Publikationer från KTH
Not a member yet
57933 research outputs found
Sort by
Ersättning och arbetsförhållanden inom hemtjänsten – en jämförelse mellan en kommunal och en privat hemtjänstenhet i samma kommun
No full textTidigare forskning har visat att de så kallade ramfaktorerna (t ex ersättningssystem och riktlinjer efter politiska beslut) har påverkar förutsättningarna för hemtjänstens utförarenheter att få in tillräckliga intäkter, ha tillräcklig bemanning och kunna ge personalen tillräcklig kompetensutveckling (Målqvist m. fl., 2010; 2014 och 2015). Syftet med rapporten grundar sig på följande punkter: · Enhetschefers upplevelser av viktiga ramfaktorer som påverkar deras förutsättningar att kunna ge personalen goda arbetsförhållanden · Analysera skillnader och likheter i arbetsförhållanden mellan en privat och en kommunal utförarenhet inom samma stadsdel · Diskutera eventuella samband mellan arbetsförhållanden, ersättningssystem och de ramfaktorer som de intervjuade enhetscheferna lyfter Intervjuer med sex enhetschefer och en enkätundersökning genomfördes bland personalen hos 19 utförarenheter inom projektet ”Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden – identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag” (Forsman m.fl., 2020). Både enhetschefer och personal från de två utförarenheterna, de som är aktuella i denna rapport, ingick i den undersökningen. Enkätresultaten från samtliga utförarenheter finns även med i denna rapport, som referensgrupp (kallad hela gruppen). Vidare gjordes en statistisk undersökning för att få fram de svarsområden där skillnaderna mellan de två utförarenheterna var statistiskt signifikanta (dvs statistiskt säkerställda och inte berodde på slumpen). I intervjuerna med enhetscheferna ställdes två öppna frågor: 1. Vilka förutsättningar finns för att ge personalen goda arbetsförhållanden? 2. Vad ville cheferna göra för att förbättra arbetsförhållandena för personalen? I svaren framkom att vissa villkor i ersättningssystemet försvårade möjligheten att få tillräckliga intäkter i förhållande till personalens hela arbetstid. Ersättning gavs enbart när personal var hemma hos brukare (brukartid). Förflyttningstiden mellan brukarna ingick i ersättningen för brukartiden, medan bilersättning enbart gavs för landsbygd. Detta innebar att de utförarenheter som hade stora geografiska upptagningsområden utan landsbygd fick en hög andel förflyttningstid. Detta minskade möjligheten att täcka kostnaden för personalens arbetstid eftersom de kostade pengar även under förflyttningstiden. Timpriset för en hemtjänsttimme (brukartid) varierade år 2019 mellan 315 och 558 kronor per timme nationellt. Detta system begränsade enhetschefernas handlingsutrymme när det gällde att ge personalen tillräcklig tid i förhållande till de arbetsuppgifter som skulle utföras hemma hos brukarna, även om tiden var beviljad av biståndshandläggare. Svårigheten med dubbelbemanning var även något som lyftes av enhetscheferna, eftersom den enbart ersattes med fem minuter för den extra personalen som kom för att hjälpa till, trots att insatsen vanligen tog betydligt längre tid. Därigenom innebar dubbelbemanning oftast en kostnad för utförarenheten. En annan faktor som enhetscheferna tryckte på var att biståndshandläggarna inte hann uppdatera genomförandeplanerna i tillräcklig omfattning. Detta innebar att hemtjänstpersonalen ofta gjorde nödvändiga arbetsuppgifter hemma hos brukare, men som de inte fick betalt för, på grund av att insatserna inte fanns med i genomförandeplanerna. Enheterna fick endast ersättning för 10 procent utöver den tid som beviljats. Enligt enhetscheferna kunde det handla om hundratals timmar i månaden och att en stor del av deras egen arbetstid gick ut på att försöka övertyga biståndshandläggarna om att de skulle få ersättning för nödvändiga insatser hemma hos brukare. Sammanfattningsvis var temat från intervjuerna med enhetscheferna svårigheter att få tillräckliga intäkter för att i sin tur kunna ge sin personal goda arbetsförhållanden. Exempel på goda arbetsförhållanden är balans mellan arbetskrav och resurser i form av tillräcklig tid för alla arbetsuppgifter, tillräcklig bemanning samt tid för återhämtning. De två enhetscheferna från samma stadsdel som lämnade uppgifter om antalet brukare samt intäkterna för år 2018 angav dessa siffror: · Den privata utförarenheten ansvarade för 200 brukare och hade intäkter på 30 miljoner kronor. · Den kommunala utförarenheten ansvarade för 340 brukare och hade en intäkt på 27 miljoner kronor. · Den privata utförarenheten gick med en vinst på 15 procent och den kommunala utförarenheten visade ett underskott. Den kommunala utförarenheten hade fler brukare med både