16,786 research outputs found
H\uf6gpresterande fj\ue4rrv\ue4rmer\uf6r
No full textI ett fj\ue4rrv\ue4rmesystem \ue4r det viktigt att den producerade v\ue4rmen levereras tillkonsumenterna med minsta m\uf6jliga f\uf6rluster. Distributionssystemet ger upphov tillden enskilt st\uf6rsta delen av v\ue4rmef\uf6rlusterna under r\uf6rsystemets livsl\ue4ngd. Fr\ue5gan omstorleken p\ue5 v\ue4rmef\uf6rlusterna har studerats alltsedan det f\uf6rsta fj\ue4rrv\ue4rmesystemetbyggdes.Syftet med projektet \ue4r att unders\uf6ka nya material med avseende p\ue5 derasl\ue4mplighet som isoleringsmaterial f\uf6r r\uf6rsystemet. Det finns idag kommersiellttillg\ue4ngliga produkter baserade p\ue5 aerogel-kompositer och vakuumisoleringsteknikmed omkring tv\ue5 till fyra g\ue5nger s\ue5 bra isoleringsprestanda som polyuretanisolering.Det finns dock i dagsl\ue4get inga material som \ue4r speciellt anpassade f\uf6r r\uf6rsystemetPrototyper av hybridisolerade fj\ue4rrv\ue4rmer\uf6r med aerogel-filtar och vakuumisoleringspanelerhar tillverkats. Prototyperna har utv\ue4rderats i laboratoriemilj\uf6 ochmed hj\ue4lp av f\ue4ltm\ue4tningar.Resultaten fr\ue5n unders\uf6kningen visade att aerogel-filtar och vakuumisoleringspanelervar kompatibla med polyuretanisolering och att det g\ue5r att anv\ue4nda materialeni hybridisolering av fj\ue4rrv\ue4rmer\uf6r. En 10 mm aerogel-filt eller en 5 mm vakuumisoleringspanelf\uf6rb\ue4ttrar v\ue4rmekonduktiviten hos r\uf6ret (DN 100/225) med 15 %.En 10 mm tjock vakuumisoleringspanel ger en f\uf6rb\ue4ttring s\ue5 stor som 30 %.Resultaten fr\ue5n f\ue4ltm\ue4tningar med dubbelr\uf6r isolerade med vakuumpaneler \ue4r\ue4nnu inte kompletta men de befintliga temperaturm\ue4tningarna indikerar en klarminskning av v\ue4rmef\uf6rlusterna.Projektet fokuserade p\ue5 f\uf6rb\ue4ttring av r\uf6rsystemets termiska egenskaper. Detbeh\uf6vs ytterligare forskning och utveckling f\uf6r att kunna anv\ue4nda dessa material p\ue5ett s\ue4kert s\ue4tt i ett fj\ue4rrv\ue4rmen\ue4t. Exempel p\ue5 saker som m\ue5ste unders\uf6kas \ue4rlivsl\ue4ngden f\uf6r de nya produkterna och ekologiska och ekonomiska aspekterrelaterade till de nya materialen
Relational tourism: challenges and capabilities
No full textThe observed changes in the orientation of tourism demand, both in taste and in the needs and preferences of the tourist consumer, in the last three decades, have brought to the birth of new ways of interpreting the tourism phenomenon; among these we highlight Relational Tourism, a phenomenon that can be perceived as human-scale tourism, clearly based on territorial, cultural and environmental constraints that include travel formats such as rural tourism, cultural tourism, farm tourism, environmental tourism, outdoor activity tourism and many new ways, which have shown an important quantitative growth of Relational Tourism demand in Europe and internationally in the last decades, offering an alternative and increasingly more appreciated tourism to the traditional depersonalized and mass consumer oriented one.
In view of these potentials, the trees should let us see the forest, meaning that the peculiar characteristics which have led to the rise and triumph of the relational forms of tourism, could simultaneously lead to its decline and failure. Being a human-scale tourism, travel services depend heavily on both the benefits offered, usually from small size companies or SMEs, and also on the interaction with the context. Occurring in a particular territorial context and depending on the local culture and customs, Relational Tourism needs also shared infrastructure and equipment (communications, transport, health, safety, energy, water, etc..), land, public services and local suppliers, which imply a high demand for efficiency and quality. In this research, we perform a thematic overview of the previous topics. We begin from the characterization of Relational Tourism and its position within the Theory of Tourism. We then describe the changes and mutations of the orientation of tourist demand and its impact in view of Relational Tourism, later to go into the business and territorial challenges that Relational Tourism faces to reach maturity, taking into account the holistic view of current tourist areas and the difficulty of companies to meet some requirements.
