Linnaeus University
Not a member yet
43313 research outputs found
Sort by
Sustainability Reporting for small and medium-sized enterprises : A study on the growing influence of the EU
No full textHållbarhetsredovisning är en central fråga i dagens samhälle, där företag förväntas ta ansvar för sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av sin verksamhet. Enligt svensk lag är stora företag skyldiga att rapportera om hållbarhet, medan små och medelstora företag (SMF) är undantagna från dessa krav. Trots detta väljer många SMF att frivilligt upprätta hållbarhetsrapporter. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i legitimitets- och intressentteorin, undersöka skälen till att SMF frivilligt planerar eller väljer att hållbarhetsredovisa samt hur EU:s nya standarder för hållbarhetsredovisning kan påverka deras beslut. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem icke börsnoterade SMF. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk metod för att identifiera företagens prioriteringar i sin hållbarhetsredovisning, varför de genomför eller planerar att genomföra hållbarhetsredovisning samt hur externa faktorer, inklusive EU, påverkar deras beslut. Resultaten visar att miljömässiga aspekter är mest framträdande bland SMF, vilket kan kopplas till en hög efterfrågan på miljörelaterad information från intressenter. Samtidigt får sociala aspekter större uppmärksamhet bland företag som planerar att följa EU:s nya standarder. Företagen framhåller dock utmaningar i att prioritera hållbara alternativ när dessa påverkar den ekonomiska lönsamheten negativt. Samtidigt identifierades exempel där hållbarhetsarbete kan förenas med ekonomiska fördelar. Vidare står SMF inför betydande utmaningar i sin hållbarhetsredovisning, särskilt i en tid då området genomgår stora förändringar. EU:s framväxande roll som standardgivare för hållbarhetsredovisning skapar både möjligheter och osäkerhet. Företagen uttrycker ett tydligt behov av en gemensam standard för att minska komplexiteten och skapa rättvisa villkor. Detta understryker EU:s potentiella betydelse som en nyckelaktör i utvecklingen av hållbarhetsredovisning framöver.Sustainability reporting is a central issue in contemporary society, where companies are expected to take responsibility in social, economic and environmental areas of their operations. While Swedish law mandates large companies to report on sustainability, small and medium-sized enterprises (SMEs) are not subject to the same legal requirements. Nevertheless, many SMEs choose to voluntarily produce sustainability reports. This study aims, based on legitimacy and stakeholder theory, to investigate the reasons why SMEs plan or choose to report on sustainability as well as how the EU's new standards for sustainability reporting may influence their decisions. This research examines qualitative interviews with five unlisted SMEs. These interviews are analysed using a thematic method to identify what these companies prioritise in their sustainability reporting, why they implement or plan to implement sustainability reporting, and how external factors, including the EU, influence their decisions. The results show that environmental aspects of sustainability reporting are primarily emphasised by these SMEs due to high demand from their stakeholders for environmental information. Companies highlight challenges in adopting environmentally sustainable alternatives due to concerns of negative impact on financial profitability. However, examples were identified through this study showing environmental work can reap financial benefits. Social aspects of sustainability reporting are receiving greater attention among companies planning to comply with the new EU standards. Furthermore, SMEs report significant challenges in their sustainability reporting in this time where the field is undergoing major changes. The EU’s emerging role in setting standards for sustainability reporting creates both opportunities and uncertainties for SMEs. Companies express a clear need for this common standard to reduce complexity and create a level playing field, underlining the EU’s importance as a key player in the development of effective sustainability reporting going forward
Barns fysiska aktivitet i förskolans utemiljö : En kvalitativ studie om förskollärares strategier och perspektiv för att främja barns fysiska aktivitet
No full textSyftet med studien är att synliggöra förskollärares perspektiv och strategier för att främja barns fysiska aktivitet i utemiljön. En kvalitativ metod används med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Tre av förskollärarna arbetar på en förskola med traditionell pedagogik och tre arbetar på förskola med uteprofil, varav en av dessa arbetar med uteprofil på en förskolebuss. Fysisk aktivitet är ett aktuellt område då stillasittandet hos barn ökar vilket kan ge negativa följder. Förskollärare bär på ett ansvar att uppmuntra och främja barnens fysiska aktivitet. Studiens resultat analyseras utifrån de teoretiska begreppen modellinlärning, self-efficacy och mediering. Resultatet visar flera fördelaktiga aspekter med fysisk aktivitet utomhus såsom stora och fria ytor. Samtidigt framkommer det utmaningar i form av exempelvis väderförhållanden. Förskollärarna lyfter att deras inställning och engagemang till fysisk aktivitet är betydelsefull och har en inverkan på barnen. Är förskollärarna positiva och engagerade resulterar det i att barnen tar efter detta. Resultatet lyfter att förskolegårdens utformning är viktigt men förskollärarna ser antingen gården som främjande eller begränsande av den fysiska aktiviteten. Förskollärarna uttrycker att användningen av närmiljön i form av skogen eller lekplatser är betydande. Under diskussionen sätts resultaten i relation till tidigare forskning. Studiens metodval, genomförande, trovärdighet samt intervjuernas och observationernas upplägg är något som även diskuteras. Studien har medfört implikationer för den pedagogiska verksamheten i form av att förskollärares inställning och engagemang är avgörande gällande hur barn uppmuntras och själva ser på fysisk aktivitet.