servicetjänster och personlig omvårdnad medan den privata utföraren hade fler brukare med enbart servicetjänster. Sammantaget leder detta tankarna till ett systemfel. Resultaten från enkätundersökningen bland personalen visade att det inte fanns några säkerställda skillnader mellan de två utförarenheterna avseende personalens rapportering av typ av brukare man besökte eller graden av fysiskt påfrestande arbete. Detta gällde även för referensgruppen. Däremot var det många statistiskt säkerställda skillnader avseende rapporteringen av andra upplevda arbetsförhållanden mellan de två utförarenheterna. Hela gruppens resultat låg oftast mellan de två utförarenheterna. En högre andel av personalen inom den kommunala utförarenheten angav höga krav i arbetet, tidsbrist, hög svårighetsgrad i arbetet samt otillräcklig återhämtning. Den kommunala utförarenheten hade ett betydligt större geografiskt upptagningsområde och innefattade stora villaområden. Den kommunala utförarenheten fick inte välja storlek på sitt geografiska upptagningsområde utan det var själva stadsdelen som utgjorde gränsen. Privata utförare hade rätt att välja storlek på sitt geografiska upptagningsområde. Den privata utförarenheten hade valt ett område i tätort och innehöll ett serviceboende med många brukare, vilket minskade förflyttningstiden avsevärt, enligt enhetschefen. Enkätundersökningen i hela gruppen visade att hemtjänstarbetet ofta är fysiskt och psykiskt krävande samtidigt som många upplever tidspress och brist på återhämtning. Utförarenheter med långa avstånd (t ex i villaområden) mellan brukare har svårare att få tillräckliga intäkter och därigenom svårt att kunna bemanna i tillräcklig grad, eftersom en stor andel av personalens arbetstid inte blir intäktsgenererande. Detta blir samtidigt en hög stressfaktor för personalen. De rapporterade arbetsförhållandena från personalen inom den kommunala utförarenheten visar detta. De hade inte rätt till bilersättning, vilket ökade andelen förflyttningstid ytterligare. Eftersom de var hänvisade till gång, cykel eller kollektiva färdmedel. De utförarenheter som har många dubbelbemanningar riskerar också att inte kunna få tillräckliga intäkter. Privata utförare gynnas i flera avseenden av kommunens ramfaktorer: · att själva få bestämma sitt geografiska upptagningsområde, · att kunna säga nej till nya brukare, · att inte behöva följa alla policys och riktlinjer som kommunen beslutar om vilka kan öka kostnaderna för den kommunala hemtjänsten. En svaghet i undersökningen är det förhållandevis låga antalet respondenter. Men utifrån svarsresultaten går det att se mönster som stämmer väl med hypotesen om ersättningssystemets och ramfaktorernas påverkan på personalens arbetsförhållanden och likaså enhetschefernas förutsättningar att kunna ge sin personal goda arbetsförhållanden. Enkätresultaten utgörs av svaren från tämligen små grupper bland personalen inom de två utförarenheterna och eftersom undersökningen enbart genomfördes vid ett tillfälle, går det inte att dra några säkra slutsatser utifrån dessa resultat. Det går heller inte att få fram säkra samband mellan orsak och verkan avseende ersättningssystemet och ramfaktorernas påverkan på personalens arbetsförhållanden. Dock kan man konstatera att det inte fanns några skillnader i svar gällande typ av brukare man besökte, eller i upplevelse av fysisk påfrestning i arbetet, mellan de två utförarenheterna, inte heller inom hela gruppen. Genomsnittsåldern inom den kommunala utförarenheten var högre än inom den privata utförarenheten. En invändning mot vårt resonemang kan därför vara att svarsandelarna från den kommunala utförarenheten gällande hög arbetsbelastning kan bero på fler äldre anställda bland personalen. Vi har inte haft möjlighet att undersöka andra påverkansfaktorer i studien (t ex ålder, anspråksnivå på omsorgen), men svarsandelen avseende fysiskt påfrestande arbete borde även den ligga högre inom den kommunala utförarenheten än andelarna från både den privata utförarenheten och hela gruppen om ålder vore en påverkansfaktor, vilket alltså inte var fallet. En del av Sveriges kommuner har valt att lägga ner den kommunala hemtjänstutföraren med hänvisning till att den alltid går med underskott. Projektet visar att det kan finnas skäl för kommunerna att undersöka om ramfaktorerna slår olika för den kommunala och de privata utförarna. Inte minst är det viktigt att kommunerna inser den långtgående betydelsen av att en hög andel av personalens arbetstid måste gå till en icke-intäktsgenererande del utifrån nuvarande ersättningssystems utformning. Förslag till åtgärderKommunerna rekommenderas att undersöka om konsekvenserna av beslutade ramvillkor innebär sämre förutsättningar för de