87,365 research outputs found
H\ue5llbara bost\ue4der f\uf6r seniorer
No full textProjekt DIABAHS har haft som syfte att studera vad h\ue5llbara bost\ue4der f\uf6r seniorer \ue4r, vilka faktorer som \ue4r viktiga att beakta i planeringen och unders\uf6ka hur dialoger kan spela roll. Projektet v\ue4xte fram ur ett pilotprojekt med White arkitekter, som handlade om dialoger som en del av designprocessen i ett projekt d\ue4r trygghetsbost\ue4der skulle skapas. En uppskalning av det pilotprojektet blev DIABAHS – ett tre\ue5rigt f\uf6ljeforskningsprojekt som involverat byggherrar/fastighets\ue4gare, arkitekter, kommunal samh\ue4llsplanering och \ue4ldreomsorg, pension\ue4rsorganisationer, hyresg\ue4ster m.fl. Genom f\uf6ljeforskning kan projekt f\uf6ljas och dokumenteras och bidra till ett l\ue4rande och kunskap under tiden som det p\ue5g\ue5r. Prelimin\ue4ra slutsatser fr\ue5n projektet som har f\uf6ljt fyra exempel p\ue5 nyproducerade senior-och trygghetsbost\ue4der i lika m\ue5nga kommuner, visar att det finns en efterfr\ue5gan p\ue5 bost\ue4der f\uf6r seniorer och att m\ue5nga \ue4ldre vill bo med andra \ue4ldre
Dupuy G.; Bost F. (coord.) L'automobile et son monde
No full textBoyer Jean-Claude. Dupuy G.; Bost F. (coord.) L'automobile et son monde. In: Annales de Géographie, t. 110, n°620, 2001. p. 463
Bost-Connes systems and F₁-structures in Grothendieck rings, spectra, and Nori motives
No full textWe construct geometric lifts of the Bost-Connes algebra to Grothendieck rings and to the associated assembler categories and spectra, as well as to certain categories of Nori motives. These categorifications are related to the integral Bost-Connes algebra via suitable Euler characteristic type maps and zeta functions, and in the motivic case via fiber functors. We also discuss aspects of F₁-geometry, in the framework of torifications, that fit into this general setting
Goldenes schatzkästlein für Priester : retrachtungen für alle cage des kirchenjahres und viele heiligenfeste
No full textContiene: 1.Band. Vom ersten adventssontag bis ersten fastensonntag (424, 12 p., [1] h. de lám.) - 2 Band. Vom ersten fastensonntag bis zum feste der heiligsten dreifaltigkeit (510, [1] h. de lám.)Contén: 1.Band. Vom ersten adventssontag bis ersten fastensonntag (424, 12 p., [1] f. de lám.) - 2 Band. Vom ersten fastensonntag bis zum feste der heiligsten dreifaltigkeit (510, [1] f. de lám.
Qala-e-Bost, Lashkargah, Afghanistan 1941
No full textIncludes index. The Qal‘ah-ye Bust fortress is located with the area of the city of Lashkar. Variant spellings of Qal‘ah-ye Bust: Kala Bist, Qala-e-Bost, Bust, and Qal‘eh-ye Bost, and قلعه بست (Persian-Farsi). Variant spellings of Lashkar Gāh: Lashkar Gah, Laškargāh, Lashkargah, Lashkargāh, لښکرګاه (Pashto), and لشکرگاه (Persian).Color;1:200,00
S\ue5 anv\ue4nder vi v\ue5ra bost\ue4der
No full textDen svenska bostadenF\uf6ruts\ue4ttningarna f\uf6r boende och bostad f\uf6r\ue4ndras. Befolkningen \uf6kar, allt fler flyttar in till st\ue4derna, hush\ue5llsstorlekarna minskar, andelen \ue4ldre \uf6kar och det finns omkring en miljon ”nya svenskar”. Idag \ue4r det ensamhush\ue5llet och inte den traditionella k\ue4rnfamiljen som \ue4r den st\uf6rsta hush\ue5llstypen. Trots alla f\uf6r\ue4ndringsfaktorer \ue4r m\ue5nga nya l\ue4genheter p\ue5fallande lika de l\ue4genheter som byggdes p\ue5 1960- och 70-talen. Varf\uf6r?En av f\uf6rklaringarna \ue4r att det