The overview concludes with a reflection on the measures and mechanisms to respond to these challenges. In order to address these problems, the possible solution is to emphasize the relational dynamics among regional tourist operators, administrations and public institutions and local people, who play primary roles in Relational Tourism. It must respond to fragmentation with relatedness and cooperation, promoting a dynamic clustering of cooperation among the tourist SPWP, following the logic of shared destiny.
Nonetheless, it is essential that Public Authorities promote regional frameworks of cooperation between public and private land agents and are heavily involved in the improvement and efficiency of regional infrastructure and equipment.
At present, we can observe a certain euphoria about tourism in international media, many areas and territories in developing countries and their surrounding neighbors turn their attention to tourist phenomena, looking at the apparent ease of Relational Tourism response to growing socioeconomic demands. But Tourism now more than ever appears to be a complex phenomenon (and Relational Tourism is no exception) that seems to require a holistic view and complex mechanisms to be understood. Hence the need to focus on a topic of obvious actuality starting from a clear statement: Tourism should be a solution and not an added problem
BIO-CCS I FJ\uc4RRV\uc4RMESEKTORN – SYNTES
No full textDen svenska fj\ue4rrv\ue4rmesektorn har stor potential att bidra med negativa koldioxidutsl\ue4pp genom bio-CCS, minst 10 Mton per \ue5r. Den st\uf6rsta os\ue4kerheten betr\ue4ffande m\uf6jligheterna f\uf6r bio-CCS g\ue4ller marknads f\uf6ruts\ue4ttningarna.Uppv\ue4rmningsbranschen har en vision om att \ue5r 2045 utg\uf6ra en kols\ue4nka. Ett s\ue4tt att \ue5stadkomma detta \ue4r genom att avskilja och lagra koldioxidutsl\ue4pp med biogent ursprung. Ett antal fj\ue4rrv\ue4rmef\uf6retag har redan olika l\ue5ngt g\ue5ngna planer p\ue5 att satsa p\ue5 bio-CCS. De har sett ett v\ue4rde i att samarbeta kring hur detta kan \ue5stadkommas. Ett led i detta \ue4r projektet Bio-CCS i fj\ue4rrv\ue4rmesektorn som best\ue5r av ett gediget underlag baserat p\ue5 forskning kring olika aspekter av fr\ue5gan samt en strategi baserad p\ue5 det underlaget. I denna rapport redovisas en syntes av detta forskningsarbete.Projektet visar att fj\ue4rrv\ue4rmesektorn har stor teoretisk potential att bidra med negativa koldioxidutsl\ue4pp, minst 10 Mton per \ue5r. I huvudsak \ue4r avskiljning, transport och lagring av koldioxid bepr\uf6vad teknik \ue4ven om till\ue4mpningen i detta fall \ue4r ny. \uc4ven om bio-CCS \ue4r f\uf6rknippad med energianv\ue4ndning s\ue5 bidrar tekniken sett ur ett systemperspektiv med stor nytta f\uf6r att minska koldioxid[1]utsl\ue4ppen. Bio-CCS \ue4r en relativt dyr teknik och det \ue4r angel\ue4get att utnyttja samverkan och kluster f\uf6r att exempelvis skapa \uf6kad kostnadseffektivitet i transport och mellanlagring. Tillg\ue5ng till lagringsplatser \ue4r en f\uf6ruts\ue4ttning f\uf6r framg\ue5ng och flera alternativ bed\uf6ms bli tillg\ue4ngliga. Det kan dock uppst\ue5 konkurrens om tillg\ue5ngen till lagringsplatserna. De regelm\ue4ssiga f\uf6ruts\ue4ttningarna f\uf6r bio-CCS i Sverige har f\uf6rb\ue4ttrats avsev\ue4rt de senaste dryga decenniet. Flera regelm\ue4ssiga hinder kvarst\ue5r dock. En del utg\uf6r mindre barri\ue4rer, andra \ue4r av mer betydande karakt\ue4r.Den st\uf6rsta os\ue4kerheten betr\ue4ffande m\uf6jligheterna f\uf6r bio-CCS g\ue4ller ekonomin. Flera potentiella finansieringsmetoder har studerats, b\ue5de st\uf6d, regleringar och frivilligmarknader. Det finns fortfarande oklarheter kring syftet med planerade st\uf6d och det framtida \ue4gandet av de negativa utsl\ue4ppen. Det genomf\uf6rda projektet har skapat ett forum f\uf6r kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och n\ue4tverkande, vilket de deltagande f\uf6retagen bed\uf6mt vara mycket v\ue4rdefullt