kommunala enheterna att kunna ha tillräcklig bemanning i förhållande till de krav som ställs. Likaså att undersöka vilka ramfaktorer som drabbar alla hemtjänstutförare negativt och i förlängningen minskar enhetschefernas förutsättningar att ge personalens goda arbetsförhållanden. Vi föreslår olika alternativ: · Att kommunerna låter de kommunala utförarenheterna verka inom mindre geografiska områden genom att utlokalisera arbetscentraler, så att inte för stor del av personalens arbetstid behöver användas till förflyttningar mellan brukare. Detta minskar den icke-produktiva tiden utifrån nuvarande ersättningssystem. · Att ge de kommunala utförarna med stora geografiska upptagningsområden möjlighet att få ansöka om bidrag till bilar och elcyklar. Många områden innefattar stora villaområden, ”30-vägar” och frekventa trafikljus samt svårigheter att hitta parkeringar som också tar tid. Sådana faktorer ökar stressen för personalen under förflyttningstiden och riskerar även att ta tid från besöken hemma hos brukarna. Idag ges endast bilersättning för landsbygd. · En ökning av ersättningen vid dubbelbemanningar från nuvarande fem minuter, så att de utförarenheter som har många dubbelbemanningar kan få intäkter för denna insats och inte få ökade kostnader som det innebär idag. Det tar mer än fem minuter för en personal att ta sig till och från en brukare samt utföra dubbelbemanningen, t ex ett toalettbesök för brukaren. · Att ge biståndsbedömarna tillräckliga resurser så att de hinner följa upp brukarnas faktiska behov så biståndsbeslut och behov bättre stämmer överens. · Att ge enhetscheferna möjlighet att påtala eventuella negativa konsekvenser av ramfaktorerna. · Att regelbundet ta tillvara personalens upplevelse av sina arbetsförhållanden genom uppföljningar för att på sikt skapa balans mellan arbetskrav och befintliga resurser (förslag på frågor finns i bilagan). · Att öronmärka resurser för handledning och fortbildning centralt i kommunen som hemtjänstutförare får söka, till exempel med bifogad redovisning av balans- och resultaträkning för att visa på bristande resurser. · Att kommunerna räknar ut kostnaderna för sjukskrivningar och personalomsättning hos alla utförare i kommunen. Detta för att skapa en målbild och vända dessa kostnader till investeringar i mer personal, mer kompetensutveckling och mer chefsstöd. · Att regeringen tillsätter en utredning för att arbeta fram en modell till ett förnyat ersättningssystem. Det behövs ett system som ger utrymme för rimliga arbetsförhållanden och minskar de improduktiva kostnaderna. Kraftigt slimmade verksamheter är inte hållbara.QC 20250603</p
Edge Computing for Integration of IoT and Building Management Systems : A prototype study on automated and standardized data processing in building environments
No full textDigitalisering av fastighetssystem har ofta hindrats av fragmenterade lösningar och ineffektiv datainsamling. Detta examensarbete undersöker hur edge computing kan användas för att effektivisera integrationen mellan IoT-enheter och fastighetssystem. En prototyp utvecklades baserad på ett Pythonverktyg för konfigurationsgenerering och ett Node-RED-flöde för databehandling och kommunikation via Modbusprotokollet. Lösningen möjliggör automatiserad insamling, skalning och tolkning av data direkt på edgenoden, vilket minskar latens och optimerar nätverkstrafik. Testerna bekräftar att systemet klarar dynamiska förändringar, hanterar flera pollingintervall och bibehåller hög datakvalitet utan behov av manuell kodmodifiering. Arbetet visar att edge computing kan vara en praktisk och skalbar väg för att standardisera integrationen i digitaliserade fastigheter, men vidare validering och optimering behövs innan full produktionssättning. The digitalization of building management systems has often been hindered by fragmented solutions and inefficient data collection processes. This thesis explores how edge computing can be used to streamline the integration between IoT devices and building systems. A prototype was developed, consisting of a Python-based configuration tool and a Node-RED flow for data processing and communication via the Modbus protocol. The solution enables automated data acquisition, scaling, and interpretation directly at the edge node, reducing latency and optimizing network traffic. Testing confirmed that the system can handle dynamic changes, manage multiple polling intervals, and maintain high data quality without manual code modifications. The results indicate that edge computing offers a practical and scalable approach to standardizing integration in digitialized buildings, although further validation and optimization are recommended before full production deployment.