saknas kunskap om hur f\uf6r\ue4ndringarna p\ue5verkar bostadsbyggandet och hur olika hush\ue5llstyper anv\ue4nder sina bost\ue4der. Fram till 1990-talet var bostaden en politisk angel\ue4genhet. Staten finansierade genom f\uf6rm\ue5nliga l\ue5n och subventioner bostadsbyggandet. Vart femte \ue5r gjordes rikst\ue4ckande folk- och bostadsr\ue4kningar som gav in\uacformation om bebyggelsens sammans\ue4ttning i hustyper, standard, uppl\ue5telse\uacformer och l\ue4genhetsstorlekar. Information kunde kopplas samman med hush\ue5llens demografiska, sociala och socioekonomiska sammans\ue4ttning och var ett viktigt underlag f\uf6r planering av bostadsproduktionen. Idag g\uf6rs i b\ue4sta fall en marknadsunders\uf6kning, ofta av en reklambyr\ue5, innan ett nytt bostadshus byggs.Boken xxxx \ue4r en rapport fr\ue5n 20 vanliga svenska hem. - Hur bor folk i Sverige idag? Arkitekterna Ola Nylander och Anna Eriksson har intervjuat 20 familjer, representanter fr\ue5n ensamhush\ue5ll, stora familjer, \ue4dre och yngre hush\ue5ll, liksom den traditionella barnfamiljen. Bost\ue4derna som bes\uf6kts \ue4r flerfamiljshus, av olika storlek, utrustning och \ue5lder.Unders\uf6kningen \ue4r en pilotstudie som Hyresg\ue4stf\uf6reningen Riksf\uf6rbund tagit initiativ till med f\uf6rhoppning om att den kan bidra till att skapa intresse f\uf6r en bred bostadsvaneunders\uf6kning som kan ge kunskap om dagens bostadssituation och hur olika grupper i samh\ue4llet anv\ue4nder sina bost\ue4der. Det \ue4r angel\ue4get att det skapas resurser f\uf6r att g\ue5 vidare och utveckla pilotstudien till en landsomfattande studie. Det skulle vara till stor hj\ue4lp i samh\ue4llsplaneringen och f\uf6r akt\uf6rerna i samh\ue4llsbyggnadssektorn. Det handlar inte bara om sj\ue4lva bostaden utan \ue4ven om grannskapet, service, tillg\ue4nglighet och kommunikationer d\ue4r bostaden finns. Vi bygger samh\ue4llen och inte bara bost\ue4der
Nya svenskar - s\ue5 anv\ue4nder vi v\ue5ra bost\ue4der
No full textNya svenskar – s\ue5 anv\ue4nder vi v\ue5ra bost\ue4der\ue4r en av f\ue5 unders\uf6kningar som gjorts medfokus p\ue5 hur nya svenskar trivs i typiskasvenska miljonprogramsl\ue4genheter.M\ue5ls\ue4ttningen var att studera hur brister iarkitekturen och i bost\ue4derna p\ue5verkadeolika hush\ue5ll och i f\uf6rl\ue4ngningen om specifika\ue5tg\ue4rder kunde f\uf6rb\ue4ttra situationen.Unders\uf6kningen gjordes i Backa R\uf6d, ettav alla ”utsk\ue4llda” segregerade omr\ue5den iG\uf6teborg, ”d\ue4r de som inte kan v\ue4lja bostadhamnar n\ue4r alla andra valt”.Under de f\uf6sta bes\uf6ken var vi lite r\ue4dda. Detbrann bilar, ungdomar slogs med polisenm m. Vi skulle unders\uf6ka var i arkitekturenhaken fanns. Men vi m\uf6tte ist\ue4llet mer ellermindre n\uf6jda boende som trivdes med bilfriag\ue5rdar, det naturn\ue4ra l\ue4get, med sinagrannar och sl\ue4kt som fanns n\ue4ra. Vi hittadeinga direkta fel i miljonprogrammet, men enhel del kvaliteter. \uc4ven om det fanns bristers\ue5 var husen och l\ue4genheterna mer genomt\ue4nktaoch betydligt b\ue4ttre sk\uf6tta \ue4n det vim\uf6tt i tidigare unders\uf6kningar av bost\ue4derfr\ue5n 1980-talet. Ingen av de boende vi tr\ue4ffadeled av segregation. D\ue4remot uppt\ue4ckte vi enhel del f\uf6rdomar hos oss sj\ue4lva i v\ue5rt syns\ue4ttp\ue5 Miljonprogrammet och dess inv\ue5nare.Det \ue4r d\ue4r f\uf6r\ue4ndringen m\ue5ste b\uf6rja.Bakom unders\uf6kningen Nya svenskar – s\ue5anv\ue4nder vi v\ue5ra bost\ue4der st\ue5r Ola Nylander,professor i arkitektur vid Chalmers, ochAnna Braide Eriksson, konstn\ue4rlig lektor vidChalmers