Energieffektiv bebyggelse och fj\ue4rrv\ue4rme i framtiden
No full textI strategisk planering f\uf6r fj\ue4rrv\ue4rme i ett framtida energisystem m\ue5ste h\ue4nsyn tas till att fj\ue4rrv\ue4rmens omv\ue4rld st\ue5r inf\uf6r stora f\uf6r\ue4ndringar. Med fortsatta krav p\ue5 minskad milj\uf6p\ue5verkan och \uf6kad resurseffektivitet och med samtidig energieffektivisering p\ue5 anv\ue4ndarsidan kommer h\uf6gre krav att st\ue4llas b\ue5de p\ue5 beslutsunderlag och analys samt p\ue5 branschsamverkan med andra intressenter i energisystemet och fastighetsbranschen. Detta projekt inleder en mer framtidsinriktad analys av fj\ue4rrv\ue4rmens utveckling och bidrar med ny kunskap framf\uf6rallt r\uf6rande energianv\ue4ndningens utveckling och fj\ue4rrv\ue4rmens roll f\uf6r att minska milj\uf6belastningen fr\ue5n uppv\ue4rmning. S\ue4rskilt fokus har lagts p\ue5 betydelsen av energieffektivisering av v\ue4rmeanv\ue4ndning i bebyggelsen. Projektet \ue4r relativt begr\ue4nsat i sin omfattning och riktar d\ue4rf\uf6r in sig p\ue5 n\ue5gra s\ue4rskilda fr\ue5gest\ue4llningar, genom fyra delprojekt:● Klassningssystem f\uf6r fastigheter och dess inverkan p\ue5 fj\ue4rrv\ue4rme (se Delrapport A).● Milj\uf6p\ue5verkan fr\ue5n energieffektiva hus och alternativ v\ue4rme/el (se Delrapport B).● Analys av energianv\ue4ndning i miljonprogramsomr\ue5den (se Delrapport C).● Nya tekniker och \ue4ndrade f\uf6ruts\ue4ttningar f\uf6r el- och v\ue4rmeproduktion (se Delrapport D). I rapportens huvuddel finns en samlande syntes, vilken bidrar med en sammanh\ue5llen systemsyn f\uf6r fj\ue4rrv\ue4rmens framtida utmaningar s\ue5v\ue4l p\ue5 anv\ue4ndar- som produktionssidan. Underlaget f\uf6r denna syntes best\ue5r av material och resultat fr\ue5n de fyra delprojekten samt diskussioner och bearbetning av branschf\uf6retr\ue4dare f\uf6r energi- och fastighetsbransch under projektets workshops. Syntesen \ue4r, p\ue5 grund av projektets omfattning, i f\uf6rsta hand kvalitativ och syftar heller inte till att ge n\ue5gra f\ue4rdiga svar. Den ska i f\uf6rsta hand ses som en utg\ue5ngspunkt f\uf6r fortsatt analys av fj\ue4rrv\ue4rmens framtida roll.Projektet lyfter s\ue4rskilt fram f\uf6ljande slutsatser:• Fj\ue4rrv\ue4rmebranschen ser kraftigt \ue4ndrade f\uf6ruts\ue4ttningar framf\uf6r sig, b\ue5de vad g\ue4ller v\ue4rmeanv\ue4ndningens utveckling och tillf\uf6rselssidan. Det finns d\ue4rf\uf6r starka sk\ue4l att vidareutveckla och till\ue4mpa metoder f\uf6r strategisk framtidsinriktad analys, vilket s\ue4rskilt kr\ue4ver utveckling av data, datahantering och systemanalytiska metoder avseende utvecklingen av v\ue4rmeefterfr\ue5gan i byggnader och industri.• F\uf6r att \ue4ven fram\ue5t s\ue4kerst\ue4lla fj\ue4rrv\ue4rmens roll i ett uth\ue5lligt energisystem kommer det att bli viktigare med en transparent och helt\ue4ckande milj\uf6v\ue4rdering av olika typer av fj\ue4rrv\ue4rmesystem. Milj\uf6v\ue4rderingen beh\uf6ver genomf\uf6ras med h\ue4nsyn tagen till det lokala fj\ue4rrv\ue4rmesystemet, men utifr\ue5n generellt till\ue4mpliga, gemensamma, principer.