Anomal Floquet topologisk Anderson Skinneffekt
No full textIn modern condensed matter physics there exists a plethora of different phases of matter, which interact in a myriad of ways, and in this project we seek to understand the intersection of a few of these through a time-driven two-band model. Specifically, we are interested in investigating the interplay between Ander- son transitions and topological phases in a Floquet system, and in this pursuit we find a one dimensional topological skin effect on the boundary of a two dimensional system.The Rudner-Lidner-Berg-Levin model is a Floquet Topological insulator which functions through a simple and clever reconstruction of the quintessential aspect of a Chern insulator(the edge current) using Floquet engineering. By periodically activating and deactivating the vertices of the lattice it is able to create currents which travel around the edge of the system while leaving the bulk insulating, leading to a Chern insulating phase. Moreover, as a result of the time/energy-periodicity of a Floquet system the energy has a fundamental domain from -pi to pi and there exists an additional gap between the two bands of the system, through the -pi/pi periodic boundary, which allows for an additional kind of edge-mode which contributes inversely to the Chern number, leading to a Floquet specific topological phase; the Anomalous Floquet topological insulator(AFTI). Further complicating this patchwork of phases is the introduction of strong onsite-disorder inducing An- derson transitions, which has the effect of condensing the two topological phases of this model into a single topological phase(Anomalous Floquet Anderson Insulating(AFAI) phase), as well as disrupting the shape of the phase landscape into that of an Anderson insulator by overpowering the onsite potential in the Hamiltonian. Within the RLBL model it is also found that when an edge site is removed from the floquet operator all the states pile up around the defect similarly to the skin-effect in the Hatano-Nelson model(a non-hermitian equivalent of the Su-Schrieffer-Heeger(SSH) model), producing a one dimensional non-hermitian skin effect on the edge of this two dimensional model. When mapping this effect we find that corresponds strongly to the AFTI phase(though it exists also in the Chern insulating(CI) phase), and that under disorder it persists within the AFAI phase. In this project an array of different methods have been used to map and understand aspects of the model: momentum-space winding of bands and gaps has been used to produce a picture of the non-disordered sys- tem state and to validate the model, a real space topological invariant is used to identify the topology both with and without disorder, and direct study of the relevant observables further validates those findings. Additionally the magnetic response of the energy spectra was studied to find that it is possible to wind the AFAI and AFTI edge-energies around the spectrum, something which could possibly be used similarly to a momentum-winding invariant in disordered systems. All of these findings come together to produce a conclusive picture of the mixed order topology in unitary systems.I den moderna kondenserade materiens fysik finns det en uppsjö av olika tillstånd som materia kan uppta och i detta projekt försöker vi förstå skärningspunkten mellan några av dessa med hjälp av en tidsdriven tvåbandsmodell. Specifikt vill vi undersöka förekomsten av en endimensionell icke-hermitisk skinneffekt på ett tvådimensionellt gitter, samspelet mellan en Anderson-övergångar och Kvantum Hall Effekten i ett Floquet-system med två distinkta topologiska faser som motsvarar den effekten, samt att vi vill undersöka olika kvantiteter som kännetecknar systemfaserna både med och utan störning. Rudner-Lidner-Berg-Levin-modellen, eller RLBL-modellen som den kommer att kallas genom hela denna avhandling, är en klyftig rekonstruktion av den kännetecknande funktionen i en Chern-isolator(CI), det vill säga strömförande kanter i ett annars isolerande material. Genom att periodiskt aktivera och avaktivera länkarna mellan olika punkter på gittret kan man skapa strömmar som färdas runt kanten av systemet samtidigt som punkter som ligger i mitten på materialet förblir isolerande då strömmen leds i slutna banor, detta är identiskt med en diskret version av Kvantum Hall Effekten vilket leder till en Chernisolerande fas när aktiveringsperioden blir lång nog att länken hinner bära med sig en laddning. Men som ett resultat av tid/energi-periodiciteten i ett Floquet-system finns det två möjliga bandgap mellan de två banden i systemet som möjliggör strömförande kanter, och eftersom de bidrar motvänt till Cherntalet får man då båda gapen leder ström ett Cherntal som är noll och därmed en Floquet-specifik topologisk fas; den så kallade Anomala Floquet-topologiska isolatorn (AFTI). Något som ytterligare komplicerar detta lapptäcke av faser är introduktionen av lokala potentialstörningar som inducerar Anderson-övergångar, vilket kondenserar de två topologiska faserna, AFTI och CI, till en enda topologisk fas (den Anomala Floquet-Anderson Isolerande (AFAI) fasen), samt att det deformerar faslandskapet genom att störa ut Hamiltonianens ursprungspotential. Inom RLBL-modellen har man också funnit att när en kantplats tas bort från Floquetoperatorn samlas alla tillstånd runt defekten på samma sätt som skinneffekten i