S\ue5 bygger vi billigare bost\ue4der
No full text2013 arrangerade fastighetsn\ue4mnden i G\uf6teborg en markanvisningst\ue4vling. Resultaten visar att det g\ue5r att f\ue5 fram billigare bost\ue4der. G\uf6teborgst\ue4vlingen reducerade hyran med 23 %. Politiker och tj\ue4nstem\ue4n f\uf6rfogar s\ue5ledes \uf6ver ett effektivt verktyg som kan anv\ue4ndas f\uf6r att uppfylla bostadspolitiska m\ue5ls\ue4ttningar. Markanvisningst\ue4vlingen \ue4r en t\ue4vlingsform som v\ue4xte fram efter 1980-talets avregleringar. Det finns \ue4nnu inga nationell nationella regler. T\ue4vlingsformen behandlas kortfattat i de kommunala styrdokumenten. I G\uf6teborg avhandlas t\ue4vlingen i en enda mening: ”Markanvisningst\ue4vling anv\ue4nds d\ue4r s\ue5 \ue4r l\ue4mpligt med h\ue4nsyn till projektf\uf6ruts\ue4ttningar och andra f\uf6rh\ue5llanden.” Trots att det saknas en genomt\ue4nkt policy \ue4r markanvisningst\ue4vlingen ett effektivt verktyg f\uf6r att uppn\ue5 billigare hyresl\ue4genheter
Vad tycker seniorer om senior- bost\ue4der och vilka flyttar dit? Resultat fr\ue5n projekt DIABAHS: Dialog Bygg H\ue5llbart f\uf6r Seniorer
No full textBostadsf\uf6rs\uf6rjningen f\uf6r seniorer \ue4r en angel\ue4gen samh\ue4llsfr\ue5ga p\ue5 grund av att allt fler blir \ue4ldre i befolkningen. Det byggs f\uf6r f\ue5 bost\ue4der generellt och f\uf6r f\ue5 som specifikt svarar mot seniorers behov. Boendemilj\uf6n \ue4r en viktig livsmilj\uf6 p\ue5 \ue4ldre dar. Fr\ue5gan om \ue4ldres bost\ue4der p\ue5 bostadsmarknaden knyter an till diskussionen om kvarboende och fr\ue5gan om hur vi skapar ett socialt h\ue5llbart samh\ue4lle. Den h\ue4r rapporten \ue4r ett resultat av ett forskningsprojekt som p\ue5gick mellan h\uf6sten 2016 och v\ue5ren 2019 – projekt DIABAHS (Dialog Bygg H\ue5llbart f\uf6r Seniorer). Syftet med projektet var att unders\uf6ka hur man kan skapa h\ue5llbara bost\ue4der f\uf6r seniorer, och vilken betydelse som dialog har i det avseendet. Projektet var ett samarbete mellan Chalmers, Institutionen f\uf6r arkitektur och samh\ue4llsbyggnadsteknik samt G\uf6teborgsregionen, FoU i V\ue4st. De exempel som ingick i projektet valdes f\uf6r att beskriva processer knutna till planering, byggande och inflyttning till nybyggda seniorbost\ue4der i kommuner av olika storlek. De exempel som beskrivs i den h\ue4r rapporten utg\uf6rs av hyresr\ue4tter som \ue4gs av kommunala fastighets\ue4gare. Fokus f\uf6r den h\ue4r studien var hyresg\ue4sternas perspektiv, vilket har f\ue5ngats med hj\ue4lp av enk\ue4ter och intervjuer. Rapporten beskriver hyresg\ue4sternas upplevelser av sina nya bost\ue4der, motiv till att flytta och motiv till att v\ue4lja den aktuella bostaden. Vidare beskrivs vad som k\ue4nnetecknar den grupp som flyttar till nybyggda senior- och trygghetsbost\ue4der samt deras perspektiv p\ue5 vad som k\ue4nnetecknar bra bost\ue4der f\uf6r seniorer. Resultatet visar att den grupp som flyttade till seniorbost\ue4derna var i genomsnitt 79 \ue5r med en variation p\ue5 mellan 61 och 97 \ue5r. De flesta var kvinnor och i tv\ue5 av tre exempel var det fr\ue4mst ensamhush\ue5ll som flyttade in. De flesta upplevde sin h\ue4lsa som n\ue5gorlunda god till god. Gruppen mellan 75 och 84 \ue5r uppgav dock s\ue4mre h\ue4lsa \ue4n genomsnittsbefolkningen p\ue5 