• Fr\ue5n milj\uf6synpunkt st\ue5r inte fj\ue4rrv\ue4rme och energieffektiv bebyggelse (”passivhus”) i n\ue5got motsatsf\uf6rh\ue5llande. Energieffektiva delar som kopplas samman i ett effektivt energisystem ger optimalt utfall.• F\uf6r att utveckla l\ue5ngsiktigt h\ue5llbara fj\ue4rrv\ue4rme- och byggsektorer kr\ue4vs fortsatt utveckling av samverkan mellan bland andra fj\ue4rrv\ue4rmebransch, fastighetsbransch och samh\ue4llsplanering. Fj\ue4rrv\ue4rmebranschen beh\uf6ver kunskap om sina kunder, ner till aktuell byggnadsstatus och bostadsbolagens \ue5tg\ue4rdsplaner, samtidigt som bygg- och fastighetssektorn beh\uf6ver kunskap om fj\ue4rrv\ue4rmens f\uf6ruts\ue4ttningar och m\uf6jligheter att p\ue5 l\ue5ng sikt forts\ue4tta att leverera tillf\uf6rlitlig v\ue4rme med minsta m\uf6jliga milj\uf6p\ue5verkan
Mer solv\ue4rme i danska fj\ue4rrv\ue4rmesystem
No full textFortsatt vindkraftsutbyggnad och h\uf6ga gaspriser g\uf6r att allt fler danska fj\ue4rrv\ue4rmeverk uppf\uf6r eller planerar f\uf6r stora solv\ue4rmesystem. Hittills har de mer \ue4n 250 000 m\ub2 (175 MWth) i drift och de n\ue4rmaste \ue5ren planerar man att uppf\uf6ra ytterligare 300 000 m\ub2 (210 MWth)
Grund f\uf6rl\ue4ggning av fj\ue4rrv\ue4rmeledningar
No full textTidigare studier inom programmet V\ue4rmegles Fj\ue4rrv\ue4rme har visat p\ue5 att det g\ue5r att minska investeringskostnaderna genom att effektivisera markarbetena vid l\ue4ggning av fj\ue4rrv\ue4rmeledningar. F\uf6religgande projekt har studerat f\uf6ruts\ue4ttningarna f\uf6r att minska l\ue4ggningsdjupet i typiska villagator i v\ue4rmeglesa omr\ue5den utan att \uf6ka risken f\uf6r skador p\ue5 vare sig r\uf6r eller gata. En inventering gjordes av aktuella normer och anvisningar samt lokala f\uf6reskrifter fr\ue5n kommuner och energibolag g\ue4llande r\uf6rschaktens geometri, l\ue4ggningsdjup, kringfyllningsmaterial, packningsgrad, dr\ue4nering etc. D\ue4rut\uf6ver har energibolag och tekniska f\uf6rvaltningar i ett antal svenska kommuner tillfr\ue5gats om vilka regler de f\uf6ljer. Det \ue4r i huvudsak endast de st\uf6rre kommunerna som har specifika krav p\ue5 l\ue4ggningsdjup i gatumark. P\ue5 de flesta h\ue5ll f\uf6ljer man Svensk Fj\ue4rrv\ue4rmes l\ue4ggningsanvisningar och i mindre kommuner \uf6verl\ue5ter man i h\uf6g grad \ue5t energibolagen att sk\uf6ta fr\ue5gan. I n\ue5gra kommuner finns \uf6verenskommelser mellan den kommunala f\uf6rvaltningen och energibolaget att under vissa f\uf6ruts\ue4ttningar till\ue5ta grundare f\uf6rl\ue4ggning, till exempel i G\uf6teborg, J\uf6nk\uf6ping och Lule\ue5. En analys av kostnaderna som \ue4r f\uf6rknippade med markarbetena visade p\ue5 att dessa kan minskas med n\ue4rmare 30 % genom att minska l\ue4ggningsdjupet fr\ue5n 600 mm till 350 mm. I ett f\ue4ltf\uf6rs\uf6k genomf\uf6rdes m\ue4tningar i och kring fyra fj\ue4rrv\ue4rmer\uf6r av typ DN 2
7 32/160 som f\uf6rlades 600 mm, 380 mm, 280 mm samt 180 mm under asfaltytan p\ue5 en tungt och intensivt trafikerad fabriksgata. \uc5terschaktning och asfaltering utf\uf6rdes som f\uf6r en typisk villagata i enlighet med Svensk Fj\ue4rrv\ue4rmes l\ue4ggningsanvisningar. Under f\uf6rs\uf6kets g\ue5ng har m\ue4tningar gjorts av r\uf6rens deformation, sp\ue5rbildning i asfaltytan samt gatans b\ue4righetsegenskaper. R\uf6rens deformation har visat sig vara f\uf6rsumbar – oavsett vilket djup de l\ue4ggs p\ue5. Detta tolkas som att fyllningen, om den \ue4r v\ue4l packad, tar upp huvuddelen av krafterna fr\ue5n trafikbelastningen genom