Hatano-Nelson-modellen (en icke-hermitesk motsvarighet till SSH-modellen), som producerar en endimensionell icke-hermitisk skinneffekt på kanten av denna tvådimensionella modell. När vi kartlägger denna effekt finner vi att den i hög grad motsvarar AFTI-fasen(men finns i lägre grad i CI-fasen), och vid störningar lever effekten kvar inom AFAI-fasen. I detta projekt har en rad olika metoder använts för att kartlägga och förstå aspekter av modellen: Topologiska invarianter som mäter fasförskjutningen i rörelsemängdsrummet(t.ex. Cherntalet) har använts för att producera bilder av material-faserna och deras övergångar, en så kallad 'Real-space' invariant har använts för att kartlägga de topologiska faserna då störningar introduceras, samt att systemegenskaper som strömföring och vågfunktionens täthet har kartlaggts för att påvisa skinneffekten och vidare bekräfta fasporträtten. Utöver detta har ett magnetiskt fält introducerat, och vi har upptäckt att det går att medelst energispektrumets respons urskilja kantpunkternas energier då de fasförskjuts, något som skulle kunna användas likt en topologisk invariant för att upptäcka faser i system med stora störningar. Alla dessa fynd utgör tillsammans en bild av ordings-blandad topologi i unitära system
AI-drivna leveransmeddelanden : Att förvandla systemuppdateringar till lärotillfällen
No full textRelease notes (RN) are documents distributed alongside software updates, summarizing new features, bug fixes, and other changes important for users to understand how their software has evolved. This thesis investigates the potential of artificial intelligence (AI) to give users a better experience with RN, with the help of personalized learning (PL) methodologies. RN are critical for users to understand updates, but previous studies show that traditional delivery messages are difficult to understand, too detailed or contain irrelevant information. In collaboration with Scania, a prototype AI-chat solution was developed to address these issues, providing customized, interactive, and user-specific information on software updates. User testing of the prototype was conducted and analyzed using thematic analysis, to answer the research questions. The results showed that conversational AI enhanced user engagement and created a greater learning opportunity. Key findings highlight the preference of concise, context-specific information and flexible delivery formats. Users especially appreciated the ability to get a brief and contextual overview first and then be able to ask follow-up questions. Although the AI solution was perceived positively, concerns were raised about trustworthiness in cases where incorrect information was identified. Another finding was that an AI solution might require more time to use than current systems, but it provides greater value to the users for the invested time. This research demonstrates that integrating AI with PL principles substantially enhances the perceived effectiveness of the RN. This suggests broader applicability of the research results across similar contexts.Leveransmeddelanden (release notes) är korta dokument som medföljer mjukvaruuppdateringar och beskriver vilka ändringar som gjorts och hur dessa kan påverka användaren. Effektiva leveransmeddelanden hjälper användare att snabbt förstå nya funktioner och nödvändiga anpassningar i deras arbetsprocesser. Denna rapport undersöker möjligheten att använda artificiell intelligens (AI) för att förbättra kommunikationen och användbarheten av leveransmeddelanden genom metoder för personligt lärande. Tidigare studier visar att traditionella leveransmeddelanden är svåra att förstå, för detaljerade eller innehåller irrelevant information. Projektet genomfördes i samarbete med Scania och involverade utvecklingen av en prototyp för en interaktiv AI-chattlösning. Lösningen var designad att ge användarna möjlighet att få personligt anpassad information om systemuppdateringar. Användartester visade att den personliga och samtalsbaserade AI-lösningen förbättrade användarnas engagemang och förståelse betydligt. Framför allt uppskattades möjligheten att först få en kort översikt och sedan kunna ställa följdfrågor för ytterligare detaljer. Samtidigt uttryckte användarna viss oro kring lösningens pålitlighet, särskilt vid risk för felaktig information. En annan upptäckt var att även om AI-lösningen kan ta något längre tid att använda, upplevdes den ändå ge ett större värde för den investerade tiden. Studien visar att genom att integrera AI och metoder för personligt lärande kan den upplevda effektiviteten i leveransmeddelanden öka avsevärt. Resultaten antyder också att liknande AI-lösningar skulle kunna vara användbara i många andra sammanhang där tydlig och individanpassad information är viktig
Utvärdering av Wi-SUN FAN Nätverksprestanda för Smarta Inomhusmiljöer