Methyl jasmonate spray for the protection of broad-leaf trees against oomycete and fungal pathogens
No full textMethyl jasmonate (MeJA) is a volatile hormone produced by plants in response to stress. Exogenous application of MeJA enhances resistance to pathogens in conifers, but little is known if resistance is also enhanced in broad-leaf trees. This article reports on five independent experiments carried out to determine the preventive and curative effects of MeJA spray in broad-leaf trees in response to relevant pathogens. In Castanea sativa seedlings, preventive MeJA spray at 1 mM was the most effective dose against Phytophthora cinnamomi, and protection lasted one year. For Quercus ilex and Q. suber seedlings, double spray of MeJA at 0.2 mM, before and after inoculation, and single spray of MeJA at 1 mM before inoculation were the most effective treatments against P. cinnamomi, respectively. MeJA spray had no effect on the mycorrhization of plants. Quercus robur and Fraxinus excelsior plants were sprayed with 0, 0.2, 1, 5 and 10 mM MeJA, before and after Phytophthora plurivora infection, but no protection was observed. Finally, Ulmus minor trees were sprayed at 1 and 10 mM MeJA, and protection against Ophiostoma novo-ulmi was dose- and genotype-dependent. It is concluded that MeJA spray can induce resistance in broad-leaf trees against widespread and highly virulent pathogens, but the effect may vary depending on the tree species and pathogen combination. Protection of broad-leaf trees could be obtained only if the appropriate dose and timing is used
Hybrida läraktiviteter för att främja sexåringars meningsskapande
No full textI artikeln undersöks hur elever positionerar sig och vilka kompetenser de använder i skapandet av digitala animationer i hybrida läraktiviteter. Syftet är att bidra med kunskap om centrala utgångspunkter för design av undervisning som innefattar hybrida läraktiviteter. Data består av videoobservationer av elever som tillsammans skapar digitala animationer i svenska, matematik och kemi. Studien tar utgångspunkt i det teoretiska perspektivet Design för Lärande, där undervisning och lärande betraktas som en form av multimodal design. Multimodal interaktionsanalys används för att analysera elevernas handlingar. Resultatet visar att eleverna använder tre kompetenser i de hybrida läraktiviteterna; digital kompetens, social kompetens och ämneskompetens. Utifrån hur kunniga och delaktiga eleverna är framträder fem olika positioneringar: kapten, guide, utforskare, missnöjd passagerare och passagerare. I artikeln diskuteras hur de olika positioneringarna och kompetenserna förhåller sig till och varandra och samverkar i hybrida läraktiviteter, samt vad lärare kan fokusera på i sin design av undervisning med digitala verktyg. In this article, the focus is on how students position themselves and what competencies they use when creating digital animations. The aim is to contribute with knowledge about important aspects for designing teaching that includes hybrid learning activities. The data consists of video observations of pupils' collaborative creation of digital animations in Swedish, Mathematics, and Chemistry. Multimodal interaction analysis was applied to analyze the pupils' actions. The study is theoretically framed by Design for Learning, where both teaching and learning are viewed as a form of multimodal design. The results showed five different positionings: captain, guide, explorer, dissatisfied passenger, and passenger. Three different competencies that pupils used in the hybrid learning activities were identified: digital, social, and subject competence. How the different positions and competencies relate to and interact with each other in hybrid learning activities were discussed, as well as what teachers can focus on in their design for learning.