valvverkan. Sp\ue5rbildningen i gatan \ue4r d\ue4remot tydlig men tycks direkt avspegla s\ue4ttningar i den nylagda fyllningen s\ue5 att djupare fyllning ger st\uf6rre s\ue4ttningar. En grundare r\uf6rf\uf6rl\ue4ggning medf\uf6r d\ue4rf\uf6r mindre sp\ue5rbildning i asfaltytan. Grundare f\uf6rl\ue4ggning medf\uf6r n\ue5got \uf6kade v\ue4rmef\uf6rluster, n\ue5got st\uf6rre temperaturr\uf6relser i systemet och en \uf6kad risk f\uf6r kn\ue4ckning av ledningen upp\ue5t genom \uf6verfyllnaden. S\ue5dana aspekter f\ue5r bed\uf6mas fr\ue5n fall till fall. Slutsatsen blir d\ue4rmed att det tekniskt g\ue5r att l\ue4gga fj\ue4rrv\ue4rmeledningar grundare i villagator om packningen av kringfyllningen utf\uf6rs p\ue5 ett bra s\ue4tt och man i \uf6vrigt f\uf6ljer de regelverk som finns. Det tycks ocks\ue5 finnas goda f\uf6ruts\ue4ttningar f\uf6r energibolagen att f\ue5 acceptans f\uf6r detta i sina kommuner
Le tuf FJ-1 de Fejej (sud-Omo, Éthiopie). Nouvelles corrélations téphrostratigraphiques sur la base de la géochimie avec les formations plio-pléistocènes du bassin de l’OmoTurkana
No full textQuatre affleurements isolés de cendres volcaniques pures ont été observés dans la région de Fejej (Sud-Omo, Ethiopie) dont le tuf FJ-1, initialement corrélé avec le tuf H-1 de la formation sédimentaire de Shungura. Présentée ici, la nouvelle composition chimique obtenue par fluorescence X du tuf FJ-1 confirme l’enregistrement d’un seul évènement volcanique et d’un unique dépôt de cendres tronqué par l’érosion. Le tuf FJ-1 de Fejej peut donc être corrélé avec le tuf G-29, situé au sommet du membre G de la formation de Shungura, lui-même rapproché du tuf Borana rencontré dans le membre Burgi de la formation sédimentaire de Koobi Fora, ou avec le tuf H-1. En relation avec la magnétostratigraphie et la biostratigraphie, le tuf FJ-1 a donc un âge compris entre 1,95 Ma, âge de la limite inférieure de la zone de polarité d’Olduvai, et 1,90 ± 0,03 Ma, âge estimé du tuf H, situé au-dessus du tuf G-29 dans la formation de Shungura. Les corrélations téphrostratigraphiques proposées démontrent que les dépôts fluviatiles dans lesquels se trouve le site de culture pré-oldowayenne de la localité FJ-1, sont contemporains de la base du membre Burgi supérieur de la formation de Koobi Fora et du membre G supérieur ou de la base du membre H de la formation de Shungura.Four isolated outcrops containing only volcanic glass shards were mentioned in the Fejej area (South-Omo, Ethiopia). Among them the FJ-1 tuff, was initially correlated with the basal H member of the Shungura formation. The new chemical composition obtained by X-ray fluorescence confirms the existence of a single volcanic event and an unique tuff truncated by erosion. The FJ-1 tuff could thus be correlated with the G-29 tuff in upper G member of the Shungura formation, itself correlated with the Borana Tuff intercalated in the Burgi Member of the Koobi Fora formation, or with the H-1 tuff. In agreement with the magnetostratigraphy and the biostratigraphy, the FJ-1 tuff is dated between 1,95 Ma, age of the lower limit of the Olduvai subchron, and 1,90 ± 0,03 Ma, the estimated age of the H tuff, located above the G-29 tuff in the Shungura Formation. The proposed tephrostratigraphical correlation demonstrates that the fluvial sediments and the archaeological level C1 of the FJ-1 locality are contemporaneous with the base of Upper Burgi member of the Koobi Fora Formation and with the Upper G member or basal H member of the Shungura Formation
- …