nationell niv\ue5. V\ue4lbefinnandet bland hyresg\ue4sterna visade sig vara god och de flesta klarade att utf\uf6ra vardagliga sysslor p\ue5 egen hand. Det var fler som anv\ue4nde hemtj\ue4nst \ue4n genomsnittsbefolkningen innan inflyttning (31 %). Efter inflyttningen hade den gruppen minskat till 23 procent. Skillnaden \ue4r dock inte statistiskt s\ue4kerst\ue4lld. I linje med ett minskat behov av hj\ue4lp uppgav de flesta en \uf6kad sj\ue4lvst\ue4ndighet efter att ha flyttat till den nya bostaden (61 %). De vanligaste sk\ue4len till att flytta var \ue5lder och bristande ork eller planering inf\uf6r framtiden. De vanligaste sk\ue4len till att v\ue4lja den aktuella bostaden var fr\ue4mst att den riktade sig till seniorer och att den hade balkong eller uteplats. De som valde bostaden f\uf6r att den riktar sig till seniorer gjorde det av tv\ue5 olika sk\ue4l. N\ue5gra f\uf6r att de ville bo bland andra i samma \ue5ldersgrupp f\uf6r att minska eller f\uf6rebygga ensamhet, medan andra hade valt bostaden f\uf6r att de hade f\ue5tt en gr\ue4ddfil till dessa bost\ue4der i kraft av sin \ue5lder. De som flyttade till trygghetsbost\ue4derna f\uf6rv\ue4ntade sig i st\uf6rre utstr\ue4ckning social gemenskap i sitt nya boende \ue4n de som flyttade till en seniorbostad. Studien visar att hyresg\ue4sterna trivdes, k\ue4nde sig trygga och hemma i bostaden cirka ett halv\ue5r efter inflyttning. Nybyggda hyresr\ue4tter inneb\ue4r en relativt h\uf6g hyresniv\ue5. I rapporten beskrivs faktorer som kan s\ue4nka hyreskostnaden. Hyresg\ue4sternas upplevelse av hyran varierade mellan de olika exemplen, d\ue4r de som bodde i en fastighet med mindre l\ue4genheter i st\uf6rre utstr\ue4ckning upplevde hyran som rimlig. Det \ue4r dock inte rimligt att j\ue4mf\uf6ra hyrorna i ett trygghetsboende med mycket gemensamma utrymmen och personal med hyrorna i seniorbost\ue4der som saknar dessa kvaliteter. De egenskaper som k\ue4nnetecknar de senior- och trygghetsbost\ue4der som hyresg\ue4sterna bodde i motsvarade till stor del deras uppfattningar om vad som k\ue4nnetecknar bra bost\ue4der f\uf6r seniorer. Studien pekar p\ue5 betydelsen av diskontinuitet, det vill s\ue4ga att flytta, f\uf6r att skapa f\uf6ruts\ue4ttningar att bo kvar i den fj\ue4rde \ue5ldern. Vanligtvis tolkas kvarboendeprincipen som att \ue4ldre b\uf6r bo kvar i den nuvarande bostaden eller bostadsomr\ue5det. Men m\ue5nga som flyttade i den h\ue4r studien hade gjort det fr\ue5n en annan kommun eller kommundel, men upplevde trots det en positiv f\uf6r\ue4ndring i sina liv. Flytten innebar f\uf6r m\ue5nga en \uf6kad frihet och sj\ue4lvst\ue4ndighet, varf\uf6r denna f\uf6rflyttning kan f\uf6rv\ue4ntas bidra till ett \uf6kat kvarboende i framtiden. Boendemilj\uf6n \ue4r en viktig livsmilj\uf6 p\ue5 \ue4ldre dar och b\uf6r st\uf6dja h\ue4lsa och v\ue4lbefinnande f\uf6r att f\uf6rebygga behov av v\ue5rd och omsorg. En rekommendation \ue4r att samh\ue4llet b\uf6r satsa p\ue5 att skapa bost\ue4der f\uf6r seniorer och att underl\ue4tta f\uf6r seniorer att flytta. Forskningsm\ue4ssigt rekommenderar vi fortsatta studier om huruvida seniorers flytt till en b\ue4ttre anpassad bostad/senior- eller trygghetsbostad bidrar till ett minskat behov av v\ue5rd och omsorg. Fortsatta studier b\uf6r \ue4ven unders\uf6ka om ensamhet bland \ue4ldre p\ue5verkas av att bo i hus med och utan lokal f\uf6r gemensamma aktiviteter samt med och utan personal
- …