No full textWith the increase of Internet of Things devices, systems that support such devices require a communication framework that supports both internet-based control and internal data communication, posing the problem of finding a suitable wireless mesh network solution. The objective of the thesis is to evaluate Wi-SUN as a viable solution for indoor environments, such as an apartment complex, in the terms of scalability, resilience and latency. To evaluate these aspects, physical testing was performed in relevant environments that measured latency, packet loss, connection time and self-healing capability of the protocol. The results of the thesis showed that Wi-SUN in the terms of scalability is able to reliably support connections up to 30 devices, resilience of self healing capabilities occurring within 15-35 minutes of failure and latency staying at a stable level below 500 ms within 40 meters of obstruction. It further showed that it could implement new nodes into the network within 5 minutes. This evaluation showed that Wi-SUN FAN is capable of providing reliable communication indoors and enabled this thesis to offer recommendations for network setup. Med ökningen av Internet of Things-enheter krävs det att systemen som stöder dessa enheter har ett kommunikations ramverk som möjliggör både internetbaserad styrning och intern datakommunikation, vilket innebär en utmaning i att hitta en lämplig trådlös mesh-nätverkslösning. Syftet med examensarbetet är då att utvärdera om Wi-SUN är en hållbar lösning för smarta låssystem inomhus, som ett lägenhetskomplex, i termer av skalbart, resilient och latens. För att utvärdera dessa aspekter utfördes fysiska tester i relevanta miljöer som mätte latens, paketförlust, anslutningstid och de självläkande förmågorna hos protokollet. Resultaten av examensarbetet visade att Wi-SUN i termen av skalbarhet kan på ett tillförlitligt sätt stödja anslutningar upp till 30 enheter, termen av resiliens i att dess självläkningsförmåga agerar inom 15-35 minuter när fel uppstår och i termen av latensen där kommunikationen förblir på en stabil nivå under 500 ms inom 40 meter av hinder. Resultatet visade också att det kunde implementeras nya noder i nätverket inom 5 minuter av uppstart. Denna utvärdering visade att Wi-SUN FAN ger tillförlitlig kommunikation inomhus och gjorde det möjligt att ge rekommendationer av nätverksinstallation
Utvärdering av effektiviteten av finjustering av komponenter i ett RAG-ramverk för självfelsökning av hushållsapparater
No full textLarge Language Models (LLMs) have gained widespread recognition for their effectiveness, and their applications have garnered substantial interest in academia as well as industry. Among the notable advancements is the Retrieval Augmented Generation (RAG) framework. RAG augments the input provided to the LLM by retrieving context from an external knowledge base. Typically, pre-trained models are employed within RAG frameworks to bypass the extensive labor required for data annotation. However, the benefits of further fine-tuning these models on performance warrant investigation. This thesis examines the effects of fine-tuning the components of a RAG framework, focusing on improvements in retrieval accuracy and the quality of responses in an industry-specific application. The findings indicate that fine-tuning can enhance retrieval accuracy, even with a minimal dataset. Nevertheless, the study reveals that fine-tuning smaller LLMs does not match the response quality of advanced models like GPT-4.Stora språkmodeller (LLMs) har fått omfattande uppmärksamhet för sin effektivitet, vilket har väckt intresse för deras potentiella tillämpningar, både inom akademi och industri. Ett särskilt noterbart framsteg är utvecklingen av ramverket Retrieval Augmented Generation (RAG). Detta ramverk förstärker LLM input genom att integrera relevant kontext från en extern kunskapsbas, vilket vanligtvis möjliggörs genom användning av förtränade modeller för att undvika det tidskrävande behovet av dataannotation. Detta arbete undersöker fördelarna med ytterligare finjustering av dessa modeller inom RAG-ramverket för att öka prestandan. Studien fokuserar på effekterna av finjustering på precisionen i informationshämtningen och svarkvaliteten inom industriella användningsområden. Resultatet visar att även mindre mängder data kan förbättra informationshämtningens precision genom finjustering. Studien indikerar dock att även om finjustering förbättrar prestandan hos mindre LLMs, når de inte upp till nivån hos mer avancerade modeller såsom GPT-4, när det gäller svarkvalitet
Compliance with Decisions Under the Joint Facilities Act
No full textVid ändringar av ändamål i gemensamhetsanläggningar behöver man enligt svensklag ofta genomgå en omprövning, en både tidskrävande och kostnadsdrivandeprocess för samfällighetsföreningar. Lantmäterimyndigheten saknar idag entillsynsplikt för att kontrollera att anläggningsbesluten efterlevs, vilket kan bidra till attde inte följs lagenligt. Denna studie undersöker i vilken utsträckning anläggningsbeslut efterlevs blandsamfällighetsföreningar vid ändring av ändamål i gemensamhetsanläggningar. Arbetetutfördes med särskilt fokus på införande av laddinfrastruktur och FNI-reformen. Genomen litteratur- och arkivstudie som kompletterades av intervjuer medsamfällighetsföreningar och experter inom området analyserades anledningarna tillvarför anläggningsbesluten frångås. Vidare analyseras även regelverkets påverkanoch verktyg som kan underlätta efterlevnad i framtiden. Intervjuerna indikerade att många samfällighetsföreningar väljer att frångålagstiftningens krav på omprövning vid förändring av anläggningsändamål. Bristandekunskap, höga kostnader och tidskrävande processer resulterades vara dehuvudsakliga anledningarna till varför samfällighetsföreningar inte ansöker omlantmäteriförrättning. Samfällighetsföreningar har olika kreativa lösningar på hur mankommer runt lagstiftningen. De potentiella verktygen för att öka efterlevnaden handlarom att åtgärda de