder i arbetet för att minska hälsoklyftor mellan olika samhällsgrupper.
Socialsekreterare inom äldreomsorgen och professionaliseringen inom socialt arbete: En enkätstudie om en titulaturförändring
No full textThis study explores social workers’ experiences of a title change during the period 2022-2023 within elder care services in the City of Gothenburg. The aim is to examine how the change is perceived in relation to professionalization and what social workers wish to engage more with in their professional roles. A web-based survey was completed by 76 social workers. The social workers call for conditions that enable more preventive, relationship-based, and knowledge-based practice. The study highlights the need for further research on the structural and professional conditions that enable social workers to effectively plan and implement preventive interventions.Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelser av en titulaturförändring under perioden 2022–2023 inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet är att belysa hur förändringen uppfattas i relation till professionalisering och vad socialsekreterarna önskar göra mer av i sin yrkesroll. En webbaserad enkät besvarades av 76 socialsekreterare. Resultaten visar att titulaturförändringen upplevs som viktig för yrkets status, men uppskattas ha begränsad betydelse för de äldre personerna. Socialsekreterarna efterfrågar förutsättningar för ett mer förebyggande, relationsnära och kunskapsbaserat arbete. Studien pekar på behovet av mer forskning om vilka strukturella och yrkesmässiga förutsättningar som gör det möjligt för socialsekreterare att effektivt planera och genomföra förebyggande insatser
Postcovid: En diagnos i ett epistemologiskt spänningsfält
Full text linkAt the onset of the COVID-19 pandemic, it became clear that some individuals experienced lingering symptoms after the infection, such as fatigue. This condition, known as post COVID-19 condition, is defined by WHO as persistent or new symptoms three months after the initial infection, lasting for at least two months, and not attributable to another diagnosis. Hence, the definition is very broad and the fact that there is an identification of 200 post COVID symptoms highlights its complex symptomatology. This article examines how post COVID is interpreted by different stakeholders, analyzed through the perspective of sociology of diagnosis and post COVID as a boundary object. Thirty-six experts were interviewed and our results show epistemological tensions regarding the diagnosis’s epidemiology, etiology, treatment, and symptom expression.Tidigt i coronapandemin stod det klart att vissa personer hade kvarstående symptom efter infektionen, så som fatigue och andnöd, vilket så småningom kom att bli en egen diagnos kallad postcovid. I Världshälsoorganisationens definition av postcovid framhålls att symtomen ska finnas kvar tre månader efter initial covid-19-infektion, de ska ha varat i minst två månader och symptomen ska inte kunna förklaras av annan diagnos. Definition är mycket vid och över 200 symptom kopplas till postcovid vilket synliggör dess komplexa symptombild. Den här artikeln tar avstamp i diagnosens sociologi och analyserar postcovid som ett gränsobjekt, i syfte att undersöka hur postcovid tolkas av olika aktörer. 36 personer har deltagit i expertintervjuer och våra resultat visar på epistemologiska spänningar kring diagnosens epidemiologi, etiologi, behandling och symptomuttryck