Freedom of religion at the workplace : a study using discourse analytical theories on how freedom of religion is presented in court opinions
No full textThe purpose with this study is to investigate the boundary between veiled Muslim women’s freedom of religion and the employer’s right to maintain neutrality in the workplace. The study will therefore answer the following two research questions: How are the courts’ arguments represented in judgments about freedom of religion and neutrality? In what way does workplace neutrality serve as a means to address and problematize the veil as a religious symbol? To answer the research questions, critical discourse analysis is usedas an inspiration to identify the underlying power structures that may influence the construction of freedom of religion and neutrality in the workplace and how these are constructed. The study shows that the courts and employers uphold the established discourses in society for the sake of security, to protect themselves, their values and customer relations. In this context, the veil is often interpreted as a symbol of deviation that conflicts with the secular norms these institutions aim to preserve. This interpretation supports policies that limit visible religious expressions, reinforcing the idea of neutrality in public and professional spaces
Digital competence and digital equity in after-school care : A qualitative study on after-school teachers perspective of what´s important for promoting students' digital competence.
No full textDet digitaliserade samhället ställer högre krav på digital kompetens och därmed har fritidshem och skola en viktig uppgift att utveckla elevers digitala kompetens. Trots detta har det visat sig finnas stor variation i hur undervisningen genomförs i landet och att detta påverkas av fritidshemmens förutsättningar och fritidslärares inställning. Syftet med denna studie är att synliggöra vad fritidslärare anser är viktigt för att ge eleverna möjlighet att utveckla digital kompetens och hur fritidslärare arbetar för att främja digital likvärdighet. Denna kvalitativa intervjustudie är baserad på semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidslärare som arbetar på olika fritidshem inom närliggande kommuner. I studiens resultat framhålls vikten av att fritidslärare är närvarande i elevernas digitala aktiviteter, samt att gemensamt lärande är betydelsefullt för att främja utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Fritidslärares egna digitala kompetens framstår också som en viktig faktor för att kunna främja elevernas digitala färdigheter. Resultatet visar även att samverkan med vårdnadshavare kan bidra till en ökad förståelse för undervisningens syfte och innehåll. Dokumentation och varierande användningstider framhålls som strategier för att främja digital likvärdighet. En slutsats från studien är att tillgång till digitala verktyg är avgörande för att uppnå digital likvärdighet på fritidshemmet. Studien belyser också vikten av fritidshemmets kompensatoriska roll och lyfter viktiga strategier som kan bidra till att stärka alla elevers digitala kompetens. En sammantagen slutsats är därför att fritidslärare behöver planera sin undervisning så att alla elever kan få möjlighet att utveckla digital kompetens efter deras behov och förutsättningar. Genom att identifiera och analysera strategier och faktorer som främjar undervisningen, bidrar denna studie med värdefulla insikter för fritidslärare i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens.
Play´s path to freedom : A qualitative study of children´s free play in the outdoor environment of the leisure center
No full textSyftet med studien har varit att undersöka hur fritidshemsbarn upplever sina lekmöjligheter i fritidshemmets utomhusmiljö samt fritidshemslärares upplevelser av barns möjligheter till fri lek i fritidshemmets utomhusmiljö. Det för att se om utomhusmiljön skulle kunna nyttjas och utofrmas på ett specifikt vis för att möjliggöra barns fria lek och bidra till barns rätt till lek. För studien har en fenomenologisk ansats använts. Studiens teoretiska utgångspunkt för att tolka insamlad empiri har varit barndomssociologin där de centrala begreppen, barns perspektiv och barnperspektivet, har använts i analysprocessen. Semistrukturerade intervjuer användes i form av samtalspromenader i fritidshemmets utomhusmiljö. För att skapa en bred bild av de möjliggörande faktorerna genomfördes samtalspromenader med både fritidshemsbarn och fritidshemslärare, från två olika fritidshem. Resultatet visar att barns möjlighet till fri lek i fritidshemmets utomhusmiljö påverkas av flera omkringliggande faktorer och kan variera beroende på barns intresse och behov. Utifrån fritidshemsbarns och fritidshemslärares uppfattningar understryks både synen på lek, utomhusmiljöns utformning och tillgänglighet samt den sociala miljön som avgörande för i vilken utsträckning barns fria lek möjliggörs. Analysen visar att barns perspektiv och barnperspektivet i flera avseende är samstämmiga men att fritidshemslärarna inte alltid tar barns perspektiv utan ibland intar barnperspektivet, antingen omedvetet eller medvetet. Slutsatsen är att det finns en mängd aspekter att förhålla sig till för att skapa rätt förutsättningar för att möjliggöra barns fria lek i fritidshemmets utomhusmiljö. Då barns intresse och behov utgör grunden för leken bör även barnperspektivet möta barns perspektiv för att lekens möjliggörande egenskaper ska få högst prioritet.