faktorer som förhindrar efterlevnad. Att minska kostnader och kortaner handläggningstiderna genom att tillämpa en övergripande och mer flexibel lagstiftning.In Sweden, changes in joint facilities are often required to go through officialprocedures. This often results in time-consuming and expensive processes forcooperative associations. Despite these legal requirements, there’s no regulatorysupervision from the Swedish Cadastral Authority that ensures that the decisions onjoint facilities are adhered to. This can contribute to the fact that some cooperativeassociations choose to not follow these decisions made under the Joint Facilities Act. This study investigates to what extent the decisions under the Joint Facilites Act arenot adhered to when the intended use of the joint facility changes. The main focus liesin the implementation of charging infrastructure and implementation of property-nearwaste collection (FNI – reformen). This study is based on a literature review andarchival study, complemented with interviews with the cooperative associations andexperts in this field. The interviews contributed to a broader perspective on the reasonswhy these cooperative associations choose to deviate from the regulations.Furthermore, the effect of the law is analyzed and what instruments could possibly helpthe associations adhere to the decisions under the Joint facilities Act are investigated. The interviews indicate that many of the cooperative associations have chosen toimplement charging infrastructure without modifying the decisions that are made underthe Joint Facilites Act. Lack of knowledge, time-consuming and expensive processesseem to be the main reasons as to why they do not follow the decisions. Cooperativeassociations have a lot of interesting and creative solutions to bypass the currentregulations. The potential tools to ensure compliance include ways to address thecurrent factors that hinder the associations from following the current regulations.These tools include lowering costs and shortening the process times, which is possibleby developing overarching and flexible legislation
Integrerad transport- och vatteninfrastrukturplanering för en hållbar stadsutveckling : En jämförande studie av Stockholm och Wien
No full textUrban areas are becoming increasingly more complex to plan as they face rising demands for sustainable development, resilience to climate change, and efficient use of space. At the same time, infrastructure projects are growing in size and complexity, often affecting multiple sectors at once. Among the most critical of these are the transport and water sectors, which historically have been addressed through separate planning processes. However, their growing independence, particularly in dense and hydrologically sensitive cities, highlights the need for more integrated approaches.This thesis investigates how transport and water infrastructure can be planned in a more coordinated way to support sustainable urban development. A comparative study is conducted of two major infrastructure projects in Europe: the E4 Förbifart Stockholm highway project in Sweden and the Vienna U2xU5 metro expansion in Austria. Both projects involve extensive underground construction in urban environments and interact directly with groundwater systems, making them highly relevant for analyzing cross-sector collaboration. The study uses a qualitative research method, including analysis of planning documents, policy frameworks, and academic literature. It explores how integration between the two sectors is handled during the planning and implementation phases, what governance structures and regulations influence this process, and what lessons can be learned from each city.The conclusion suggests that, while both Stockholm and Vienna recognize the value of integrating the transport and water sectors, they implement it differently based on institutional structures, planning cultures, and urban policy goals. Stockholm demonstrates a strong environmental regulatory framework, but with limited coordination between the two sectors. Vienna, on the other hand, applies a more centralized and climate-focused strategy, allowing for a more structured integration.Finally, the thesis argues that an integrated planning between transport and water infrastructure is essential, not only to reduce environmental risks, but also to enhance urban resilience and functionality. By highlighting practical examples and governance challenges, the study contributes to the broader discussion on cross-sector collaboration as a necessary component of sustainable urban development
Priset är (förmodligen) rätt : En applicering och evaluering av Laplacian-regulariserad stratifierad modellering för prisestimering av bostäder
