32,803 research outputs found
Law and the machine: fluid and mechanical selfhood in The Ghost in the Shell
No full textWhere is the boundary between human and machine? This is an important question for law, and one this chapter fails to answer. Indeed, the aim in the following pages is emphatically not to produce answers, but to provoke thought and reflection
Justice in the Sea of Corruption:<i>Nausicaä </i>as Ecological Jurisprudence
No full textIn a few short centuries, industrial civilization had spread from the western fringes of Eurasia to sprawl across the face of the planet – plundering the soil of its riches, fouling the air, and remolding life-forms at will. Just a thousand years after its foundation this gargantuan industrial society had already peaked; ahead lay abrupt and violent decline. The cities burned, welling up as clouds of poison in the war remembered as the Seven Days of Fire. The complex and sophisticated technological superstructure was lost, and almost all the surface of the Earth was transformed into a sterile wasteland. Industrial civilization was never rebuilt as mankind lived on through the long twilight years.1<br/
The office of law teacher
Full text linkArticulating the role of the law teacher as a form of office, this chapter engages with the qualities and duties of that office, focusing in particular on its attendant obligation to be complicit in the reproduction of legal form. Through the curation of a course of legal education, the law teacher oversees the training of individual students into a certain conduct of lawyerly office, amongst other postgraduate roles in society. In this, law is characterised as primarily a form of imaginary cultivation, whereby individuals are inducted into the conceptual strata of legal understanding through the material forms of play encountered on a law degree. The way law teachers conduct their office, then, is a key element in the reproduction of legal and social institutions and the forms of life enabled by educational, legal, and social structures, responsibility for which cannot be avoided by those who occupy the office of law teacher. The office of law teacher is thus not only a site of reproduction but also of potential resistance against harmful legal and social forms.</p
Cultural Legal Studies:Methodologies of Reflexive Attunement
Full text linkThis chapter introduces cultural legal studies as the study of law as a cultural artefact. We argue that encounters with law are the primary sites where legal meaning is produced, and thus where it can be interrogated through a range of appropriate methods. For cultural legal studies, these encounters are variable, taking place in different contexts with different participants and forms and requiring techniques of analysis that are methodologically appropriate to that encounter. It is because of the plurality and variability of law’s cultural forms, each demanding particular methodological choices, that cultural legal studies can be understood as a process of reflexive attunement. The chapter traces the emergence of cultural legal studies from scholarship in law and the humanities more broadly, distinguishing it from both cultural studies and the cultural study of law, as well as from related ‘law and’ disciplines (law and literature, law and film, law and popular culture) by its insistence on the co-constitution of ‘law’ and ‘culture’. We argue that cultural legal studies is characterised by understanding both the way in which law is produced and encountered in and through cultural artefacts and the need to engage the appropriate methodologies for analysing the particular cultural form being encountered.</p
Introduction
No full textMore fundamentally, law is-or, perhaps, should be-about questioning and seeking to ensure the legitimacy of the way power is exercised, and its education about developing the tools required for such conduct. Law governs through structure, delineating the multifarious ways in which life takes shape, facilitating the formation, maintenance, and variation of lawful relations. Law is thus often a question of the relationship between the structures of power and the conduct of individuals-as either subjects or agents of power, or both. And law teachers, too, dwell in resistance to the structures that govern academic endeavour, including the resistant power of law students and other governmental and managerial technologies that surround, hold, delimit, and structure experience and condition the agency of teachers, scholars, and students alike. Together, they tell a story of resistance to the dominant forms and assumptions of the traditional, Western law school. The chapter also presents an overview on the key concepts discussed in this book.</p
Scribbling on the Moon:The Melancholia of Lunar Nullius
No full textSet on the Moon in the final days of its first human colony, Mooncop articulates a powerful and lasting glimpse of the complex melancholia of the legal condition. It displays a subject that is captured as an absence within the archive of law’s ratio scripta, a legal subject that is contingent upon an outside it can never reach. Underlying the attempted escape trajectory of Mooncop’s surface narrative, we find not only Neil Armstrong’s legal footprints in the lunar sand, but also the more thorough scribbling of power upon the ambiguously internal/external legal space of the Moon. In seeking to present an escape from a legality that has translated the Moon into the symbolic order of law’s jurisdiction, pushing the frontier of civilisation out into space, Mooncop encounters complex normative dynamics of drawing colonial lines of power into an imagined beyond, and ultimately confronts the (im)possibility of escaping the law.</p
Anthony Giddens och samhällsvetenskapen
No full textNär Thomas Brante skriver den lilla skriften Anthony Giddens och samhällsvetenskapen är Giddens ett självklart namn i en sociologisk kanon. Refererade man inte till Giddens fanns en risk att man inte betraktades som en ”riktig” sociolog. Att kritisera Giddens var närmast att kritisera ämnet.