Combining a dual teaching role in after-school programs : Opportunities, challenges and perceived success factors
No full textSyftet med studien var att identifiera upplevda framgångsfaktorer för lärare i fritidshem att bedriva sin yrkespraktik och kombinera de båda uppdragen inom fritidshem och skola. Det dubbla uppdraget för lärare i fritidshem innebär olika typer av undervisningsuppdrag. Det ena grundar sig i fritidshemspedagogik och dess fria praktiska lärande medan det andra grundar sig i skolans mål- och resultatstyrda undervisning. Uppdraget är komplext och de olika rollerna kan därför upplevas som splittrade. Begreppet yrkespraktik i denna studie syftar till hur lärare i fritidshem utför sitt yrke. Kunskap och exempel ges även i studien på hur lärare i fritidshem kan arbeta för att stärka sin yrkesidentitet. De metodologiska utgångspunkterna har varit en kvalitativ studie genom sex semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys har tillämpats. Social identitetsteori har använts som teoretiskt ramverk för att analysera resultatet. Studien visade att flera faktorer påverkade identitetsskapandet hos lärare i fritidshem. Exempel på faktorer var synen på sig själv och andra samt förutsättningar, stöd av ledning och möjlighet att kombinera fritidshemspedagogik i de båda uppdragen. Studien fann att en stark yrkesidentitet är grundläggande och byggs genom förebilder, erfarenhet och samlande av goda praktiker. Slutsatsen är att lärare i fritidshem genom erfarenhet kan stärka sin yrkesidentitet vilket hjälper dem att hitta sin egen väg att kombinera de båda uppdragen i fritidshem och skola. Studiens praktiska implikationer påvisar för lärare i fritidshem hur ett enande av yrkesrollen och ett möjliggörande av en mer positiv syn på det komplexa yrket kan utformas. Vår förhoppning är att studien kan höja kvalitet på fritidshemmet och sprida positivt tänkande i verksamheten. Ett välfungerande fritidshem med starka lärare bidrar också till att skapa trygghet och goda förutsättningar för eleverna såväl i fritidshem, skola och samhälle.
Vad gömmer sig bakom framsidan? : En undersökning av elevers bokval och läslust i årskurs 1
No full textInnovation hesitancy : exploring reluctance to digital innovation in the Swedish cultural sector
No full textIntroduction. This paper explores a challenge for any novel digital intervention: the hesitancy or reluctance among the designated user group.Purpose.The overall purpose is to better understand the hesitant reception of digital innovations through a specific case study. The aim is to further our understanding of resistance towards digital innovation as well as reflect upon the pro-innovation bias of digital development projects.Method. Multiple sources were combined: data collected within the case project and conducted document analysis of project documentation.Results.Labor and maintenance were the main reasons behind stakeholder hesitancy, as well as concerns regarding the hosting, funding, and local relevance of the proposed innovation. Conclusion. The assumption that digitization is inherently beneficial shaped the direction of the case project. Yet ongoing cultural changes and current adaptations must be understood to ensure a new digital solution is actually needed. As researchers we must pay enough attention to relevant local conditions by critically engaging with the innovation process of the project itself. This requires looking pass the pro-innovation bias. The virtual iConference 2025 took place from March 11 - 14, 2025 before the physical conference on March 18 - 22, 2025 at Indiana University, Bloomington, Indiana, US. Its host was the Indiana University Bloomington in the USInKuiS – Innovativt kulturentreprenörskap i samverkansforsknin