No full textReal estate price prediction is a persistent challenge due to the complexity of housing markets, spatial heterogeneity and rapidly changing economic conditions. With the recent surge of machine learning research, an opportunity opens up to address this problem by enabling data-driven models to learn patterns from previously sold housing data. This thesis investigates the predictive accuracy of a Laplacian Regularized Stratified Model (LRSM) for predicting residential property prices in Sweden, based on historical data sourced from real estate agency Fastighetsbyrån. The LRSM provides geographical structure through stratification by municipality and longitude-latitude bins. It further utilizes Laplacian regularization across bins to lend predictive strength to data-sparse areas. A dynamic price index, reflecting the average price per m2 in each bin per year, is introduced to provide context to the fluctuating economy and real estate market, improving its accuracy over time. The LRSM is evaluated against several machine learning models and a traditional method for property valuation; Ridge and Lasso regression, a Random Forest regressor, and valuation data provided by Fastighetsbyrån. All models are assessed using root mean square error (RMSE) and R2 score. Statistical significance is tested using Levene’s and Wilcoxon signed-rank tests. The LRSM outperforms the linear models and the traditional valuations in both accuracy and robustness over time and geography. While the Random Forest regressor slightly surpasses the LRSM in raw accuracy, the difference is small and the LRSM offers advantages in computational efficiency. The results demonstrate that LRSM is a competitive and robust model for large-scale real estate prediction. Future work may improve its accuracy by incorporating behavioral features that were unavailable in the data set.Bostadsprisestimering är en ständig utmaning på grund av bostadsmarknadens komplexitet, geografiska variationer och snabbt föränderliga ekonomiska förhållanden. Med den senaste tidens framsteg inom maskininlärning öppnas nya möjligheter för att tackla detta problem genom att låta datadrivna modeller identifiera mönster i historisk försäljningsdata av bostäder. Detta examensarbete undersöker estimeringsprestandan hos en Laplaciansk-regulariserad Stratifierad Modell (LRSM) för att estimera bostadspriser i Sverige, baserat på historisk data från Fastighetsbyrån. LRSM skapar en geografisk struktur genom stratifiering på kommunnivå samt genom longitud-latitud-bin:ar. Modellen använder dessutom Laplaciansk regularisering över dessa bin:ar för att stärka prediktionen i områden med få datapunkter. Ett dynamiskt prisindex, som speglar det genomsnittliga priset per kvadratmeter per bin och år, introduceras för att ge modellen kontext om bostadsmarknadens och ekonomins förändringar över tid. LRSM utvärderas mot flera maskinlärningsmodeller samt en traditionell värderingsmetod: Ridge- och Lasso-regression, en Random Forest-regressor samt värderingsdata från Fastighetsbyrån. Samtliga modeller bedöms utifrån root mean square error (RMSE) och R2-värde. Statistisk signifikans testas med hjälp av Levene’s test och Wilcoxons rangsummetest. LRSM överträffar både de linjära modellerna och värderingsdatan vad gäller exakthet och robusthet över tid och geografi. Även om Random Forest-regressorn presterar något bättre i rå noggrannhet är skillnaden liten, och LRSM har fördelen av lägre beräkningskostnad. Resultaten visar att LRSM kan konkurrera mot traditionella metoder, samt är robust för storskalig estimering av bostadspriser. Framtida arbete kan ytterligare förbättra dess exakthet genom att inkludera beteenderelaterade variabler som saknas i det tillgängliga datasetet
En undersökning av urban våtmarksrestaurering i Kina med den teoretiska linsen ekologisk civilisation
No full textUrban wetlands are valued as green infrastructure providing ecosystem services. Yet rapid urbanization has degraded these wetlands: globally, over 60% of wetlands have been lost since the 20th century due to development pressures. Therefore, wetland restoration is urgent. China formally proposed the concept of ecological civilization in 2007, which seeks to achieve a harmonious unity between human development and nature conservation. This is consistent with the requirements of wetland restoration. Therefore, this study will explore wetland restoration projects from the perspective of ecological civilization. This study combines literature and case study methods to determine the concept, core principles and evaluation criteria of ecological civilization. And use this to discuss and analyze wetland restoration projects in Shanghai, Hangzhou and Chengdu. Finally, by revealing the challenges and opportunities faced by wetland restoration projects in various cities, some current problems and impacts of wetland restoration projects are presented from the perspective of ecological civilization, and the direction of future research is pointed out.Stadsmyrar värderas som grön infrastruktur som tillhandahåller ekosystemtjänster. Men snabb urbanisering har degraderat dessa myrar: globalt har över 60 % av myrarna förlorats sedan 1900-talet på grund av utvecklingstryck. Därför är återställning av myrar akut. Kina föreslog formellt begreppet ekologisk civilisation 2007, vilket strävar efter att uppnå en harmonisk enhet mellan mänsklig utveckling och naturvård. Detta är förenligt med kraven för myrrestaurering. Denna studie kommer därför att utforska restaureringsprojekt för myrar ur ekologisk civilisations perspektiv. Studien kombinerar litteratur- och fallstudier för att fastställa begreppet, de centrala principerna och utvärderingskriterier för ekologisk civilisation. Detta används för att diskutera och analysera myrrestaureringsprojekt i Shanghai, Hangzhou och Chengdu. Slutligen, genom att avslöja de utmaningar och möjligheter som myrrestaureringsprojekten i olika städer möter, presenteras några aktuella problem och effekter av dessa projekt ur ekologisk civilisations perspektiv, och riktningen för framtida forskning pekas ut