Enligt Giddens hade sociologin hamnat i en olycklig och teoretiskt improduktiv åtskillnad mellan subjektivism/aktör och objektivism/struktur, eller den mellan individ och kollektiv som Johan Asplund diskuterar i Människan som samhällsvarelse (2022). Hans eget teoretiska bidrag, struktureringsteorin, försöker lösa dikotomin mellan aktör och struktur genom att hävda att förhållandet måste betraktas som en strukturdualitet där strukturer är både medel för och resultatet av aktörers handlingar.
Brante är positivt inställd till viljan att överskrida åtskillnaden mellan aktör och struktur men tycker att kritiken mot t.ex. strukturalister är missriktad. Den går för långt i sina antaganden om att strukturalister inte skulle kunna tänka sig att det är levande människor som både producerar och reproducerar strukturer. Den bortser också från att en undersökning av ett socialt fenomen kan isolera den ena eller andra aspekten av fenomenet utan vara antingen subjektivistisk eller objektivistisk.
Brantes läsning av Giddens gjorde honom helt enkelt förbannad på Giddens argumentation – där syftet ofta handlar om att framhäva den egna teorin – även om han respekterade och höll med om varningarna mot tendenser till överdrifter åt antingen individualistiskt eller kollektivistiskt håll
Anthony Giddens och samhällsvetenskapen
No full textNär Thomas Brante skriver den lilla skriften Anthony Giddens och samhällsvetenskapen är Giddens ett självklart namn i en sociologisk kanon. Refererade man inte till Giddens fanns en risk att man inte betraktades som en ”riktig” sociolog. Att kritisera Giddens var närmast att kritisera ämnet.
Enligt Giddens hade sociologin hamnat i en olycklig och teoretiskt improduktiv åtskillnad mellan subjektivism/aktör och objektivism/struktur, eller den mellan individ och kollektiv som Johan Asplund diskuterar i Människan som samhällsvarelse (2022). Hans eget teoretiska bidrag, struktureringsteorin, försöker lösa dikotomin mellan aktör och struktur genom att hävda att förhållandet måste betraktas som en strukturdualitet där strukturer är både medel för och resultatet av aktörers handlingar.
Brante är positivt inställd till viljan att överskrida åtskillnaden mellan aktör och struktur men tycker att kritiken mot t.ex. strukturalister är missriktad. Den går för långt i sina antaganden om att strukturalister inte skulle kunna tänka sig att det är levande människor som både producerar och reproducerar strukturer. Den bortser också från att en undersökning av ett socialt fenomen kan isolera den ena eller andra aspekten av fenomenet utan vara antingen subjektivistisk eller objektivistisk.
Brantes läsning av Giddens gjorde honom helt enkelt förbannad på Giddens argumentation – där syftet ofta handlar om att framhäva den egna teorin – även om han respekterade och höll med om varningarna mot tendenser till överdrifter åt antingen individualistiskt eller kollektivistiskt håll
Crime fighting robots and duelling pocket monsters:Law and Justice in Japanese Popular Culture
No full text- …
